Visar inlägg sorterade efter datum för sökningen scheutz. Sortera efter relevans Visa alla inlägg
Visar inlägg sorterade efter datum för sökningen scheutz. Sortera efter relevans Visa alla inlägg

måndag 7 oktober 2024

Det svenska filmmanusets historia

En någorlunda ny (nåja) bok som rör sig i Tengroths närområde är Johanna Forsman och Kjell Sundstedts Det svenska filmmanusets historia (Albert Bonnier, 2021), en genomgång av filmmanuskriptets historia i Sverige, Från tidernas morgon (1895) med trender, utveckling och personer som framträtt under resans gång. Hela vägen fram i mål (2021).

Birgit skrev väl inga filmmanus, kan den insatte tänka. Nå, så är det men hon hanterade och kånkade hem en rad manushäften under sin två decennier långa filmkarriär så något kan man lära sig om miljöer, arbete, tänkesätt.

Boken är indelad i kapitel om varje decennium från det förra sekelskiftet fram till in på vårt innevarande sekel. Låt oss kasta en blick på Tengrotperioden.

1930-talet: här handlar det om den dåtida, famösa, diskussionen om den dåliga kvaliteten inom mycket av svensk film, om det lättsamma men också hur det annalkande världskriget slutligen satte sina spår i motivvalen. Bemärkta personer som Gösta Stevens, Sölve Cederstrand och, inte minst, Stina Bergman tas upp.

Fru Bergman hade länge varit inblandad i filmverksamhet, alltsedan stumfilmens tid, som manusförfattare vilket bl.a. innefattade bearbetningar av flera av maken Hjalmars romaner. Hon var inom parentes dessutom bror med regissören Per Lindberg. 1942 tillsattes hon av nye VD:n Carl Anders Dymling som chef för SF:s manusavdelning, inkomna filmmanus gick så att säga från ax till limpa på hennes baktråg.

1940-talet: här är stort fokus kring Hasse Ekman och Ingmar Bergman, de två manusförfattande och  brådmogna nykomlingarna. Och via dem besök på Terrafilms och SF:s till synes vitala manuskripthantering med allt mörkare motiv, nazism och ett växande intresse för sociala frågor. Hasses inte helt enkla samarbete med Walter Ljungquist tas också upp.

Birgit då? Inte mycket - men så skrev hon ju inte manus heller. Hon syns på bild med Stina Bergman under arbetet med 'Dollar' (se foto här intill) och det nämns att Bergmans 'Törst' baseras på hennes novellsamling. C'est tout.

Av de filmer hon medverkat i nämns: 'Synd' (1928, manus Paul Merzbach), 'Dollar' (manus Stina Bergman & Gustav Molander), 'Karl för sin hatt' (manus Hasse Ekman), 'Natt i hamn' (manus Lars-Eric Kjellgren, Alf Kjellin & Gunnar Fischer), 'Törst' (manus Herbert Grevenius) samt 'Flicka och hyacinter' (Hasse igen). Om jag nu inte missat någon.

[Bokens omslag ovan är hämtat från Albert Bonniers förlagssida. Fotot på fru Bergman och Birgit hittas på sidan 159 i boken. Och är i sin tur en arkivbild från Filminstitutets bibliotek.]

Post scriptum: i boken dyker en Gustav Scheutz upp på sidan 148, en småländsk rikemansson - arvtagare till Boda glasbruk - som investerar och bygger upp Europa Film tillsammans med Schamyl Bauman. Namnet Scheutz har ju dykt upp i bloggen tidigare: 1950 sitter Birgit nere i Köpenhamn och skriver till advokat Wilhelm Scheutz (även han smålänning) i ett okänt ärende. Tidigare har vi gissat på något civilrättsligt men att familjen Scheutz även var insyltad i filmbranschen öppnar för fler möjligheter. Eller inte. Det kan finnas någon Scheutz' släktförening, aktiv in i dessa dagar, som har mer att tillföra. Eller inte.

Enligt Svenskt biograf- och filmfolk i ord och bild (Biografiskt Galleri A.-B., 1940) var Gustav under 1930-talet djupt involverad i filmbranschen med en rad - förutom Europa Film - styrelseuppdrag i olika filmsammanslutningar. Dessutom Ecuadors vice konsul i Stockholm. Inte illa för en grabb från Algutsboda. Han var dessutom aktiv inom Europa Film ända in i Bo Widerbergs tid och hann tampas med den "skånske våghalsen" innan han gav klartecken till filmen 'Elvira Madigan'. 

onsdag 11 april 2018

Tengroth och advokaten Scheutz


I slutet av februari 1950 sitter Birgit Tengroth i Jens Otto Krags lya på Julius Valentinsvej 11 i Köpenhamn och skriver brev. Eller sitter hon kanske på krogen Frascati, ofta nämnd i hennes minnesbok som en sambandscentral för hennes kommunikation med den gamla världen uppe i Stockholm? Hur som helst är adressaten advokat Wilhelm Scheutz på densammes advokatbyrå, Regeringsgatan 82, 6 trappor upp. Brevet express-stämplas, ärendet syns vara något brådskande. 

Mer än så går inte att veta. Kuvertet är nämligen numera tomt, kanske sparat av någon som en souvenir, som ett samlarobjekt i filatelikretsar. För att långt senare bjudas ut på nätauktion.


Wilhelm Scheutz var 15 år äldre än Tengroth, en smålandspojke från Kalmartrakten och en plats med det filmiska namnet Kråksmåla, hans far titulerades bruksägare. Unge Wilhelm tog studenten i Kalmar 1921, flyttade vidare till Uppsala där han blev jur.kand. 1930 och drev sedan egen advokatverksamhet i Stockholm sedan 1932. På hösten samma år gifte han sig i Stockholm med Karlskronaflickan Margareta Hammarström. 1942 blir han upptagen som medlem i Sveriges advokatsamfund. 

Så sent som 1976 nämns han i Stockholms kommunalkalender som revisor i Jakobs församling, kanske fanns han kvar på Regeringsgatan.

Varför skriver då Birgit till advokat Scheutz senvintern 1950? Hon har just kommit till Danmark och har säkert fortfarande affärer kvar i Stockholm, dels författarskapet och det säkert ännu inte helt uppgiva skådespeleriet. Dessutom en pågående skilsmässa från Stig Ahlgren. Flera möjligheter finns.

En ingång till kontakten kan ha varit AB Film-Labor, ett företag ursprungligen bildat av Albert Wickman, en f.d. predikant som blivit pacifist och vapenvägrare, medlem i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen 1933. Han var en av grundarna till bolaget AB Real-Film som hann producera tre filmer innan det gick i konkurs året därpå. Wickman fick dock ett större arv som möjliggjorde ett inköp av laboratorieutrustning från firman Tullberg Film AB och med detta innehav byggde han sedan upp företaget AB Film-Labor som stiftades i december 1934. Och som hade sina lokaler på Regeringsgatan 106.

Wickmans var huvudaktieägare men i stiftelseurkunden nämns även paret Scheutz som innehavare av vardera en (1) aktie. Straxt innan jul 1934 väljs Scheutz in som styrelseledamot, hans fru blir suppleant.

Underbart är kort. Wickmans talang att driva företag var inte den bästa. Vinsterna från Film-Labor gick till fastighetsaffärer vilket i sin tur ledde till konkurs för laboratorieföretaget ett par år senare. Exit Wickman, in kommer änkan Ester Wykman (!, samma uttal?) som köper konkursboet och erhåller 596 aktier medan styrelseledamoten Scheutz nu är uppe i 75. Hans lillebror disponenten Otto sitter på 1 aktie, liksom fru Margareta. Otto blir också kamrer och kontorschef.

Detta kluster av Scheutzare varar dock bara ett halvår, redan i oktober ´37 lämnar Wilhelm styrelsen. Änkan Wykman driver firman vidare som senare genomgår olika ägarbyten fram till sin nedläggning 1989.

Nu var det säkerligen inte gamla laboratorieärenden som var anledning till Tengroths korrespondens. Framtiden kan kanske visa vilka anknytningar Scheutz' advokatkontor hade med f.d. filmstjärnan Birgit Tengroth. 

En sista filmnotering: Albert Wickman ovan var förutom filmlaborant även far till den senare så (ö)kände filmregissören Torgny Wickman.

En sista namnnotering: VD för Film-Labor från juni 1946 var Gösta Wikman, namne med änkan Wykmans son Gösta (Wykman), initialt aktieägare i Film-Labor men som efter ekonomiska vidlyftigheter hamnade i Tanger, Afrika. Och så ovanpå det Torgnys pappa Albert Wickman. Tre stavningsvarianter i ett stycke.