tag:blogger.com,1999:blog-31934990289724434932012-01-25T12:13:40.266+01:00"Jag slog rot i rotlösheten, rastlösheten, hemlösheten.". Ett utrymme för anteckningar kring aktrisen och författarinnan Birgit Tengroth.Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.comBlogger2891100tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-6811301668198022622012-01-23T22:51:00.003+01:002012-01-24T11:56:11.972+01:00

Ett minst sagt akademiskt inlägg: här analyseras Bergmans filmer, nu Törst. Ja, historien är ju Tengroths, men mitt ibland den kanske lite ambitiösa diskussionen en hel del filmklipp som inte kan ses för ofta:

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-83640500264342420762012-01-21T23:40:00.020+01:002012-01-24T11:55:29.219+01:00

Är det OK om vi börjar 2012 års Tengrothsodyssé med en dissning? Eller är det inte? Straxt innan årsskiftet gavs nämligen ut två bautavolymer kring författarinnan Rut Hillarp, förvisso ett namn som skulle ha kunnat platsat i den lilla boken "De bortglömda författarnas bibliotek" av Tomas Lidbeck. Men inte nu längre, Birgitta Holms urval av hennes dagboksanteckningar och den parallella biografiska

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-70258632606037119452011-12-31T09:16:00.006+01:002011-12-31T09:39:18.013+01:00

Året är straxt till ända men vi hann minsann klämma in en döing till, i detta det stora manfallets år.Nerifrån Frankrike kommer budet att teatermannen Per Gerhard gått bort. Hans kontakter med Birgit var förmodligen mest genom sin pappa, hennes vän och värd, den allomfattande Karl Gerhard. Född Johnson var han från början Dramatenutbildad skådespelare, senare regissör och teaterdirektör,

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-65689260371232157762011-12-13T15:30:00.009+01:002011-12-31T08:55:32.244+01:00

Som tidigare sagts detta året: den här spalten tenderar alltmer att likna morgontidningens familjesida på en söndag. Den ena dödsannonsen följer på den andra. Nu är det Marianne Zetterström, född Enhörning, fru de Mumma, som kastat in handduken. Enligt obekräftad uppgift lyckligt nog före hon hann uppleva sin 100-årsdag. För en äldre generation är hon förmodligen mest känd som signaturen Viola -

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-45222799906581014402011-12-12T18:05:00.005+01:002011-12-13T15:26:33.862+01:00

Kuplettsångaren, underhållaren med mera Mattias Enn har författat en dödsruna efter allas vår Sickan Carlsson, publicerad åtminstone i Svenska Dagbladet den 7 december.Istället den vanliga högstämdheten i sådana här texter bjuder Enn in till fest, "uppe på Parnassen". Här skildras en himmelsk festsal där alla är på plats i väntan på hedersgästen, som med beslutsamt tålamod och självmedvetenhet

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-75038523050533632592011-12-04T18:11:00.005+01:002011-12-04T19:56:13.017+01:00

Ny vecka, nya utmaningar.En slump eller en tanke, det får förbli en gåta - men risk för en verklig Birgitöverdos föreligger kommande vecka! Varning utfärdas.Under den traditionella matinétiden i SVT tidiga måndag- och tisdageftermiddagar visas nu två Tengrothfilmer två dagar i rad! Maken till utbud har inte skådats sedan den här bevakningen inleddes. Alltså en högtid för alla skolkande skolungar,

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-27655315296826027952011-11-24T17:06:00.004+01:002011-11-24T17:21:26.431+01:00

maskrosskaften är fattiga och fulahattarna har blåst avmed bara nackar inväntar de lienjag har lagt smuts i blötoch mördat getingar med diabulkvittrande fågelmatta högt i det blåpioner tunga av vällusto humladu tjocka medelsvenssonöverallt tror du dig välkommenutsugareoch alla dessa fjärilarsom flygande dödsannonseren rödhake lyfterslagen av dåligt samvetenej olyckliga gråter intelyckliga gråter

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-41016161491737564512011-11-23T16:15:00.012+01:002011-11-24T10:29:41.692+01:00

Dags att dra till fjällen igen! Var det så att under de instängda krigsåren var det norrländska fjällandskapet det mest exotiska vi kunde hosta fram? I film efter film drar man norrut, till vidderna, eller backen. Ofta till ett högfjällshotell, i mer obekväma stunder även ut på kalfjället där den stackars storstadsbon från söderöver går vilse i snövinden. För att bli räddad. I bästa fall av

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-50602758239945451432011-11-16T17:30:00.029+01:002011-12-31T09:54:38.948+01:00

Nyligen nämndes Gustaf Molander-filmen Jacobs stege som en beröringspunkt mellan Birgit och den nyligen avlidna kollegan Gaby Stenberg. Den är dessutom rena vändkorset då en hel drös med kända namn från Tengroths övriga filmografi passerar kameran från alla håll och kanter: Sture Lagerwall, Bullen Berglund, Carl Björk, Marianne Löfgren, Sven Eric Gamble - de är alla där, vi har sett dem förut.

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-76434233818895203512011-11-05T21:24:00.011+01:002011-12-14T00:22:36.052+01:00

Kan knappast ens avgöra om det känns sorgligt: meddelandet som kom för några dagar sedan att Sickan Carlsson gått bort. Det är mer en bekräftelse på att den kanske sista linan till Birgit Tengroths värld kapats, nu driver hela den tillvaron, alla rösterna och gesterna, bort mot en vagt formulerad horisont. Den återstående vissheten, minnena, ljuden glider över kanten och faller ner i den stora

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-9610407665276094692011-10-20T23:07:00.009+01:002011-10-21T11:48:53.794+01:00

Plötsligt braskar morgontidningens familjesida med nyheten: teatermannen Göthe Ericsson är död. Det är ett tufft år för de som en gång träffat Birgit, hört hennes röst, känt hennes hand på sin underarm under samtalets gång, sett henne vända ansiktet åt andra hållet, mitt i en mening, dolt bakom en sky av halvlångt hår.Göthe citerade Birgits sarkasm: "Herre du min skrapare, sa hon när hon åkte in

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-38222352307365673062011-10-11T22:10:00.010+01:002011-10-11T23:01:08.044+01:00

Dags för ännu en runa, ytterligare en av de som en gång var med har tystnat: skådespelerskan och sångerskan Birgit Rosengren, nästintill urgammal, vid 98 års ålder. Ja, nästan 99 till och med.Fröken Rosengren var lillasyster till operettprimadonnan Margit Rosengren, en gång under 1920- och 30-talen ett lysande namn i Stockholms nöjesvärld. Lilla Birgit gick däremot vägen över Dramatens elevskola

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-6331401016882126252011-10-07T15:46:00.004+01:002011-10-07T15:51:28.957+01:00

Ge oss tankarvi fryserutan klädervi leverutan uppehålli en värld vi inte seroch ni på jordenkänner ingetför ossnågon gångsaknad eller hatmen kärlekber vi omen eld att frysa vidge oss tankarvåra kläderSöndagen den 19 februari 1967 publicerade Dagens Nyheter i sin söndagsbilaga två dikter av Tengroth - under just rubriken Två dikter. Här ovan den andra.

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-81886795367982511982011-10-04T19:06:00.014+01:002011-10-07T15:45:27.166+01:00

Under sommaren 1946 spelade Åke Ohberg, skådis och regissör om vartannat, in sin film Dynamit baserad på en trettiotalsroman av Harald Beijer. Knappt hade man avslutat klippningen förrän verkligheten hann ikapp filmen eftersom det plötsligt började sprängas lördagkvällar mitt i centrala Stockholm. Detta fortsatte ända fram tills nyårsafton då den s. k. sabbatssabotören - som visade sig vara tre

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-40096155273080639412011-10-03T22:44:00.013+01:002011-10-04T21:47:47.870+01:00

Fru Gabriella Koch gick bort under förra veckan, säkert mer ihågkommen under sitt film- och flicknamn Gaby Stenberg. Och för en samtida generation förmodligen mest bekant som en av figurerna i TV-serien Rederiet.Men det började långt tidigare än så: född in i en svunnen tid i ett avlägset kejserligt Japan kom hon redan som spädbarn tillbaka till Sverige, drogs i unga år in skådespelarfållan och

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-3232136221521104842011-09-21T21:50:00.008+01:002011-09-21T22:34:29.873+01:00

Dags att komma fram till debuten, efter en ganska lång omväg i dessa spalter: Tengroths första trevande steg ut i det offentliga författarlivet. Även om det nu skedde i lönndom. Kanske skulle varumärket skyddas tills dess att man visste hur responsen skulle bli. I den populära tidskriften All världens berättares septembernummer 1947 debuterade pseudonymen Eva Lavell med en novell och redaktören

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-43925460542989835372011-09-19T22:19:00.009+01:002011-09-19T23:33:43.701+01:00

I det myller av litterära tidskrifter som förr i tiden gavs ut i Sverige, lite trotsigt, kaxigt och med ett stort självmedvetande, är det nu hög tid och på sin plats att nämna All världens berättare. Den startades av Åhlén & Åkerlunds förlag och var ett ambitiöst försök att ge ut god litteratur - som det heter - med tonvikt på noveller, mycket nyskrivet blandat med äldre klassiker, svenskt

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-90325708182341079582011-09-15T17:04:00.005+01:002011-09-15T17:12:00.693+01:00

Birgits sista filmroll och älsklingen Hasse Ekmans mästerverk Flicka och hyacinter kan man aldrig läsa för mycket om, eller för den sakens skull se för många gånger.Den kunniga Mikaela Kindblom - som tidigare förekommit på den här sidan här och där - har nyligen på nytt avhandlat det hela. Läs henne här, fastna i ett mörkt drama och förundras.

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-52256477047099090732011-09-14T21:05:00.008+01:002011-09-15T16:51:31.300+01:00

Det är tidigt 1940-tal, det är krig, det är mörkt, rentav kolsvart förutom månljuskäglan över vågorna. Runtom finns minfält och dimman glider i det svepande strålkastarljuset från lastfartyget S/S Rune. Men skeppet stävar oförtrutet framåt genom natten. Hemåt. Detta är scenariot för Erik "Hampe" Faustmans debutfilm Natt i hamn. Kaptenen avlöser styrman på bryggan och det är lika långt från resans

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-31969621176431965782011-09-14T20:41:00.004+01:002011-09-15T21:42:59.324+01:00

Sätt dig nerFly inte merDu är i en fällaFällan är duFörsök inte flyBuren blodas nerDet är det enda som skerSätt dig ner.Söndagen den 19 februari 1967 publicerade Dagens Nyheter i sin söndagsbilaga två dikter av Tengroth - under just rubriken Två dikter. Här ovan den första. Läs den varsamt, rör vid den med mjuka fingrar. Så att den inte går sönder. Eller hon, eller du.Fortsättning följer.

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-4720925354953087762011-09-07T14:35:00.007+01:002011-09-07T22:32:32.175+01:00

Efter att ha läst om filmen Sockerskrinet i Ulrika Torells bok om förpackningarnas historia får man ju ingen levandes ro förrän man har fått se filmen! Sagt och gjort: inne på Kungl. Bibliotekets Audiovisuella sal rullas den digitaliserade rullen upp på en datorskärm, blott ett inlogg och några knapptryck bort.Det är rätt storslaget, en gammaldags skolfilm extended med klingande

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-88169545320335234462011-08-24T22:08:00.014+01:002011-08-26T15:48:01.257+01:00

Om Birgit 1938 gått i industrins och framför allt Sockerbolagets ledband genom insatsen i filmen Sockerskrinet så var det inte första gången hon tassat i markerna utanför den konstnärliga och kulturella hägnaden: redan två år tidigare hade hon gjort en liknande uppvisning - inom partipolitiken! Som medverkande i Folkpartiets valfilm inför riksdagsvalet 1936. På ett sätt kan man ju säga att hon

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-42483440544785421752011-08-17T08:07:00.011+01:002011-08-17T18:30:25.679+01:00

Skådespelerskan Sif Ruud har gått bort vid hög ålder och med en gedigen spellista bakom sig, såväl på film och som på teaterscenen. Fanns det då några mötespunkter med Birgit? Vad gäller film så spelade de båda i Åke Ohbergs 1940-talsdrama Dynamit och i Bergmans Törst där de delar en scen på Norra Kyrkogården och kör duett, eller snarare Ruuds roll gör en monolog, så energisk att Birgit hastigt

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-79251948907462945532011-08-15T19:36:00.008+01:002011-08-15T20:23:47.045+01:00

Trots det mångordiga förra inlägget kring filmen Synd går det inte inte att hålla tillbaka denna bild, även om den är tagen med en simpel telefonkamera från en datorskärm. Mest för att den på något sätt ofrivilligt illustrerar den Tengroth som frigjorde sig under 1940-talets sista år; den sinnesstämning som är dessa sidors grundtema. Här sitter hon i svindlaren och älskaren Freds hotellsäng, med

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-59727448623484899312011-08-14T15:14:00.016+01:002011-08-17T08:06:58.379+01:00

Hon: Varför ger jag alltid efter för dig? Varför gör jag alltid som du vill? Han: Därför att du älskar mig, liten! Förstår du inte det? Hon: Ja, det gör jag! Filmen Synd hade premiär i november 1948 men hade redan spelats in under sommaren två år tidigare vilket den uppmärksamme också kan notera i och med att Tengroths apparation är klart mer '46 än '48. Och blev därmed en av de sista titlarna i

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-76194852345936824902011-08-04T07:44:00.010+01:002011-08-06T22:54:49.042+01:00

Rolf Husberg verkar ha varit en man som varit överallt, mött alla, sett allt, gjort allt. Lyckans ost, med andra ord. Hur korsar en sådan man vår väg? Jo, han regisserade två filmer med Birgit Tengroth: Kan doktorn komma? (1942) och På liv och död (1943), båda har behandlats tidigare.Men Husberg hade en lång och gedigen erfarenhet av yrket, långt före dessa insatser. Han hade kommit in i

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-10077386391936066582011-07-31T19:36:00.031+01:002011-09-07T14:53:03.152+01:00

Ett av de mer udda inslagen i Tengroths filmografi är utan tvekan Sockerskrinet från 1938: här är Birgit nämligen insyltad upp över öronen i ett beställningsuppdrag från industrin: Sockerbolaget AB hade, för att bredast möjligt lansera sockret som en basvara i svenska hushåll, gett Svensk Filmindustri i uppdrag - mot skälig betalning - att spela in en film som pedagogiskt och underhållande skulle

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-55713690562645653842011-07-13T17:23:00.011+01:002011-07-14T08:14:53.230+01:00

Så har vi kommit fram till den här skivans titelspår: snedresan. Den rörelse på tvärs mot resten som på något sätt kan sägas karaktärisera Tengroths gärning, liksom hennes attityd så som den i alla fall skymtar genom det töcken som trots allt ligger mellan då och nu.Jag trivs bästmed utlänningardå blir jag missförståddpå ett främmande språkoch vi blir vännerför livetDet hade gått osedvanlig lång

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-86614580537863668532011-07-11T17:19:00.015+01:002011-07-11T23:30:27.724+01:00

Under denna något otympliga rubrik fortsätter vi vår bevakning av Birgits skidmode under säsongerna 1940 och 1941! Under sidorubriken Enquette ställer sig nämligen kulturredaktionen i Allers, nr 22, 1940 rubrikens fråga och hör sig för bland ett dussin inblandade. Det hela illustreras med bifogad bild från vår nuvarande favoritfilm Karl för sin hatt! Nota bene: filmen har ännu inte haft premiär

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-75968802025575853652011-07-11T16:30:00.014+01:002011-07-11T20:08:47.474+01:00

I det förra inlägget uppmärksammandes den underbara filmen Karl för sin hatt, och redan nu finns det anledning att återkoppla till den.I tidningen Se nr 4, 1941 publiceras ett bildreportage från Åre (under ämnesrubriken Sport) där Birgit ses åka kälke, långfärdsskidor - både i spår och efter bil, i terrängen bort mot Hålland, enligt uppgift 2 mil från centralortens Grand hotell.Birgit var ju lite

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-60134319212282726812011-07-05T21:20:00.019+01:002011-07-11T16:30:00.645+01:00

"Men, snälla Ni, inte får man säga som det är, inte!" [fröken Gun Bergström, 24 år, Östermalm, Stockholm]Dags för ny sommareftermiddagsmatiné! Dagens drama startar som en skissartad light-version av På liv och död, med en drös snabba skidåkare som svischar enligt tidens mode nerför det norrländska kalfjällets branter, ystra storstadsungdomar på fjällhotell och ensam ung dam som kommer ifrån

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-18099928500492130142011-06-30T20:01:00.014+01:002011-07-01T17:31:08.794+01:00

1957 släppte Tengroth sin nionde bok på knappt ett decennium: Den stora glädjen, liksom hennes tidigare böcker utgiven på Wahlström & Widstrands förlag. Det var en utgivning i ett nästan rasande tempo även om vissa utgåvor var sammanställningar av tidigare publicerat material i pressen. Men, nevertheless, hon skrev oavbrutet, hela tiden. Först en lång filmepok där filmpremiärerna snubblade på

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-86667093225869307682011-06-01T17:59:00.007+01:002011-06-01T18:47:13.819+01:00

Tiden går, endast lite spill består.Vi har tidigare en gång som hastigast noterat Sigrid Combüchens uppmärksammade roman Spill: en damroman [Norstedts, 2010], sedan dess har den kommit i pocket och t. o. m. gått på bokrea. Först i detta sena skede kommer här en liten kommentar kring bokens Tengroth-koppling. Se, så fort det kan gå.Det här är kanske inte rätt plats för att skildra och bedöma

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-2146578848320952902011-05-17T19:36:00.001+01:002011-06-01T18:47:30.653+01:00

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-90726840958987225112011-04-26T17:57:00.011+01:002011-04-26T20:28:47.913+01:00

Så har ytterligare ett ögonvittne lämnat oss: Annalisa Ericson. Birgits gamla väninna, balettkamrat, kollega. Det blir allt tystare därute, de som minns och har sett allt färre.Helt outnyttjad som resurs är dock inte fru Schildt, född Ericson: hon har skrivit två läsvärda böcker där Birgit nämns och porträtteras. De har tidigare behandlats på dessa sidor, här och här. Och Birgits egna

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-42469858856619296392011-04-11T17:05:00.005+01:002011-04-11T17:32:46.926+01:00

I februari 1951 publicerar veckotidningen Hemmets Journal, nr 7, 1951 ett skrivet porträtt av Birgit, utan någon egentlig redovisad anledning - mer än att någon på redaktionen tycker att hon är bra på det hon tar sig för.Efter en genomgång av filmkarriären, rikligt garnerad med filmtitlar, kommer man till den dagsaktuella situationen:Under de senaste åren har hon också gjort sig ett namn som

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-43587207967155438012011-04-05T23:08:00.017+01:002011-04-07T12:03:41.296+01:00

Så har ytterligare en gammal Tengroth-film gått på eftermiddagsmatiné i den statliga televisionen och eftersom det den här gången inte var en repris på reprisen etc. så är det med en viss förväntan man låter bandet gå. Filmen På liv och död är dessutom relativt sen ur ett tengroth-perspektiv, den hade premiär 1943 och det var under den här eran som Birgits skådespeleri bottnade och fick en

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-58716326493902193512011-04-04T18:47:00.017+01:002011-04-05T22:23:02.965+01:00

Det är i och för sig lite post festum nu eftersom det gått några veckor sedan Elizabeth Taylor tackade för sig. Men när man satte sig och läste runorna efter henne om de stormiga åren och den uppochnervända tillvaron med Richard Burton var det lätt att göra jämförelsen: har inte också vi haft ett liknande fenomen här i landet?Först måste vi sansa oss och lägga ribban där den bör ligga: Taylor var

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-17511707654107504212011-03-10T19:00:00.004+01:002011-03-10T19:16:58.097+01:00

Hur roar man de yngsta cineasterna? Jo, man kan ge dem en sax, kanske också lite papperslim och ett ark styvt papper. Och framför allt ger man dem sitt ex av S.F.-nyheter, julen 1933, samma publikation som avhandlades - lite omständligt, erkännes - i det förra inlägget. Med detta gjort kanske den vuxne kan få en stunds lugn och ro mitt i all julhetsen.När de pyssliga klippt ut bitarna och fogat

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-56467357574442219592011-03-03T17:55:00.012+01:002011-03-10T19:16:05.299+01:00

Lagom till julhelgen 1933 släpper Svensk filmindustri (SF) publikationen SF-nyheter med reklam och kringtexter runt bolagets julprogram! Här listas den aktuella repertoaren på SF:s olika biografer runtom Stockholm. På Arcadia (Birgerjarlsgatan 66), Capitol (S:t Eriksgatan 82), Flamman (Hornsgatan 145) och Göta Lejon (Götgatan 55) var Ivar Johanssons Hälsningar huvudprogram. På Garbio (Hornsgatan

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-62836073014022567942011-02-10T15:35:00.012+01:002011-02-10T17:19:01.756+01:00

Spännande nyheter! Just idag lanseras nämligen den nya webbplatsen filmarkivet.se, ett lite spektakulärt samarbete mellan Filminstitutet och Kungliga biblioteket. Stort underhållningvärde då det redan vid sjösättningen finns 300 gamla filmer att titta på - av varierande karaktär och innehåll, kort och längre, dokumentärt och reklam. Rätt udda saker från ett århundrade svensk film. Och man lovar:

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-76124182002326212352011-01-28T14:42:00.012+01:002011-01-28T17:36:25.307+01:00

Våren 1946 bor paret Tengroth-Ahlgren ute i Bergshyddan ett stenkast från anrika Djurgårdsbrunn. Där hyr de en våning i en äldre fastighet med anor från 1700-talet, rummen är möblerade med antika ting, möbler och prydnadsföremål. Väggarna klädda med bokhyllor. Vi har varit där tidigare, men en senvinterdag detta år beger sig även Filmjournalens reporter dit ut.Under rubriken Samtal om livet...och

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-49328115106209438632011-01-21T15:00:00.004+01:002011-01-21T15:20:32.419+01:00

Äntligen lite riktiga fakta, exakta siffror! Som vi har väntat.Februari 1946, gränserna är åter öppna efter krigets förlamande instängdhet. Många ger sig ut för att andas någorlunda fritt. Filmjournalen hakar på och roar läsekretsen- men kanske framför allt sig själv - genom att ställa ut fejkade pass på samtida skådespelare. I nr 6, 1946 är det Birgits tur. Naturligtvis har man god uppfostran

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-19004498390234643762011-01-01T13:54:00.019+01:002011-01-05T09:16:10.068+01:00

Nu handlar det om Ivar Johanssons film Oss baroner emellan som just släppts på dvd! Efter de inledande textskyltarna får man ge sig till tåls under några långa minutrar: sedan introduceras Birgit Tengroths rollfigur sittande på parkbänk ute på Djurgården, i chic dräkt, liten hatt på bakhuvudet och med en tjock roman uppslagen i knät. Hey, det var alltså så hon såg ut den tiden: den unga

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-23913277666504367892010-12-28T20:44:00.009+01:002010-12-28T21:33:05.537+01:00

Knappt har man hunnit lägga undan dvd-versionen av filmen Dollar förrän nästa nyutgåva dyker upp! Plötsligt visar det sig nämligen att ytterligare en Tengroth-film getts ut kommersiellt, dessutom för ett halvår sedan. Vilket avslöjar en märkvärdigt haltande omvärldsbevakning på den här sidan. Hur som helst rör det sig om den av Ivar Johansson regisserade Oss baroner emellan från 1939. Lite

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-60766975451971164292010-12-10T17:47:00.007+01:002010-12-30T13:39:37.533+01:00

1955 är Birgit på plats i Paris, lagom till det lokala spektakel som det tydligen vid denna tid innebär att den Franska akademien utökas med ytterligare en medlem. Denna gången gäller det författaren med mera med mera, ja - han rörde sig inom nästan alla kulturella grenar som fanns, Jean Cocteau.Cocteau var ju större än stor, och Tengroth skildrar i ett skrivet porträtt, publicerat i Vi 1956, nr

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-53437408828123780902010-11-30T17:49:00.024+01:002011-04-07T07:57:31.546+01:00

Svensk Filmindustri har plötsligt tagit ett friskt initiativ, en helt vanlig vardagskväll står den nya filmboxen Ingrid Bergman volym 1 i filmstället inne hos den lokale bokhandlaren. Och som innehåller fyra svenska mer eller mindre heta filmklassiker, inspelade under 1930-talet. Skulle det nu inte vara nog så finns redan box nummer 2 ute, men den kan vi i detta sammanhang lämna helt åt sidan.

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-1952223337004871402010-11-25T20:04:00.007+01:002010-12-01T19:55:55.898+01:00

Idag stannar BigganBlogg upp, mitt i steget, vid nyheten om att den nya Ulla Billquist-boxen äntligen kommit ut: ett praktverk sammanställt av Lasse Zackrisson, och just denna torsdag recenseras den av Martin Nyström i Dagens Nyheter.Det finns inga (kända) kopplingar mellan vår hjältinna och Billquist, förutom att den populära och multibegåvade sångerskan dog bara några år innan Tengroths kompis

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-7404701940318630082010-11-05T14:06:00.010+01:002010-11-25T23:06:04.578+01:00

- Jag ägnar mig inte mer åt film och teater. Jag skriver lite.Ett replikskifte på Östermalms pastorsexpedition, noterat av Tengroth i sin åttonde bok som släpptes 1956. Man kan väl se ordet lite som lite av ett understatement, det här var en period då den hyfsat nyblivna, och ännu sökande författararinnan var högproduktiv.Boken Njut av livet, Madame! [Wahlström & Widstrand, 1956] är, liksom flera

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-73833248650652501982010-10-12T21:17:00.008+01:002011-03-10T18:59:54.879+01:00

Om man skulle fortsätta på de två senaste inläggens tema, och försöka knåda ihop dem, så skulle resultatet kunna bli som det här: ett fotografi av K. G. Kristoffersson i anknytning till filmen Sonja!I Filmjournalen nr 6, 1944 startar en ny följetong: Sonja. Man har nämligen låtit en kvinna vid namn Sonja [sic!] Sjöstrand ställa samman en prosaberättelse baserad på filmmanuskripet som i sin tur

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-13267794543989915722010-10-08T10:00:00.008+01:002010-11-11T22:34:32.632+01:00

Man skulle kunna skriva "apropå ingenting", men egentligen är det nog apropå att redaktionen känner för att i höstrusket publicera en "tjusig, nytagen" idolbild på filmaktrisen fröken Tengroth. Det blir en helsida för hon har ju just skördat framgång med sin rolltolkning av huvudrollen i filmen Sonja och Filmjournalen nr 48, 1943 summerar:vilken blivit hennes största framgång som mogen, varmt och

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-44517781444650878932010-10-01T12:07:00.011+01:002010-10-13T19:49:09.746+01:00

Filmjournalen kan man alltid lita på, i sökandet efter Tengroths lyor runt om i staden så läggs ytterligare en pusselbit till mönstret i nr 5, 1943 där man under rubriken Ung dam...går mot ny vår på nytt besöker våningen på Styrmansgatan. Vi har varit vid porten nr 39 flera gånger redan, men nu får vi också veta att fröken Tengroth håller hus två trappor upp och att hon förfogar över tre rum.

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-49152080772187165602010-08-30T23:10:00.007+01:002010-09-01T14:09:30.474+01:00

En alldeles vanlig glåmig och stillastående måndagmorgon vid köksbordet med rumsvarm yoghurt och prassel från morgontidningen, straxt innan huset börjar röra sig på allvar. I detta nu stiger Birgit Tengroth oväntat över tröskeln in från hallen, går bortvänd längs bänkskivan och drar med fingertoppen ett streck i fettet på spishällen. Så är hon borta, knappt en förnimmelse finns kvar och Ulrika

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-59925364723434485082010-08-16T13:44:00.010+01:002010-08-24T09:43:37.277+01:00

Det har just gått upp en film på biorepertoaren, i alla fall i Stockholm, som i dokumentär fullmatad form visar livets olika sidor vid Operabaletten i Paris: La Danse av veteranen och filmaren Frederic Wiseman.För den som till äventyrs redan hunnit se filmen och vill veta mer, eller för den som är nyfiken inför kvällens föreställning, eller om man rentav vill slippa gå ut men ändå få snusa in

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-62943200106743576532010-08-02T17:02:00.007+01:002010-08-18T11:47:12.127+01:00

Den glade cineasten kanske kikade lite extra på filmaffischen som prydde förra inlägget, och fastnade förmodligen rätt omgående vid kvinnan i röd klänning längst fram med nästan faraonskt egyptiska drag. Även Edvin Adolphson hade uppenbarligen fastnat där. Så styrman han är och kanske borde vara uppe på bryggan istället.Sommartider kräver sommarnöje, och det är i detta sammanhang Manstad skrider

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-86021638548351143822010-07-16T14:46:00.010+01:002010-08-02T17:02:00.563+01:00

Ett ord, en nick, en kyss, en vänlig blick, ett leende,när man är kär - ja, det är det som lär oss vårt beteende.Ty jämt och ömt vi alla har oss drömt en vän att hålla avoch tvenne i förening, det är livets mening, och vart hjärtas krav!Även Du har nog en kärlek att förklara... Oh, yes sir!Tror Du att hon lika ömt skall den besvara... Oh, no sir!Jag har drömt och jag har längtat,jag glömt sorger

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-91522946709135127722010-07-05T17:58:00.011+01:002010-07-12T17:06:29.737+01:00

En sommarreflexion au passant - i aftonsvalkan mellan middagens retsina och den påföljande afton-Bolgarellon: långt ut i fjärran grönska har jag burit med mig semesterns enda lyssningskonfekt, Olle Adolphson-boxen Tystnaden smyger som en katt..., Kjell Andersson och Jan Bruérs fullständigt mästerliga sammanställning av trubaduren Adolphsons produktion. Här trängs känt och okänt, udda såväl som

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-13433413746975600912010-06-01T21:57:00.013+01:002010-06-02T10:49:21.628+01:00

Visst är Tengroth död. Sedan länge, men det här är inte rätta stället att sätta punkt vid den resan. Inte heller att markera var det hela slutade, även om det redan blivit antytt. Tengroth har själv skrivit att hon föredrog att lägga en röd ros på gravar, varken mer eller mindre. En djupröd ros mot den bleka snön eller den torra jorden. Och rosor har hon fått. Ibland. Inte heller hennes fel att

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-29839506871733727992010-05-30T16:50:00.022+01:002010-06-01T13:48:45.061+01:00

Genom vännen Fredrik, någonstans där ute, har BigganBlogg fått kunskap om ting som inte tidigare var kända. Stort tack. Fredrik, för dina kommentarer. Det känns lite ovant, det må man säga. Men låt oss nu smaka på godiset!Karl Gerhard, den ömsint Store, den frejdige Galanten, gick den 11 december 1956 in i radiostudio i sällskap med pianisten Bo Ekemar och spelade tre sånger. Två hade musik av

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-59264630684046905692010-05-21T10:47:00.015+01:002010-05-24T14:04:45.233+01:00

I sin regelbundna Året runt-krönika I förtroende kopplar Birgit i nr 9, 1953 grepp på sig själv som författare: tio frågor, tio svar. Här får vi i några snärtiga meningar veta hur landet Litteraturen såg ut i Tengroths värld just här och då: hon ser upp till romarkejsaren Marcus Aurelius och skulle gärna lyssna till honom, Vilhelm Ekelund är bättre än pulver och piller vid eventuella depressioner

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-82486092238941846822010-05-11T22:01:00.012+01:002010-05-12T11:10:23.315+01:00

Det finns vissa brytpunkter i Tengroths liv som på olika sätt kan - i detta vårt mikrokosmos - betraktas som klassiker. Avgörande ögonblick som återkommer i texter och minnesbilder: mötet med Krag i Oslo hör definitivt hit, kanske även Ahlgrens kliv ut ur garderoben på Styrmansgatan. Oftast möten med män, hon var ju hungrig, beroende och trotsigt självständig om vartannat. Dessutom reaktionerna

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-57762725266905751832010-05-04T18:36:00.015+01:002010-06-02T11:00:29.909+01:00

Kors i taket den 3 maj 2010! Sveriges Television visar på bästa måndagseftermiddagsmatinétid en av Birgits filmer: Rospiggar från 1942 i regi av Schamyl Bauman. Här rullar Roslagens hela charm förbi i svartvitt, likt en föregångare till televisionens egen Hemsöborna någon gång långt senare under 1960-talets senare år.Filmen är baserad på olika skrifter av Albert Engström, intellektuell

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-526942328505400202010-04-09T14:03:00.017+01:002010-04-26T15:12:37.789+01:00

Bläddrar man i den tryckta utgåvan av pjäsen Melodien som kom bort, som gavs ut på Bonniers förlag redan 1936 kan man lätt identifiera de sånginslag som rollpersonen Edith framför vid den svenska premiären - om än något svagt och svajigt om vi får tro en av recencenterna.Det är alltså på Vasan: vi är nu i slutet av första akten, Tengroths rollfigur klädd i randig kreation har just uttryckt sitt

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-75669578081451979632010-04-07T14:32:00.019+01:002011-10-11T23:02:12.345+01:00

Våren 1936 var det åter dags för Birgit att stiga ut på Vasans scengolv. Teatern hade haft en rätt svajig period i mellanperioden mellan Ekmans direktörsskap som konkade våren '35 och den långa epok som snart skulle börja under Martha Lundholms ledning ett år senare. Regissören Per Lindberg fanns kvar i huset, nu satte han upp en ny dansk pjäs: Melodien som kom bort eller Komedien om Larsson,

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-55382423806653076782010-04-02T23:26:00.011+01:002010-04-06T10:16:16.739+01:00

Efter framgångarna med Flickor i uniform gick hela uppsättningen ut på turné land och rike runt, men då hade Birgit varit tvungen att hoppa av på grund av uppbokat filmarbete. Men redan efter sommaren 1935 var det åter dags för teaterrepetioner för unga fröken. Nu var det Vasa-teatern som gällde. Teatern hade just fått en ny direktion, efter det att Gösta Ekman gått i konkurs tidigare på året och

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-40592849442152783652010-03-31T19:21:00.021+01:002010-04-28T15:25:19.486+01:00

"Livet har varit taskigt mot mig. Fast det har inte enbart varit av ondo, även mina bittra erfarenheter har varit mig till stor nytta i mitt arbete."Orden är skådespelerskan Gudrun Brosts. Förhoppningsvis är hon fortfarande ihågkommen som något mer än att vara jokern Johannes morsa. Han är ju moderlös nuförtiden men på sin tid var fru Brost en artist som stolt skred fram på scenen, oberoende av

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-5770062452970421762010-03-22T20:55:00.010+01:002010-03-23T11:37:04.743+01:00

Birgits scendebut - om vi undantar hennes agerade på Operans scen - skedde bara ett stenkast från Balettens övningssalar: Blanche-teatern vid Västra Trädgårdsgatan, där Sverigehuset numera ligger mittemot NK.Nu var hon engagerad av direktören Harry Roeck-Hansen för en roll i den österrikiska pjäsen Flickor i uniform och premiären gick 17 oktober 1934. Första kvällen för en succé som skulle vara i

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-3434457107859251112010-03-18T22:03:00.009+01:002010-03-21T16:14:01.148+01:00

"Att leva i idén är att ha hjärtat full av framtid"eller:"En drömmares [vision] som vet, att först när man föraktar drömmen, drömmer man djupt."Birgit Tengroths egna understykningar med blyerts i sitt ägandes exemplar av Vilhelms Ekelunds Levnadsstämning från 1925. Hon skaffade volymen 1942, därefter somnade hon om nätterna med hans ord under sina ögonlock.

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-39678684851372937192010-03-14T17:38:00.016+01:002010-03-21T15:45:51.711+01:00

Sommarstiltje i nyhetsflödet? Vem vet, för under den första veckan av juli 1952 rasar notiserna in i huvudstadspressen: Birgit Tengroth är efter ett par års extravaganser i den privata sfären åter redo att beträda scenen! Nu påannonseras att hon ska axla huvudrollen i Hasse Ekmans nya uppsättning på Intiman till hösten!Det hela har en bakgrund med sorgkant. Ekman var engarerad vid Intima teatern,

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-69873083006270719882010-02-20T19:54:00.020+01:002010-02-22T12:58:08.534+01:00

Vem minns inte, ja, i alla fall bland oss som stundtals tenderar att tänka bakåt: den lille vesslan med slickat hår, i vid kostym med breda byxben och hatten lätt knixad över pannan, som alltid finner på råd även när den sista dörren stängts och till och med bakfickan är tom? Tjattrets, dialogens, stegvändningens och den perfekta slutreplikens mästare: skådisen Åke Söderblom.Söderblom var

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-53887372786227980122010-02-17T22:13:00.006+01:002010-02-18T09:40:17.666+01:00

Birgit Tengroth växte upp, som redan beskrivits, i ett hem med en hyfsat stor syskonskara. I sina texter berättar hon stundtals om sina föräldrar: pappan, tullaren Carl Gustaf som avancerade till överkontrollör, beskrivs rätt ömsint om än som en excentrisk personlighet som mer eller mindre agerade på sina egna, spontana, villkor. Modern gnor traditionellt och gör sitt bästa för att hålla ihop

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-27694651233863885092010-01-28T16:45:00.004+01:002010-01-28T17:18:13.803+01:00

Kanske var det krigstidens isolering, utestängningen från omvärlden, frånvaron av influenser, som skapade en dynamik i den avlägset belägna, halvt isolerade svenska huvudstaden. Vi har redan nosat lite på det projekt som sjösattes av två yngre filmaktörer sommaren 1941: uppsättningen av pjäsen Ung kärlek på Nya Teatern. Georg Rydeberg och Birgit slog ju sina påsar ihop, eller sina penningpungar

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-59907271636807039282010-01-12T13:48:00.020+01:002010-01-27T14:12:44.753+01:00

Heja Götet! Plötsligt dyker en liten artikel om Tengroth upp i Göteborgs-Posten, eller snarare en betraktelse: en hudnära fundering, en samhörighet, rentav nästan ett litet poem. Skriven av ingen mindre än den halvkända författarinnan Ellen Mattson från Bohuslän.Svårmodet, nervigheten, hungern. Här är de igen. "Skitjobbig måste hon ha varit", summerar Mattson.I Birgit Tengroths böcker finns en

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-56520569465903749622010-01-04T18:29:00.018+01:002010-01-08T14:31:45.922+01:00

Kvalificerad och stilren filmkritik i Aftonbladet var under en mycket lång tid undertecknad Jurgen Schildt (1923-1990). Vill man hålla honom mellan hårda pärmar kan man plocka fram hans bok om 1930-talets svenska filmkonst: Det pensionerade paradiset [Norstedts, 1990], en fängslande genomgång av mönster i den tidens svenska film, temata och upplägg, toppat med lite personhistoria.Och vi kan här

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-36648620597650530342009-12-27T20:27:00.012+01:002009-12-28T10:44:17.926+01:00

Såja, så blev det äntligen gjort: ett besök på Stockholms Stadsmuséums årslånga utställning om staden Stockholm i svensk film: I huvudrollen: Stockholm. På otaliga skärmar visas här skildringar av huvudstaden i såväl spel-, dokumentär- som journalfilmer under decenniernas gång. Brandkåren annudazumal paraderar förbi längs för längesedan rivna husfasader, skolgossar tittar på numer nerlagda

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-89723423325309985242009-12-17T20:08:00.018+01:002010-01-13T12:38:24.350+01:00

Synd (1928), Ungkarlspappan (1935), Familjens hemlighet (1936), Dollar (1938) samt Jacobs stege (1942) var fem filmer med Birgit i rollistan som hade en gemensam nämnare: regi, Gustaf Molander.Molander började som skådespelare, och gick på Dramatens elevskola medan Oskar II fortfarande var kung; han stod faktiskt på scen vid teaterns stora premiärföreställning! Dramat hade han med sig hemifrån,

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-92143480679778835632009-11-21T10:54:00.014+01:002009-11-24T10:55:47.130+01:00

Birgit Tengroth tillhörde ju under åren 1926-1931 Operabalettens elevskola, "min enda utbildning" som hon formulerar det i krönikan En dag i juni, Året runt nr 27, 1968. På flera ställen i hennes eget skrivande och i intervjuer framgår också att trots att hon aldrig dansade efter elevskolan upplevde hon i mycket dansaren som sin identitet.I krönikan blir hon talför och berättar vidare hur det

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-32272075507940038982009-11-16T15:13:00.020+01:002009-11-17T20:30:26.481+01:00

1926 satte Stockholmsoperan upp Richard Wagners Tannhäuser, och rollen som Wolfram tilldelades barytonen och nykomlingen Einar Larsson, han hade debuterat samma år. Och när denne Wolfram sjöng sina nummer på scenen stod en knappt ens tolvårig medlem av operabalettens elevskola i kulissen, tindrande och glittrande.Den unga var naturligtvis vår Birgit, han var hennes idol, och ingen sjöng som han.

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-11579648145791837042009-11-03T19:21:00.032+01:002010-01-08T14:20:48.535+01:00

Kristi Himmelfärds Dag 1944 gick, liksom tidigare år, Sveriges Biografägaresförbunds kongress av stapeln i Stockholm. Efter ett betungande kongressande på Röda Kvarn samlades kreti och pleti inom branschen för andra året i rad på Grand Hotel Royals vinterträdgård. Och om sittningen under dagen säkerligen varit grå och strikt yrde kvällen desto mer av konfetti, dans och bubbel i glasen!

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-7316625379275160892009-10-29T19:59:00.011+01:002009-10-30T12:41:29.066+01:00

Att Tengroth var rökare under sina aktiva år har vi redan konstaterat, att hon dessutom var bekant med följderna av för många drinkar alltför snabbt har hon dokumenterat skönlitterärt på flera ställen, dessutom har en bild flashat förbi med henne vid spelbordet. I ett kort bildreportage i Filmjournalen 1941, nr 37 utvecklas den senare lasten. Flera kollegor har samlats för att testa några av

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-20901887596150815032009-10-20T13:23:00.009+01:002009-10-22T11:47:53.215+01:00

Det blev bara elände av alltihop, och elände av resan som skulle fört dem samman igen, elände av allt hon rörde vid. 1953 släppte Tengroth sin sjunde bok, vilket i medeltal ger mer än en bok om året sedan debuten 1948 och då hade hon också hunnit med skilsmässa, omgifte och boende i såväl Danmark som U.S.A. Bra jobbat, Birgit!Kalla läppar är en roman, rakt upp och ner. Men med lätt identifierbara

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-78976162935660559882009-10-08T21:45:00.006+01:002009-10-09T11:50:37.845+01:00

I månaden maj en gång för länge sedan prydde Birgit omslaget på den lilla nätta tidskriften Allt [i fickformat], nr. 5, 1943. Ja, "pryder" är nog rätt missvisande, bilden i sig är rätt gräslig, en handkolorerad variant från en serie porträttfoton i hemmiljö som gjorde sig mycket bättre i svartvita original. På "ledarsidan", om man nu kan kalla det så, skrev signaturen Red. om flickan på omslaget,

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-34554505141723908812009-10-05T20:26:00.015+01:002009-11-03T15:40:32.401+01:00

Låt oss fortsätta följa spåren av Ingrid Bergman när vi ändå håller på. Denna gång blir det lite snaskigt, kanske snaskigare än Birgits avundsjuka och spåren leder upp bland gränderna i Gamla Stan.Eller? Kanske var det inte bara Bergmans skönhet och framgångar som irriterade Tengroth till den milda grad att hon så ofta lät krympa sig själv för att få tillfälle att kunna skrapa revor i bilden av

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-63307104335564028142009-09-30T13:52:00.023+01:002011-08-04T07:43:10.342+01:00

Vill man fortsätta att nysta in Ingrid Bergman-tråden kan man kika i memoarboken Mitt livs teater [Bra Böcker, 1995]. Där hittar man nämligen en hänvisning till Birgit Tengroth. Författaren heter Lars Schmidt, teaterproducent, och visar sig vara en av samtidens stora namn inom scenkonst och musikal, som tagit en betydande repertoar till Sverige och samtidigt blivit ett internationellt namn!

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-33122612432770279262009-09-27T12:36:00.027+01:002011-08-04T07:42:32.176+01:00

Vi har redan flera gånger stött på Tengroths förhållande till den jämnåriga kollegan Ingrid Bergman som man närmast skulle kunna kalla en passionerad antipati. Det var ju heller ingen hemlighet, hon spikade själv upp teserna på kyrkoporten! Alltsedan dess hon lämnat filmen och börjat skriva på riktigt pillade hon i såren noggrannt och skrapade bort varje sårskorpa om läkningen till äventyrs hade

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-53004777504202572552009-09-16T22:10:00.010+01:002009-09-24T09:21:13.265+01:00

Ibland lämnar Den Vandrande Vålnaden sin djungel för Morristowns dimmiga hamngränder, och även filmredaktör Stig Almqvist avvek stundtals från biografsalongerna för upptäcksresor till teaterns foajéer. I Filmjournalen nr 12, 1946 recenserar han under rubriken En ny Birgit Tengroth Vasans nya uppsättning av pjäsen Morgondagens värld.Stycket uppges vara en översättning av ett amerikanskt original,

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-26694292823448282532009-09-08T15:51:00.011+01:002009-09-10T08:02:33.347+01:00

Efter diktsamlingen Snedresa som kom 1964 följde tydligen ett par års tystnad i Tengroths författarskap. I alla fall om man får tro Tidningen Vi som i nummer 36, 1967 publierade en novell av Birgit, kallad Ulcus ventriculi - vilket är det latinska namnet på magsår. Texten är tät, liksom skriven i ett enda andetag och är ögats pendling över naturen utanför, själens förnimmelse av det sovande

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-55630872149117130682009-09-08T14:22:00.007+01:002009-09-08T14:49:27.878+01:00

När hon hade ebb i kassan fick hon ta spårvagnen fram och tillbaka till Filmstaden. I dessa bistra tider fungerar tunnelbanan.

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-13167310621999918362009-08-23T21:11:00.023+01:002009-08-27T14:44:57.056+01:00

Hög tid att besöka biografen Sture i Stockholm igen: även denna gång i Cinematekets regi. Och nu är det Hasse Ekmans stockholmsskildring Medan porten var stängd som gäller, en film som har en alldeles speciell relation till dessa sidor:ty hade jag aldrig sett just den här filmen på TV en gång i tiden, och genom dess scener häpnat över människo- och tidsskildringen, skådespelarnas insatser och

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-56536209238446605402009-08-18T21:34:00.028+01:002009-08-24T15:42:50.692+01:00

Redan före filmen På farliga vägar hade haft premiär började marknadens hjul att rulla: i Filmjournalen, nr 50, 1944 lanserades Branners film i form av en "bildnovell" med bilder och korta kommentarer som skissade upp handlingen utan att avslöja för mycket. Redaktionell reklam så att säga.Den som hade oturen att missa senaste visningen, se förra inlägget, kan här ana sig fram till intrigen och få

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-49200742647115878682009-08-18T08:01:00.038+01:002009-08-20T15:50:08.572+01:00

"Se glad ut - och du blir glad!" [Ingenjör Martin Lannier, 1944]Sommaren är min själ inte förbi! Obekymrad av molnformationerna skiner solen fram i form av den statliga televisionens matinétablå: Per-Axel Branners filmdrama På farliga vägar, tisdagen den 18 augusti.Filmen hade premiär på nyåret 1945, med huvudsakligen goda recensioner; Sture Lagerwall var Birgits motspelare vad gäller den manlige

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-45151249261671700772009-08-16T18:29:00.025+01:002009-08-27T14:35:47.692+01:00

Eller fru Bruncrona som hon hette när det begav sig. Tänk dig att du går uppför trapporna till andra eller tredje våningen. Stenportalen är bred och elegant, ledstången rengjord och du hör ett bekvämt sorl kanske en trappa upp. Våningsdörren är självklar, den slås upp, ljuset från belysningen faller ut, pälsar i rad längs hallens hängare, en husa i svartvitt niger och tar emot. Därbakom, i

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-56883790574138272062009-07-06T17:44:00.034+01:002009-07-06T19:01:19.413+01:00

1940. 1941. 1941. 1941. 1941.1942. 1942. 1942. 1942. 1943.1943. 1944. 1944. 1944. 1945.1945. 1946. 1947. 1948. 1949.

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-73203544129327356982009-07-05T13:21:00.042+01:002009-07-06T18:49:02.849+01:00

1931. 1932. 1933. 1933. 1934.1934. 1935. 1935. 1936. 1937. 1938. 1939. 1939.

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-87531561108663712592009-07-01T17:44:00.021+01:002009-08-16T19:35:10.078+01:00

Bortglömd eller förtalad, välj det du själv skulle föredra. Två karaktärsdrag har levt kvar in i den dag som idag är och lagt sig över Tengroths minne med en doft av dy. Nämns hon alls är det väldigt sällan som en duktig aktris med hyfsat brett register eller författarinna till hudnära texter som befolkas av personer som fortfarande känns samtida. Du, vem var det där fruntimret? Ja, säg det, men

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-48155254606678659132009-06-29T22:37:00.012+01:002009-07-03T14:10:57.996+01:00

I ett sådant där helknäppt reportage som mellankrigstidens svenska filmpress vimlar av, kan den intresserade i Filmjournalen nr 40, 1940 under rubriken Falska bönder? Nej. Äkta bondjäntor? Ja läsa om olika yrkestolkningar i samtida svensk film. En handfull skådespelare intervjuas här om hur de gestaltar skilda yrkesgrupper, och "verkliga" personer inom dessa professioner får uttala sig om

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-79584784414392301432009-06-18T20:37:00.011+01:002009-07-01T14:25:32.256+01:00

Vi har tidigare på dessa sidor mött skådespelaren Georg Rydeberg, inte bara gudarnas utan allas älskling. Dels genom några praktroller i Hasse Ekmans produktion, men framför allt när han i sina memoarer strukit Birgit medhårs och hyllat hennes, ja, ska vi säga: kvinnlighet.Rydeberg och Tengroth möttes i flera filmsammanhang och dessutom på scenen när de tillsammans hyrde in sig genom Per-Axel

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-35657940578393866742009-06-17T21:59:00.009+01:002009-06-18T22:47:43.478+01:00

I den hittills dokumenterade Tengrothlitteraturen lyser Södermalm i stort med sin frånvaro, på rak arm kan jag bara minnas en krönika som beskriver en promenad kring Mosebacke Torg. Den västra delen av ön, den som på Birgits tid med all rätt kallades Kniv-Söder och där diverse proletärförfattare stod och hängde i gatuhörnen, besöktes förmodligen aldrig av vår stjärna. För vad fanns där att se?

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-9957433270559633082009-05-28T19:23:00.010+01:002009-05-29T12:16:43.032+01:00

Hej, flickor och pojkar, nu är det dags igen att springa i trappan på Norr Mälarstrand som så många gånger förut! Ingen portkod, ingenting! Bara uppför våningarna och busringa på dörrarna. Den här gången är det Husmodern nr 51, 1934 som under skvallerrubriken Vi ha snappat upp... har besökt unga fröken Tengroth i hennes delade våning på Stockholms "ungkarlshotell", Norr Mälarstrand 76. Hon har ju

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3193499028972443493.post-74325277903947099032009-05-26T14:47:00.006+01:002009-05-27T14:22:26.650+01:00

Denna eftermiddag måste jag ge eloge till SVT som nyss sänt som matiné filmen Kungen kommer från 1936. Och naturligtvis gick denna kulturgärning undertecknad helt förbi! Blev just uppmärksammad på detta av mer vakna representanter för Ekmansällskapet som minsann vårdar sitt uppdrag på bästa sätt.Birgits vapendragare får i skam och vanära nöja sig med att hänvisa till tidigare inlägg om den store

Pär Pärssonhttp://www.blogger.com/profile/09149568752302737121noreply@blogger.com0