Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen dollar. Sortera efter datum Visa alla inlägg
Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen dollar. Sortera efter datum Visa alla inlägg

torsdag 16 januari 2025

Birgits Tengroths bokdebut: lättläst med filmbilder

Vi har tidigare stött på Birgit som chic omslagsflicka i veckopressen men man kunde också vid tiden hamna på 'framsidan' i en mer litterär omgivning. I alla fall nära på.

Förlaget Åhlén & Åkerlund gav med början 1935 ut en serie skönlitterära böcker baserade på populära filmer som in sin tur utgick från litterära förlagor. Texterna var starkt redigerade, volymerna höll ett format på 128 sidor och fyllda med fotografier ut filmerna. "Filmversion med Filmbilder" förtydligades redan på böckernas omslag som ett säljande argument. Här fick men en engagerande story som inte tyngdes alltför mycket av litterär tungsinthet. Texten är i långa partier dialogbaserad vilket kan tyda på att filmmanuskripten fanns med i bakgrunden.

Det är lite svårt att i nutid veta vilka titlar som ingick i bokserien men via baksidestexter läser vi oss till att i alla fall 'Unga kvinnor' av Louis M. Alcott (filmad med Katherine Hepburn), 'Kvartetten som sprängdes' av Birger Sjöberg (komediversionen spelad på Dramaten) samt 'Swedenhielms' av Hjalmar Bergman (filmversionen med Tutta Rolf och Gösta Ekman) nådde ut till den törstande läsekretsen. Även Tolstojs 'Anna Karenina, del 1 & 2' samt Dickens 'David Copperfield' nådde bokhandlarna.

Plus några titlar som gör att bokserien platsar på dessa sidor: de som har sitt ursprung i filmer med Birgit:

De som identifierats är tre titlar: 'Ungkarlspappan' (Edward Childs Carpenter, 1935), 'Flickornas Alfred' (Anker Larsen, 1935) samt 'Dollar' (Hjalmar Bergman, 1938), de två första med Birgit i handkolorerat filmfotografi på omslagen. 'Dollar' sägs vara sammanställd av signaturen "S. B.", vilket enligt biblioteksdatabasen Libris är detsamma som Hjalmars hustru Stina Bergman, vilken vi tidigare sett var författare till filmen 'Dollar':s manuskript - kanske fick Stina flow och skrev snabbt om sitt manuskript till en 'filmversion med filmbilder'?

Ungkarlspappan: baksidestexten berättar att pjäsen av Childs Carpenter blivit en "storartad publikframgång" på Dramaten varefter Gösta Stevens gjorde en bearbetning för filmen som ligger till grund för den nu (då) aktuella utgåvan. Ännu bättre: pjäsen "glada humör" och "originalitet" "kommer nästan ännu bättre till sin rätt i denna lilla roman som illustrerats med ett stort antal bilder ur filmen". Men all lycka har sitt slut: "det är med saknad man skiljs ifrån ett sådant trevligt sällskap då boken slutar. Därför kan boken läsas med lika stor behållning av såväl den som sett filmen som den som ej varit i tillfälle därtill." För 85 öre var boken din - då.

Flickornas Alfred: ett folklustspel ("en skandinavisk succès"!) som blev film ("succès") och "tack vare pjäsens fyndiga intrig, den träffsäkra, stundom rörande personskildring och rappa, friska dialog - vilka tre goda ting den gör all rättvisa och heder. Eliten bland svenska filmare svarar för dess uppsättning och utförande". Åhlén & Åkerlunds reklamavdelning låg minsann inte på latsidan och puffar dessutom för det "ovanligt vackra och vällyckade bildmaterialet". Bokens pris: SEK 1.

Bokomslaget till Dollar (SEK 1) pryds av en bild med den blivande superstjärnan Ingrid Bergman tillsammans med en till synes olyckligt uppgiven Tutta Rolf, de två damer i detta drama som tar störst plats, det vet vi sedan filmen. Den tidigare så flitiga förlagsreklamen har nu (1938) har nu fått stryka på foten - baksidestexten är borta, sidan blank. Kanske behövdes ingen övertalning för att locka folk till Bergmans text. 

Dollar kom ut 1938, kanske blev det också den sista volymen i serien, jag har i alla fall inte funnit några senare titlar.


Men för att visa att Birgit också var på plats uppe i Åre, där den dramatiska delen av Dollaräventyret utspelar sig, bifogar jag några fotografier som ingår i bokversionen. Birgit spelar fru Katja von Battwhyl, gift med Håkan Westergrens Ludvig.














tisdag 30 november 2010

Dollar [1938]

Svensk Filmindustri har plötsligt tagit ett friskt initiativ, en helt vanlig vardagskväll står den nya filmboxen Ingrid Bergman volym 1 i filmstället inne hos den lokale bokhandlaren. Och som innehåller fyra svenska mer eller mindre heta filmklassiker, inspelade under 1930-talet. Skulle det nu inte vara nog så finns redan box nummer 2 ute, men den kan vi i detta sammanhang lämna helt åt sidan. Det visar sig nämligen att ettan innehåller inget mindre än Gustaf Molanders Dollar med - just det - Birgit i en av huvudrollerna!

Filmen är förståss Molanderskt gedigen och...ja, trivsam. Intrigen är ett, ska vi säga tidstypiskt, drama ursprungligen författat av Hjalmar Bergman, författaren. Här är teaterstycket överfört till film av änkan Bergman som vid denna tid arbetade inom filmindustrin. Hon knåpade ihop manuset sedan ett tidigare försök av bl. a. Weyler Hildebrand refuserats av SF. Det är ett porträtt av tidens överklass, eller i alla fall burgna medelklass, som lever ett svävande liv mellan pokerborden, storföretagens styrelserum och våningar med öppen planlösning. Tre unga par, sedan länge bekanta umgås hela tiden, spelar förälskade i varandras partners och skickar ekonomiska bidrag mellan hushållen när någon hamnar i knipa.

Det ska väl på en gång sägas att filmens manus ger Ingrid Bergman i rollen som den lätt olyckliga men välformulerade skådespelerskan Julia Balzar ett klart företräde framför sina medsystrar, med sin odiskutabla esprit lyser hon filmen igenom. Men Birgit Tengroth i rollen som den mer vagt husmoderliga fru von Bathwyhl gör bra ifrån sig med ett friskt och rappt munhuggeri kontra Bergman, så njutningsfullt framfört av båda parter att det är som att filmen är på riktigt, nämligen att de båda har mycket svårt att stå ut med varandra. De fyller rollerna rätt muntert med allt de har att ge. Den likhet mellan dem som samtiden observerade är här tydligt manifesterad, även om Birgit vid denna tid mer tedde sig om en bredare variant av Bergman, eller om det var tvärtom: att Ingrid var en slankare version av Tengroth.

Den tredje väninnan spelas av Tutta Rolf som är genomgående hysterisk och går på hysteri filmen igenom. När de tre paren efter halva filmen lämnar Stockholms mondäna miljöer för ett friskare (utomhus-)liv uppe i Åre förirrar sig lilla Tutta ut på kalfjället i snöstorm, rasar nerför ett stup, räddas av tre skidande vaksamma samer i traditionella långrockar och forslas sedan hem till högfjällshotellet i en avlägsen amerikansk släktings bil som just då råkar köra förbi på den vindpinade vägen, assisterad av sina två svarta betjänter! Denna etniska mix gör sitt jobb utan krusiduller, t. o. m. samerna lyder fogligt amerikanskans engelska kommandorop.

De tre damerna får genomgående tillfälle att visa upp sig i tjusiga kreationer, på kvällarna är det nämligen alltid högtidsdress på hotellet. Och de tre männen bröstar sig i snajdiga skidjackor av tidlöst snitt. På herrarnas sida får man säga att spelet är genomgående bra, Kotti Chave sliter frisyren i svettig ångest, Georg Rydeberg är för en gång skull en samlad och mogen man medan Håkan Westergren förvisas till en lika yvig och halvklok rolltolkning som fru Rolf. Och mitt i allt detta skrider den evige Edvin i vargskinnspäls som traktens ståtlige och handfaste läkare, tillika föreståndare på det lokala sanatoriet. Och nog kan man skymta att Birgit när intrigen utspelar sig i bildens andra kant söker Adolphsons manliga blick. Det fanns ju en verklighet också utanför Råsundas kulisser. Och med Bergman i närheten gällde det nog att vakta sitt revir.

Detta var Birgits fjärde samarbete med Molander, återstod ett. Det kan också nämnas att Bergman, regissören, så sent som år 2000 nämnde Dollar som en av de filmer som påverkat honom i hans syn på sitt arbete, som ett exempel på Molanders "perfekta" och "balanserade" filmkonst.

tisdag 6 mars 2007

Reportage och artiklar: om Birgit Tengroth

Tidskriftsartiklar om och kring Birgit Tengroth.
Listan kompletteras allteftersom nytt material flyter upp till ytan.

 

Porträtt och intervjuer:

Allers, nr 22, 1944: Bildreportage. Text och foton: Ej identifierade.
Allers, nr 16, 1973: Hennes liv - en roman: Birgit Tengroth: barnatro och skandaler. Text: Arne Horn. Foton: Okänd, ur olika filmer. Sid. 19-26.
Arbetet, 27 februari 1994: Med mörknande melodi: skådespelerskan som blev diktare. Text: Carl-Eric Nordberg. Foton: porträtt och scenbild ur filmen 'Törst'. Sid. 4.
Allers, nr 44, 1983: Birgit Tengroth slets sönder av passioner och tragedier. Hennes första kärlek övergav henne aldrig. Text: Elisabeth Reich. Foto: Pressens Bild, Svenskt Pressfoto. Sid. 4-5, 57, 89.
ALLT i fickformat, nr 5, 1943: Apropå omslaget [om B.T.] Text: Red. [Carl-Adam Nycop]. Sid. 3.
Atlantäventyret [S.F.:s programblad]: Birgit Tengroth berättar om resa till London och Paris. Sid. 10-13. Text: Okänd. Foton: ur filmen.
Dagens Nyheter 13 juli 2015: Filmstjärnan som försvann och blev författare [Tengroths 100-årsdag]. Text: Ulrika Milles. Foto: Åke Borglund.
Damernas värld nr 20, 1944: "Mans kvinna om mans kvinna: Birgit Tengroth om ett ömtåligt kvinnligt problem". Text: Ringer. Foto: Okänd. Sid. 23-24.
Damernas värld, nr 38, 1950: Birgit Tengroth: man gör slut och slut och av många små slut blir ett bokslut. Text: Alli Halling. Foto: Stig Grip. Sid. 24-25, 62.
Fickjournalen, nr 14, 1945: Birgit Tengroth. Text: close up. Foto: Studiobild. Sid. 20-21, 37.
Fickjournalen, nr 28, 1950: Birgit Tengroth [svarar på frågor från läsekretsen]. Sid. 30-31.
Filmjournalen, nr 14, 1931: Kring [notiser]: Tengroth får rollen i Hans livs match. Foto: Porträttbild. Sid. 22.
Filmjournalen, nr 15, 1931: En flicka med kurage. Text: X. X. Foton: Från film och Operan. Sid. 17, 26.
Filmjournalen, nr 41, 1932: Birgit Tengroth är för ung att gå i skola. Text: Remo. Foto: Okänd. Sid. 8-9.
Filmjournalen, nr 1, 1934: 18 år - Birgit Tengroth förlorade sin skönhet i London - men återfann den i Stockholm. Text: Strecklund. Foto: okända. Sid. 8-9.
Filmjournalen, nr 12, 1934: Polisen stod maktlös. Militär höll på att utkallas. Birgit Tengroth på triumffärd [PR-turné efter Atlantäventyret]. Text: Holly Ess. Foto: Okänd. Sid. 11, 29.
Filmjournalen, nr 32, 1934: Över en söndag [Ett veckosluts-hemma-hos hos familjens sommarnöje på Gräddö]. Text: Remo. Foto: okända. Sid. 8-9, 30.
Filmjournalen, nr 49, 1934: Besök hos Mörköga [Hemma-hos på Norr Mälarstrand]. Text och foto: Okänd. Sid. 8-9, 24.
Filmjournalen, nr 37, 1938: Äntligen kvinnor i svensk film! [Ingrid Bergman, Tutta Rolf, Birgit Tengroth i "Dollar"]. Text: Kar de Mumma. Foto: okända. Sid. 13.
Filmjournalen, nr 42, 1938: Duktig Birgit... [10 år som skådespelerska]. Sid. 18-19, 27.-28. Text: R.P.
Filmjournalen, nr 1, 1939: Så här bor en svensk flicka [hemmahos på Norr Mälarstrand]. Text: de Bergerac. Foton: Gullers Foto. Sid. 6-7.
Filmjournalen, nr 46, 1939: "Min första kyss slapp jag för jag storgrät". Text: Okänd. Foton: Okända. Sid. 8-9.
Filmjournalen, nr, 44, 1940: Birgit om Adolf. Adolf om Birgit [Jarl och Tengroth beskriver varandra]. Foto: BT: Uggla, Jarl: okänd]. Sid. 25-26
Filmjournalen, nr 5, 1943: Ung dam...går mot ny vår [Hemmahos på Styrmansgatan]. Text: Arne F. Foton: C. G. Kristoffersson. Sid. 15-17, 30.
Filmjournalen 15, 1946: Samtal om livet... ...och prat om annat med lycklig Birgit. Sid. 15-17, 24. Text: Tell. Foton: K.G. Kristoffersson.
Filmjournalen, nr 38, 1948: Farväl till schaletten! [Debutboken Törst]. Sid. 15, 29. Text: B.L. Foton: blandade, Ateljé Uggla.
Filmjournalen, nr 1, 1950: Birgit Tengroth - nästan. Sid. 18-19, 30. Text: Sven Forssell. Foton: ur filmer.
Filmnyheter, nr 14, 1949: Kvinnor i en film om kvinnoöden [Inför premiären av filmen Törst]. Text: Okänd. Foton: ur filmen. Sid: 4-6.
Folket i Bild, nr 36, 1957: Birgit Tengroth - en överraskningarnas kvinna. Text: Nils Beyer. Foto: Okänd. Sid. 11, 47.
Hela Världen, nr 43, 1953: Hon är så ärlig. Text: Gunnar Tannefors. Sid. 24, 3.
Hemmets Journal, nr 7, 1951: Birgit Tengroth. Text: Okänd. Foto: rollporträtt från Törst. Sid. 17.
Husmodern, nr 51, 1934: Vi ha snappat upp: Hemma hos Birgit Tengroth [hemmahos på Norr Mälarstrand]. Text: Okänd. Foto: Okänd. Sid. 38.
Husmodern, nr 23, 1950: Det var så de träffades; Birgit Tengroth och stadsrådet Krag...tack vare hennes temperamentsfulla noveller. Text: okänd. Foton: okända [BT: förmodligen K.G. Kristoffersson].Sid. 20, 44.
Husmodern, nr 22, 1980: Hennes liv är ett enda drama. Gränslös lycka - nattsvart tragedi. Text: Elisabeth Reich. Foton: Uggla, m.fl. Sid. 16-17, 19, 69, 72, 79.
Hänt i veckan, nr 29, 1978: Birgit Tengroth: Kärleken till Jens Otto var som en explosion i mitt liv! Text: Eva Schulman. Foton: Okända. Sid. 12-13.
Ikoner, nr 6, 2005: Tengroth, Birgit, författare. text: Hans-Erik Ströander. Sid. 46-50.
Kvällsstunden, nr 16, 2009: Birgit Tengroth - skådespelerskan som blev författarinna. Text: Göran Persson. Foto: [K.G. Kristoffersson].
Minnenas journal, nr 10, 2013: "Jag vill inte bara vara en blus full med bröst": Birgit Tengroth - hyllad, beundrad, utskälld. Text: Ingmar Norlén. Foto: Sjöberg Bild. id. 28-31.
OBS!, nr 12/13, 1952: Jag ville jag vore...Birgit Tengroth om sig själv. Text: Birgit Tengroth. Foton: Studiobild. Jan de Meyere: Birgit 12 år. Sid. 9-14.
Röster i Radio-TV, nr 2, 1960: Flickan kan tänka! Text: Okänd. Foto: [Pressens Bild]. Sid. 12-13, 39.
Scenen, nr 13, 1933: Unga ansikten  i svensk film. Text: NOCHE. Sid. 20-21.
SF-Nyheter, nr 5, 1934: Birgit Tengroth-nummer! Intervju. Text: Stebe. Sid. 6.
Svensk Damtiding, nr 29, 1972: Birgit Tengroth, filmstjärnan som försvann in i tystnaden: Nu avslöjar hon ALLT! Text: Ebba Samuelsson. Foto: Pressens Bild, Svenskt Pressfoto, Hans Malmberg. Sid. 60-61.
Teatern, nr 8, 1941: Birgit Tengroth gick från filmen till teatern. Text: F.G. [Folke Gustavson]. Sid. 7.
Vecko-Journalen, nr 35, 1945: Amerika får vara för mig. Text: Katrin. Foto: Kristoffersson. Sid. 17, 45.
Vecko-Revyn, nr 23, 1941: Vårens succédam. Text: Okänd. Foto: Okänd. Sid. 16.
Vårt hem, nr 21, 1942: Man blir inte klok på Birgit. Text: Stig Almquist. Foto: Okänd. Sid. X.

Filmerna:

Allas veckotidning, nr 43, 1947: Krigsmans erinran. Text: Bio-Rita. Foto: Svensk Filmindustri, handkolorerade ur filmen. Sid. 18-19.
Allers, nr 52, 1938: Teaterman gör film. [Per Lindberg regisserar Gubben kommer]. Text: Mike. Foton: mest rollporträtt. Sid. 22.
Allers, nr 49, 1939: Ateljérond. [Bl.a. Oss baroner emellan]. Text: Mike. Foton: ur filmen. Sid. 18-19.
Allers, nr 22, 1940: Hur kommer det sig kärleksscenerna i svensk film är så föra trovärdiga? [Som en tjuv om natten och Karl för sin hatt] Text: Marco & Streamline. Foton: Diverse porträtt, filmbild ur Karl för sin hatt. Sid. 22.
Allers, nr 30, 1940: Svensk film arbetar för högtryck. [Bl.a. om inspelningarna av Hasse Ekmans
Med dej i mina armar och Karl för sin hatt (Här: Två hjärtan och en koja). Text: Zwen. Foton: Okända. Sid. 26.
Allers, nr 16, 1941: Så tuktas en äkta man. [Från filminspelningen]. text: Okänd. Foton: Okänd. Sid. 27.
Allers, nr 37, 1941: Familjeidyll [från inspelningen av En man för mycket]. Text: Mike. Foton: Okänd. Sid. 26.
Allers, nr 31, 1949: Där höstens svenska filmer blir till. [Törst, Flickan från tredje raden, Bara en mor]. Text: Pajax. Foton: ur filmerna. Sid. 18-19.
Bionytt, nr 1 + 2, 1933: Bomans pojke: folklustspel med sång. Sid. 7-29. text: Envar. Foton: ur filmen.
Damernas värld, nr 1, 1944: Min starkaste kärleksupplevelse på film [Fem skådespelare minns kärleksscener de aldrig skall glömma]. Text: okänd. Foton: ur filmerna. Sid. 8-9, 40.
Filmjournalen, nr 13, 1933: Bomans pojke: vår filmnovell. Text: okänd. Foton: ur filmen. Sid. 16-19, 27, 29.
Filmjournalen, nr 16, 1933: Giftasvuxna döttrar: vår filmnovell. Text: okänd. Foton: ur filmen. Sid. 16-19, 29-30.
Filmjournalen, nr 45, 1933: En dag som passagerare på "Kungsholm": med däcksflirt och smokingdans [från inspelningen av Atlantäventyret]. Text: Filmqvist. Foto: Okänd. Sid: 8-9.
Filmjournalen, nr 1, 1934: Annandagspremiärer [Vad veta väl männen?]. Sid. 24-25.
Filmjournalen, nr 24, 1934: Den vackraste bild [Adolphson och Tengroth ur "Sången om den eldröda blomman". Foto: ur filmen. Sid. 12.
Filmjournalen, nr 26, 1934: Ungkarlspappa med fyra barn. Text: Remo. Foto: okänd. Sid. 21, 29.
Filmjournalen, nr 30, 1934: Tyresö slott filmbostad åt ungkarlspappan [från inspelningen av Ungkarlspappan]. Text: Remo. Foto: okänd. Sid. 13, 29.
Filmjournalen, nr 2, 1935: Ungkarlspappan. Text: okänd. Foton: ur filmen. Sid. 27.
Filmjournalen, nr 51, 1935: Ebberöds bank: får premiär i jul på Skandia. Text: okänd. Foton: ur filmen. sid. 18.
Filmjournalen, nr 37, 1936: En statist bekänner [Johan Ulfstjerna]. Text: Olaf Klausen. Foto: ur filmen. Sid. 16-17, 27.
Filmjournalen, nr 1, 1937: Olle har förälskat sig [Familjens hemlighet]. Text: Remo. Foto: okända. Sid. 12-13, 31.. Foto med BT och Gösta Gustaf-Janson. Text: okänd. Foton: okänd, från filminspelningen.
Filmjournalen, nr 23, 1938: Välkommen Tora Teje! [Gubben kommer]. Sid. 16-17. Foto med BT och Gösta Gustaf-Janson. Text: okänd. Foton: okänd, från filminspelningen.
Filmjournalen, nr 36, 1938: Gläd dig i din ungdom. Text: Stig Almqvist [kommentar inför inspelningen]. Sid. 7.
Filmjournalen, nr 37, 1938: Repliker ur "Dollar". Text: okänd. Foton ur filmen. Sid. 18-19.
Filmjournalen, nr 38, 1938: "Så möter Knut för första gången kvinnan" [Gläd dig i din ungdom]. text: okänd. Foto: Paul Melander. Sid. 7-9.
Filmjournalen, nr 43, 1938: ...och Adolf han går i ringen med söta Birgit [Oss baroner emellan]. Text: Buster. Foton ur filmen. Sid. 14-15, 27.
Filmjournalen, nr 4, 1939: Gubben som kom är en gubbe som går [Gubben kommer]. Txt: ?, Foto: ? Sid. ?
Filmjournalen, nr 20, 1939: Sommarsolen går upp för trettiotalet filmer [Säsongens svenska filmer]. Text: okänd, foton: okända. Sid. 16-19, 43.
Filmjournalen, nr 32, 1939: När solen glittrar och stormen ryter [Västkustens hjältar]. Text: okänd. Foto: Gullers. Sid. 16-17, 29.
Filmjournalen, nr 11-12, 1940: Sture kommer som en tjuv... [...som en tjuv om natten]. Text: okänd. Foton: filmfotografier. Sid. 34-35.
Filmjournalen, nr 15, 1940: Adolf hugger timmer och Birgit grinar mot solen [Så tuktas en äkta man]. Text: Okänd. Foton: Okänd. Sid. 12-13 + Sid. 10, 28: Veckans Philip den Magre.
Filmjournalen, nr 40, 1940: Falska bönder? Nej. Äkta bondjäntor? Ja. [Yrkesroller i svensk film]. Text: Marco & Streamline. Foton: okända. Sid. 12-13, 26-27.
Filmjournalen, nr 15, 1941: Flickan från storskogen [Fantasihistoria kring Så tuktas en äkta man]. Text: Okänd. Foton: ur filmen. Sid. 14-15.
Filmjournalen, nr 25-26, 1942: Envis som synden [Rospiggar]. Text: G. T-s [Gunnar Tannefors?]. Foton: okänd. Sid. 37, 46.
Filmjournalen, nr 35, 1942: Kan doktorn komma? Text: ?, Foton: ?, Sid. ?-?
Filmjournalen, nr 38, 1942: Veckans Philip den Magre. Sid. ?
Filmjournalen, nr 49, 1942: Höstrapport från Djurgårdsateljéer [I brist på bevis och Hasse Ekmans Ombyte av tåg]. Text: Marco Polo. Foton: Okänd. Sid. 14-15, 28.
Filmjournalen, nr 2, 1943: Lapparnas läkare fångad av kameran [Kan doktorn komma?]. Foton ur filmen. Sid. 14-15.
Filmjournalen, nr 5, 1943: Ungt blod [ledare om ung svensk film]. Text: Arne F. Sid. 7.
Filmjournalen, nr 6, 1943: Första dagen: Natt i hamn. Text: Marco Polo. Foto: Bernhard. Sid. 11, 26.
Filmjournalen, nr 36, 1943: Birgit mellan två män [Sonja]. Text: Marco Polo. Foto: från filmen. Sid. 14-15, 29.
Filmjournalen, nr 41, 1943: Ungt gäng stod rycken [Natt i hamn]. Text: okänd. Foto: okänd. Sid. 18-19.
Filmjournalen, nr 47, 1943: Stockholm, Småland och Staterna [Ledare om bl.a. Sonja]. Text: Arne F. Sid. 7. Veckans Philip den Magre [Sonja]. Foto: okänd. Sid. 9.
Filmjournalen, nr 24, 1944: Hälsingar ä´ vi allihopa [Skogen är vår arvedel]. Text: -s. Foto: okänd. Sid. 10, 30-
Filmjournalen, nr 25-26, 1944: När de debuterade [Synd (1928)]. Sid, 40-41. Text: okänd, Foton: ur filmer.
Filmjournalen, nr 31, 1944: Ett blommande löfte... [från inspelningen av Mans kvinna]. Sid. 15-17, 26. Text: Marco Polo, Foto: okänd.
Filmjournalen, nr 40, 1944: Fransk kvinnotjusare mördad [På farliga vägar]. Text: Marco Polo. Foton: från filminspelningen. Sid. 12-13.
Filmjournalen, nr 50, 1944: I farligt sällskap: bildnovell [På farliga vägar]. Sid. 10-11. Text: okänd. Foton: ur filmen.
Filmjournalen, nr 25-26, 1945: Om våld mot rätt [från inspelningen av Ödemarksprästen]. Sid. 28-29, 50. Text: Marco Polo. Foton: okänd.
Filmjournalen, nr 12, 1950: Med doft av hyacinter [Flicka och hyacinter]. Text: Okänd. Foton: ur filmen. Sid. 11, 4.
Filmnyheter, nr 9-10, 1949: Hur Törst blev film. Text: Herbert Grevenius. Foton: från filminspelningen. Sid. 4-7.
Hemmets-Journal, nr 35, 1939: Gläd dig i din ungdom [om filmen med samma namn]. Sid. 18-19. Text: -or. Foton: från filmen.
Se, nr 33, 1939: Moberg-bok i filmversion [Gläd dig i din ungdom]. Bildreportage. Sid. 32-22.
Se, nr 41, 1943: Nya svenska filmer [bl.a. Sonja]. Text: okänd. Foto: från inspelningen. Sid. 30-31.
Se, nr 47, 1944: Två legender på film [Bl.a. Mans kvinna]. Text: Okänd. Foton: ur filmerna. Sid. 7.
Vecko-Journalen, nr 47, 1932: Äkta, tjusigt och falskt: filmkrönika [bl.a. Pojkarna på Storholmen]. Text: Stig Almkvist. Foto: ur filmen. Sid. 35-36.
Vecko-Journalen, nr 16, 1933: Musketörer, mannekänger, pigor: filmkrönika [om bl.a. Giftasvuxna döttrar]. text: Stig Almqvist. Foto: ur filmen. Sid. 14-15.
Vecko-Journalen, nr 5, 1935: Ungdom stormar in: filmkrönika [om bl.a. Ungkarlspappan]. Text: Stig Almqvist. Foton: ur filmerna. Sid. 14-15, 2.
Vecko-Journalen, nr 2, 1936: 3/4 svenskt: filmkrönika [bl.a. Ebberöds bank]. Text: Stig Almqvist. Foton: ur filmerna. Sid. 12-13, 41. Text: Stig Almqvist. Foton: ur filmen
Vecko-Journalen, nr 37, 1938: Huller om Dollar: filmkrönika [bl.a. Dollar]. Text: Stig Almqvist. Foton: ur filmen. Sid. 18-19, 7.
Vecko-Journalen, nr 4, 1940: Ansats, insats; filmkrönika. [bl.a. Oss baroner emellan]. Text: Stig Almqvist. Foto: ur filmen. Sid. 12-13, 41.
Vecko-Journalen, nr 41, 1940: Fransysk visit: filmkrönika [bl.a. Natt i hamn]. Text: Carl Björkman. Foto: ur filmen. Sid. 32-33, 8.
Vecko-Journalen, nr 17, 1941: Nipponskt och nipprigt: filmkrönika [bl.a. Så tuktas en äkta man]. Text: Carl Björkman. Foton: Uggla och filmbild. Sid. 14-15, 5.
Vecko-Journalen, nr 44, 1946: Från Lappland och Siam [bl.a. Ödemarksprästen]. Text: Ingrid Arvidsson. Foto: Ur filmen. Sid. 10, 45.

I vimlet:

Filmjournalen, nr 34, 1936: Vad sig tilldrager [Birgit Tengroth vid sminkbordet]. Text: Philip den Magre. Foto: okänd. Sid. 10-11.
Filmjournalen, nr 50, 1937: Robert dansar och ler [bildreportage kring Robert Taylors Stockholmsbesök]. Sid. 10-13, 25, 31. Text: Gäckande skuggan. Foton: Oscar Norberg, Sandels,, Malmström m. fl.
Filmjournalen, nr 30, 1940: Å, vad det är skönt...att fira sommar i stan! [Stjärnor firar sommar i Stockholm]. Text: okänd. Foto: Oscar Norberg. Sid. 16-19.
Filmjournalen, nr 45, 1940: Veckans Philip den Magre [Från premiären av Charleys tant på Södra teatern. Foton: Okänd. Sid. 9-11, 22.
Filmjournalen, nr 4, 1941: Veckans Philip den Magre. Text: Marga Frunck. Foto: (Melander). Sid. 13-14 (+15, 7).
Filmjournalen, nr 23, 1941: Veckans födelsedagsbarn. Text: okänd. Foto: studioporträtt. Sid. 29.
Filmjournalen, nr 37, 1941: Veckans Philip den Magre. [BT och andra spelar sällskapsspelet Brio och kortspelet Flinch]. Foton: okänd. Sid. 9-11.
Filmjournalen, nr 51-52, 1941: Ung och dum och kär och tokig. [Stjärnor om sina ungdomssvärmerier]. Text: okänd. Teckningar: "Tumla S". Sid. 36, 56.
Filmjournalen, nr 23, 1942: Veckans Philip den Magre. Bildsvep med text från Annalisa Ericsons och Uno von Segebadens bröllop. Foton: okänd. Sid. 8-11.
Filmjournalen, nr 12, 1944: Veckans Philip den Magre [Reso-klubben bevistar Centrumateljéerna]. Text: okänd. Foto: okänd. Sid. 6-7.
Filmjournalen, nr 50, 1945: Nästa Södertälje Södra [Tågresa med Tengroth, Åke Grönberg, Sickan Carlson och Schamyl Bauman söderut]. Sid. 22-23, 28. Text: Okänd. Foto: "Wesley Barry" (?).
Husmodern, nr 50, 1937: 1000 flickor och en man [Foto på Tutta Rolf och BT som möter Robert Taylor på Bromma flygfält]. Text: Okänd. Foto: Okänd. Sid. 28.
Husmodern, nr 44, 1950: Kan ni tänka er att...[stående spalt] Foto på BT och Krag inför avresan till USA. Text: Okänd. Foto: Okänd. Sid 28.
Svensk Damtidning, nr 41/1935: På bal hos Carl XV i Råsunda. Text: Aleppo. Foton: från filminspelningen. Sid. 16-17.
Vecko-Journalen, nr 22, 1939: I världens vimmel [Birgit och Sickan Carlsson på Valdemarsudde med Prins Eugen]. Sid. 25-26. Foto: Okänd.
Vecko-Revyn, nr 10, 1942: Sett på stan [Birgit vid Blanche-teaterns sceningång]. Foto: Okänd. Sid. 19.

Mode:

Damernas värld, nr 6, 1944: Bli söt som Birgit Tengroth: sticka hennes favorit-sportkofta! Stickbeskrivning: okänd. Foto: okänd. Sid. I-II (Bilaga: DV:s stora stickparad)
Damernas värld, nr 7, 1944: Bäst klädd i Sverige, Birgit Tengroths garderob. Text: Bi. Sid. 12-13, 41.
Filmjournalen, nr 15, 1939: Hur klä de sig? Paris modekungar bedöma våra svenska filmflickors toaletter. Text: Maj-Ann. Foton: ur filmer. Sid. 14-15, 26-27.
Filmjournalen, nr 14, 1943: Birgit Tengroth: långbyxor och aftonklänning. [Från BT:s egen garderob]. Text: okänd. Foto: K. G. Kristoferson. Sid. 16-17.
Vecko-Journalen, nr 4, 1944: Hur fort blir ni vacker, min sköna? Några av tidens kändisar räknar ut hur mycket tid de lägger ner på sitt utseende per dygn. [Förutom Tengroth, Susanna Renzetti, italiensk ministerfru i Stockholm, författarinnan Alice Lyttkens samt fru Gerd Ribbing (DN)]. Text: Ringer, Foto: Okänd. Sid. 16-17, 6

 

Fotoporträtt:

Filmjournalen, nr 30, 1932: Birgit Tengroth. Foto: Paul Melander. Sid. ?
Filmjournalen, nr 52, 1933: Birgit Tengroth. Foto: American Studio. Sid. 15.
Filmjournalen, nr 35, 1935: Birgit Tengroth. Foto: Arne Wahlberg. Sid. 12.
Filmjournalen, nr 2, 1936: Birgit Tengroth. Foto: Riwkin. Sid. 13.
Filmjournalen, nr 2, 1937: Birgit. Foto: Riwkin. Sid. 5.
Filmjournalen, nr 52, 1939: Dikt: "Singing Boy". Foto: Okänd. Sid. 17.
Filmjournalen, nr 33, 1942: Allas våran Birgit [Kortare fotoreportage]. Foto: [Lennart Nilsson]. Sid. 27.
Filmjournalen, nr 48, 1943: Frisk Sonja. Foto: Studio Eson. Text: okänd. Sid. 27.
Filmjournalen, nr 6, 1944: Sonja. Foto: K. G. Kristoffersson. Text: okänd. Sid. 20.
Vecko-Journalen, nr 52, 1933: En vacker flicka varje vecka: Birgit Tengroth. Foto: American Studio. Sid. 16.

 

Teatern:

Filmjournalen, nr 11, 1938: Filmens kärlek och scenens [Från premiären på George och Margaret, Oscars]. Text: Philip den Magre. Foto: okänd.
Filmjournalen, nr 22, 1941: Chefen fröken Birgit [Ung kärlek på Nya Teatern]. Text: Marco Polo. Foton: okänd. Sid. 14-15, 26.
Filmjournalen, nr 7, 1944: Veckans Philip den Magre [Mans kvinna, Riksteatern]. Foto: okänd. Sid. 8, 28.
Filmjournalen, nr 18, 1944: Hjärter bakom ridån [Mans kvinna på Vasan]. Text: okänd. Foto: K. G. Kristoffersson. Sid. 24-25.
Filmjournalen, nr 12, 1946: En ny Birgit Tengroth [Morgondagens värld på Vasan]. Sid. 8, 25. Text: Stig Almqvist.
Filmjournalen, nr 36, 1947: Promenaden. [Cyrano de Bergerac repeteras på Oscars]. Text: okänd. Foto: okänd. Sid. 8-9, 4.
Idun, nr 4, 1935: Familjetrassel [Sådana tider]. Text: Carl Björkman. Foto: Almberg & Preinitz. Sid. 13, 20-21.
Husmodern, nr 42, 1941: Claudia. [Fotosvit från Riksteaterns uppsättning av Frankens Claudia]. Foto: Okänd. Sid- 22-23..
Mans kvinna [filmprogram]. Svensk Filmindustri, 1945. Texter: Okänd. Foton: ur filmen. 12 sid.
Se, nr 41, 1941: Folk inför kameran [Notis kring Riksteaterns Claudia]. Foto: från föreställningen. Sid. 20-21.
Se, nr 7, 1944: "Mans kvinna" landet runt [Riksteatern turnérar i samarbete med Vasateatern]. Text: Stig Almqvist & Paul Melander. Foton: Från uppsättningen. Sid. 22-23.
Vecko-Journalen, nr 22, 1941: Lyckad förfalskning [bl.a. Ung kärlek på Nya teatern]. Text: Sigfrid Siwertz. Foton: Scenfoton. Sid. 14.
Vecko-Journalen, nr 40, 1941: Godingar: Claudiapremiären på Gävle Teater. Text: Carl Björkman. Foton: Scenfoton. Sid. 25, 32.
Vi, nr 5, 1946: Teater i fyra städer [bl.a. En månad på landet på Malmö stadsteater]. Text: Sven barthel. Sid. 28.

 

Udda lekar:

Allers, nr 19, 1939: Är ni vidskeplig? [Åtta från scen och film kända personer bikta sig för Allers]. Sid. 12-13. Text: Okänd. Foton: rollporträtt.
Allers, nr 40, 1940: I svampskogen. Karikatyr med tidens kända som svampar. Bild: Carl Berglöw. Sid. 24-25. [Tengroth: Ung ringlös flugsvamp (!)].
Allers, nr 43, 1940: Allers startar film- och teaterskola [Tengroth presenteras som en av tio lärare]. Text: Okänd. Sid. 26-27.
Allers, nr 16, 1943: I Thalias hönsgård [Skådespelare tecknade som tuppar, hönor & kycklingar (Påsknummer)]. Sid. 14-15. Tecknare: svårtydbar signatur.
Damernas värld, nr 1, 1944: Min starkaste kärleksupplevelse på film [Kärleksscener man aldrig ska glömma]. Text: okänd. Foto: ur filmer. Sid. 8-9, 40.
Filmjournalen, nr 16, 1933: Munnen tiger men läpparna tala! [Närbilder av filmstjärnors läppar som är "själens spegling"]. Text: okänd. Foton: okända. Sid. 22-23.
Filmjournalen, nr 28, 1934: Ungkarlspappan regerar. [Karikatyr från filminspelningen]. Teckning: Carl Berglöw. Sid. 27.
Filmjournalen, nr 20, 1936. Våra filmstjärnor bekänna: här svara Birgit Tengroth och Åke Söderblom på de 15 frågorna. Text: Heman. Foto: Riwkin. [BT]. Sid. 20.
Filmjournalen, nr 48, 1936: Här han, dagens ideal nr 1! [12 skådespelerskor/kvinnor röstar]. Text: de Bergerac. Foto: okända. Sid. 14-15, 22.
Filmjournalen, nr 51-52, 1938: Han! Han! Han! [Sex flickor väljer Han med stort H på bio]. Sid.20-21, 58. Text: okänd. Le, lacka och ge [Skådisar slår in julklappar]. Foto: Gullers. Sid. 42-43.
Filmjournalen, nr 9, 1939: Sickan vill bo i en Söderhavsby [Filmstjärnor berättar vad de skulle göra vid en storvinst på lotteri]. Text: Hansemer. Foto: okända. Sid. 16-17.
Filmjournalen, nr 28, 1939: Idealsemestern [Filmstjärnor berättar om sina sommarplaner. Text: Okänd. Foton: Okända. Sid. 8-9, 30.
Filmjournalen, nr 11-12, 1940: [(Enkla) påskrisverser kring svenska skådespelerskor]. Text: Bisse. Foton: Okända. Sid. 18.
Filmjournalen, nr 51-52, 1943: Den vackraste visan om kärleken [Känt filmfolk väljer sin favoritkärleksdikt]. Text: Okänd. Sid. 14-15, 56. Tretton tomtar tittar ut! [13 skådespelare i tomtemasker. Tävling]. Sid. 22-23. Efterlyses! [13 försvunna skådespelare efterlyses]. Text: okänd. Foto: okända. Sid. 42-43.
Filmjournalen, nr 25-26, 1944: Poesialbum [Filmstjärnor, bl.a. Tengroth, fyller i fjärde raden på av redaktionen författade treradiga dikter]. Sid. 10-11. Text: Okänd.
Filmjournalen, nr 30, 1945: Vad är lika? [Nio skådespelare, bl.a. Birgit, fyller 30 år]. Text: Okänd. Foton: Idolbilder. Sid. 8.
Filmjournalen, nr 6, 1946: Veckans pass [fejkat pass med B.T.]. Sid. 9. Text: Okänd.
Filmjournalen, nr 36, 1949: Rätt så, lilla Brita! [FJ firar 30 år. klipp från FJ nr 6 1928 där Tengroths mamma skickat rekommendationsbrev om sin dotter]. Sid. 21. Text: Okänd.
Husmodern, nr 38, 1935: Är det nyttigt för Er bli berömd så ung? En indiskret fråga till några av filmens unga [Tengroth, Sickan Carlsson, Birgit Rosengren]. Sid. 49, 74. Text: Okänd, Foto: studiofoton.
SF-nyheter, julen 1933: Puzzletävling för de unga. [B.T. som pussel att klippa ut]. Sid. 29.
Vecko-Revyn, nr 1, 1942: Hur kommer ni bort från bekymren? [Kändisars knep när allt ser hopplöst ut]. Foto: AW. Sid. 4-5.
Vi, nr 48, 1957: Sex Vi-stipendiater delar på 16.000 kronor [Birgit tilldelas veckotidningen Vi: litterära stipendium. Foto: Okänd.

 

Omslagsflicka:

Allas veckotidning, nr. 32, 1942. Handkolorerat foto: okänd.
Allas veckotidning, nr 12, 1945. Handkolorerat foto ur Mans kvinna.
ALLT i fickformat, nr. 5, 1943: Birgit tengroth - filmstjärnan som blivit Sverige trogen. Handkolorerat foto: Okänd.
Bionytt, nr 1, 1933: Birgit Tengroth. FTto: Studiobild.
Damernas värld, nr 10, 1941. Birgit Tengroth ler i marssolen. Handkolorerat foto: Uggla.
Damernas värld, nr 7, 1944. Lyckligt nygift. Handkolorerat foto: Kristoffersson.
Filmjournalen, nr 16, 1931. Birgit Tengroth, den nya debutanten i "Hans livs match". Foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 5, 1932. Birgit Tengroth som spelar huvudrollen i "Hans livs match". Foto: HÅRD.
Filmjournalen, nr 41, 1932. Birgit Tengroth i "Pojkarna på Storholmen". Foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 3, 1933. Birgit Tengroth. Handkolorerat foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 13, 1933. Birgit Tengroth i "Bomans pojke". Foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 39, 1933. Birgit Tengroth. Handkolorerat foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 1, 1934. Birgit Tengroth. Gott nytt år! Foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 6, 1935. Birgit Tengroth framgångsrik i "Ungkarlspappan". Foto: P. Melander.
Filmjournalen, nr 21, 1935. Birgit Tengroth och Sture Lagerwall i "Flickornas Alfred". Foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 39, 1935. Birgit Tengroth. Handkolorerat foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 37, 1936. Birgit Tengroth i "Johan Ulfstjerna". Handkolorerat foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 1, 1937. Birgit Tengroth och Kotti Chave i "Familjens hemlighet". Handkolorerat foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 50, 1938: Birgit Tengroth och George Fant i "Gubben kommer". Handkolorerat foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 33, 1939: Birgit Tengroth i "Gläd dig i din ungdom". Foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 31, 1940: Birgit Tengroth sprider glädje i "Två hjärtan och en koja" där hon spelar mot Adolf Jahr. Foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 15, 1940: Påskens par: Birgit Tengroth och Håkan Westergren i "Så tuktas en äkta man" från Europa Film. Handkolorerat foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 23, 1942: Birgit Tengroth och Karl-Arne Holmsten i "Rospiggar" från Sandrew Bauman. Foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 2, 1943: Birgit Tengroth och Arnold Sjöstrand i Lux' psykologiska kriminalfilm "I brist på bevis". Foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 41, 1943: Birgit Tengroth gör den kvinnliga huvudrollen i "Natt i hamn" och "Sonja" i en intensiv närbild från Studio Eson.
Filmjournalen, nr 50, 1944: Birgit Tengroth och Sture Lagerwall i "På farliga vägar". Foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 39, 1945: Birgit Tengroth, attraktiv skådespelerska, som vi snart får se i "Ödemarksprästen". Foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 39, 1948: Birgit Tengroth nu aktuell för både "Törst" och "Synd". Foto: Kristoffersson.
Filmnyheter, nr 14, 1949: Birgit Tengroth i "Törst". Foto: Studiobild.
Filmnyheter, nr 8, 1949 (baksidefoto): Birgit Tengroth och Hasse Ekman i "Törst". Foto: från filmen.
Folket i Bild, nr 47, 1947: Edvin Adolphson och Birgit Tengroth i filmen efter Vilhelm Mobergs roman "Mans kvinna". Foto: ur filmen.
Hela världen, nr 49, 1935. Handkolorerat foto: Okänd.
Hela världen, nr 52, 1942: Birgit Tengroth i filmen "Kan doktorn komma?". Handkolorerat foto: Okänd.
Husmodern, nr 46, 1941: Birgit Tengroth - aktuellt och vackert ansikte. Färgfoto: Okänd.
Husmodern, nr 37, 1942: Söta Birgit Tengroth har inte haft många stunder lediga i sommar, här plockar hon svamp mellan inspelningarna. Handkolorerat foto: lennart-per olov.
Levande livet, nr 49, 1941. Birgit Tengroth spelar Jägersrospelet. Handkolorerat foto: Okänd.
OBS!, nr 12/13, 1952: [Birgit Tengroth]. Teckning: Erik Hermansson.
Scenen, nr 13, 1933: [Birgit Tengroth]. Foto: Ej namngiven [Jan de Meyere].
Se, nr 16, 1944: Birgit Tengroth [med anledning av Mans kvinna]. Foto: Ej namngiven.
Teatern, nr 8, 1941. Birgit Tengroth: Riksteaterns Claudia. Foto: Uggla.
Svensk Damtidning, nr 30, 1934. Ungkarlspappan, ny S. F.-film med Birgit Tengroth och Olof Winnerstrand. Foto: Studiofoto.
Svensk Damtidning, nr 41, 1935. Premiär: Birgit Tengroth och Arnold Sjöstrand i "Sådana tider" på Vasa-teatern. Foto: Almberg & Preinitz.
Svensk Damtidning, nr 38, 1940 [21 sept.]. Birgit Tengroth gör lycka i Vasa-Teaterns komedi 'Jag ska ha ett barn!'. Hovfoto: Jaeger.
Teatern, nr 1, 1944. Birgit Tengroth: Mans kvinna. Foto: Okänd.
Tidsfördrif, nr, 38, 1933: Birgit Tengroth i S.F.-filmen "Vad veta väl männen?" Foto: Okänd.
Tidsfördrif, nr 19, 1943: Birgit Tengroth i S.F.-filmen "Natt i hamn". Foto: Okänd.
Vecko-Journalen, nr 22, 1941: Birgit Tengroth - söt vårflicka och Stockholms nyaste teaterdirektör. Foto: Okänd.
Vecko-Journalen, nr 46, 1943: Birgit Tengroth som "Sonja" i filmen efter Herbert Grevenius pjäs. Foto: Eson.
Vecko-Journalen, nr 35, 1945: Birgit Tengroth i sin nya Djurgårdsmiljö. Foto: Kristoffersson.
Vecko-Journalen, nr 37, 1947: Birgit Tengroth och Edvin Adolphson - gnistrande kärlekspar i Cyrano. Foto: Kristoffersson.
Veckorevyn, nr 23, 1950: Nygifta: Jens Otto Krag, Danmarks handelsminister, och Birgit Tengroth, skådespelerska, författarinna. Foto: Okänd.
Vi, nr 5, 1946: Birgit Tengroth har haft sitt genombrott som comedienne i Turgenevs "En månad på landet" på Malmö stadsteater. Foto: Rollporträtt.
Vårt Hem, nr 44, 1941: Birgit Tengroth, Riksteaterns förtjusande Claudia. [Handkolorerat] Foto: Uggla
25:an, nr 38, 1942. Birgit Tengroth: Rospiggar. Foto: Okänd.

Bara bilder:

ALLT i fickformat, nr 4, 1943: Vårblomster [B.T.]. Foto: K-G Kristoffersson. Sid. 47.
Bonniers novellmagasin, nr 7, 1936: Håkan Westergren och Birgit Tengroth i Annonsera. Foto: ur filmen. Sid. 53.
Fickjournalen, nr 48, 1949: Birgit Tengroth. Foto: Studiobild. Sid. 2.
Filmjournalen, nr 51, 1935: Gösta Ekman och Birgit Tengroth läser manuskriptet till Johan Ulfstjerna. Sid. 9.
Filmjournalen, nr 35, 1936: En svensk vecka [bilder från Annonsera]. Text: Philip den Magre. Sid.10.
Filmjournalen, nr 49, 1936: Här serveras [Bild från Familjens hemlighet]. Text: Philip den Magre. Sid.11-13.
Filmjournalen, nr 22, 1936: Foto från "Melodien" eller "Komedien om Larsson" på Vasateatern. Sid. 13.
Filmjournalen nr. 51, 1936: Medeltid och framtid [Bild från Familjens hemlighet]. Text: Philip den Magre. Sid. 13-15
Filmjournalen, nr 5, 1937: Kälkborgarliv i Råsunda [BT och Nils Ohlin i "Melodien som försvinner". Text: Philip o. Philimon. Foto: Riwkin. Sid. 10-11.
Filmjournalen, nr 44, 1939: Vad blev det av Anna-Clara? [Svenska filmbarn i debutroller - BT i Synd, 13 år gammal]. Text: Okänd. Foton: ur filmer. Sid: 16-18.
Filmjournalen, nr 10, 1940: Veckans Philip den Magre [från inspelningen av ...som en tjuv om natten] Foton: okänd. Sid. 9-11.
Filmjournalen, nr 13, 1941: Veckans Philip den Magre. [Så tuktas en äkta man]. Sid. 9.
Filmjournalen, nr 8, 1942: Veckans Philip den Magre. [Jakobs stege] BT med Sture Lagerwall. Sid. 10.
Filmjournalen, nr 40, 1942: Karl i keps [Reportage om George Fant, bild ur Katrina]. Sid. 14-15, 26.
Filmjournalen, nr 14, 1943: Veckans Philip den magre [Från Vålådalen]. Sid. 11.
Filmjournalen, nr 27, 1943: Kaffe, musik, ärliga karlar. Foto: Uggla. Sid. 21.
Filmjournalen, nr 39, 1945: Veckans Philip den Magre ["i sitt vackra hem Bergshyddan på Djurgården"]. Sid. 6. Foto: okänd.
Filmjournalen, nr 36, 1949: Tecknat dubbelporträtt av Tengroth inför Nattportier. Konstnär: Viggo Thomsen. Sid. 33.
Vecko-Journalen, nr 33, 1939: En vacker flicka denna vecka: Birgit Tengroth [Rollporträtt från Gläd dig i din ungdom]. Bildtext: Okänd. Sid. 28.

Följetonger/Noveller:

Filmjournalen, nr 39, 1940: Karl för sin hatt [novell byggd på filmen]. Text: Arne Fägersten. Foton: ur filmen. Sid. 26-29.
Filmjournalen, nr 6-12, 1944: Sonja [Bearbetning av Herbert Grevenius manus]. Foton ur filmen.
Filmjournalen, nr 41-43, 1948: Synd [Bearbetning av Boel-Marie Beronius manuskrift]. Foton ur filmen.
Filmjournalen, nr 1-11?, 1950: Törst [Bearbetning av Herbert Grevenius manus]. Foton ur filmen.
Husmodern, nr 7, 1943: I tid: av Einar Wallquist. Foto på Birgit Tengroth och Björn Berglund. Foto: Uggla. Sid. 20-21. Ej känd början, följetongen avslutas i nr 8.

[Reviderad: 20 januari 2025]

torsdag 17 december 2009

Kollegor på vift: Gustaf Molander

Synd (1928), Ungkarlspappan (1935), Familjens hemlighet (1936), Dollar (1938) samt Jacobs stege (1942) var fem filmer med Birgit i rollistan som hade en gemensam nämnare: regi, Gustaf Molander.

Molander började som skådespelare, och gick på Dramatens elevskola medan Oskar II fortfarande var kung; han stod faktiskt på scen vid teaterns stora premiärföreställning! Dramat hade han med sig hemifrån, född och uppvuxen i de svenskfinska bygderna hade han sett sin far regissera på Svenska teatern i Helsingfors - där sonen Gustaf också gjorde sin scendebut. Karriären fortsatte med fast engagemang i Stockholm, på Dramaten, först som skådespelare, sedan som chef för elevskolan. Lillebrorsan Olof hörde också dit men ägnade sig huvudsakligen åt teaterregi och blev med åren ett ansett namn inom facket, speciellt vad gäller Strindberguppsättningar. Ja, hela Huset verkar ha tillhört klanen Molander: Gustafs son Jan var skådespelare där, liksom Molanders första hustru Karin!

Rätt snart skippade dock Gustaf alltmer skådespeleriet och sögs in i filmvärlden genom manusförfattande åt tidens giganter Mauritz Stiller och Victor Sjöström. Från den positionen rörde han sig från 1920 mot plasen intill kameran och blev med tiden kanske Sveriges "mest produktive och mångsidigaste filmregissör", för att citera Svenskt filmskådespelarlexikon, och hans insatser blev senare språngbrädor för såväl Ingrid som Ingmar Bergman. Och under denna hans produktiva gärning dök alltså Tengroth upp vid flera tillfällen som ovan nämnts, knappast förvånande.

Molander satte sig på ålderns höst och skrev sina memoarer, minnesboken Jag minns så gärna [Bonniers, 1970] som egentligen är en samling nedtecknade episoder från olika skeden av livet. Volymen är rätt tunn, bokstavligt, i alla fall med tanke på Molanders gärning och vad han måste ha upplevt. Här passerar i alla fall några utvalda karaktärer från filmens värld revy: regissören Stiller, medarbetaren Harry Malmstedt, skådespelarna Torsten Winge, Gösta Ekman och Inga Tidblad. Men i mångt och mycket är boken också en ömsint och varsam beskrivning av människor och platser som under åren kommit att korsa hans vägar, Molander verkar vara en sensibel man, en betraktare och diskret iakttagare. Det är varligt och fint skrivet och lyfter dået till nuet och placerar det i tidlöshet, men samtidigt också mycket långt borta. Det är sparsmakat, elegant och värdigt. Inte ett ont ord, som Lundell en gång skrev, och vi skulle mycket gärna ha fått tillfälle att läsa mer. Men Molander gick bort tre år efter boken kommit ut.

Tengroth nämns inte, men hon får minsann medverka på bild - på det pausfoto från Dollar-inspelningen som vi tidigare stött på, liksom på omslaget - minsann! En liten inklippt bild från Ungkarlspappan.

Post scriptum: den som söker fördjupning vad gäller den ovan nämnda Molanderfamiljen och kan stänga in sig med Bengt Forslunds bok Molander, Molander, Molander [Carlssons, 2003] som är en exposé med tonvikt på de två bröderna Olof och Gustaf. Ett försök att påminna eftervärlden, alltså oss, om ett stor- och svårslaget konstnärsskap.

måndag 7 oktober 2024

Det svenska filmmanusets historia

En någorlunda ny (nåja) bok som rör sig i Tengroths närområde är Johanna Forsman och Kjell Sundstedts Det svenska filmmanusets historia (Albert Bonnier, 2021), en genomgång av filmmanuskriptets historia i Sverige, Från tidernas morgon (1895) med trender, utveckling och personer som framträtt under resans gång. Hela vägen fram i mål (2021).

Birgit skrev väl inga filmmanus, kan den insatte tänka. Nå, så är det men hon hanterade och kånkade hem en rad manushäften under sin två decennier långa filmkarriär så något kan man lära sig om miljöer, arbete, tänkesätt.

Boken är indelad i kapitel om varje decennium från det förra sekelskiftet fram till in på vårt innevarande sekel. Låt oss kasta en blick på Tengrotperioden.

1930-talet: här handlar det om den dåtida, famösa, diskussionen om den dåliga kvaliteten inom mycket av svensk film, om det lättsamma men också hur det annalkande världskriget slutligen satte sina spår i motivvalen. Bemärkta personer som Gösta Stevens, Sölve Cederstrand och, inte minst, Stina Bergman tas upp.

Fru Bergman hade länge varit inblandad i filmverksamhet, alltsedan stumfilmens tid, som manusförfattare vilket bl.a. innefattade bearbetningar av flera av maken Hjalmars romaner. Hon var inom parentes dessutom bror med regissören Per Lindberg. 1942 tillsattes hon av nye VD:n Carl Anders Dymling som chef för SF:s manusavdelning, inkomna filmmanus gick så att säga från ax till limpa på hennes baktråg.

1940-talet: här är stort fokus kring Hasse Ekman och Ingmar Bergman, de två manusförfattande och  brådmogna nykomlingarna. Och via dem besök på Terrafilms och SF:s till synes vitala manuskripthantering med allt mörkare motiv, nazism och ett växande intresse för sociala frågor. Hasses inte helt enkla samarbete med Walter Ljungquist tas också upp.

Birgit då? Inte mycket - men så skrev hon ju inte manus heller. Hon syns på bild med Stina Bergman under arbetet med 'Dollar' (se foto här intill) och det nämns att Bergmans 'Törst' baseras på hennes novellsamling. C'est tout.

Av de filmer hon medverkat i nämns: 'Synd' (1928, manus Paul Merzbach), 'Dollar' (manus Stina Bergman & Gustav Molander), 'Karl för sin hatt' (manus Hasse Ekman), 'Natt i hamn' (manus Lars-Eric Kjellgren, Alf Kjellin & Gunnar Fischer), 'Törst' (manus Herbert Grevenius) samt 'Flicka och hyacinter' (Hasse igen). Om jag nu inte missat någon.

[Bokens omslag ovan är hämtat från Albert Bonniers förlagssida. Fotot på fru Bergman och Birgit hittas på sidan 159 i boken. Och är i sin tur en arkivbild från Filminstitutets bibliotek.]

Post scriptum: i boken dyker en Gustav Scheutz upp på sidan 148, en småländsk rikemansson - arvtagare till Boda glasbruk - som investerar och bygger upp Europa Film tillsammans med Schamyl Bauman. Namnet Scheutz har ju dykt upp i bloggen tidigare: 1950 sitter Birgit nere i Köpenhamn och skriver till advokat Wilhelm Scheutz (även han smålänning) i ett okänt ärende. Tidigare har vi gissat på något civilrättsligt men att familjen Scheutz även var insyltad i filmbranschen öppnar för fler möjligheter. Eller inte. Det kan finnas någon Scheutz' släktförening, aktiv in i dessa dagar, som har mer att tillföra. Eller inte.

Enligt Svenskt biograf- och filmfolk i ord och bild (Biografiskt Galleri A.-B., 1940) var Gustav under 1930-talet djupt involverad i filmbranschen med en rad - förutom Europa Film - styrelseuppdrag i olika filmsammanslutningar. Dessutom Ecuadors vice konsul i Stockholm. Inte illa för en grabb från Algutsboda. Han var dessutom aktiv inom Europa Film ända in i Bo Widerbergs tid och hann tampas med den "skånske våghalsen" innan han gav klartecken till filmen 'Elvira Madigan'. 

söndag 27 september 2009

Människor som minns 21: Ingrid Bergman

Vi har redan flera gånger stött på Tengroths förhållande till den jämnåriga kollegan Ingrid Bergman som man närmast skulle kunna kalla en passionerad antipati. Det var ju heller ingen hemlighet, hon spikade själv upp teserna på kyrkoporten! Alltsedan dess hon lämnat filmen och börjat skriva på riktigt pillade hon i såren noggrannt och skrapade bort varje sårskorpa om läkningen till äventyrs hade getts tid att starta.

Under åren dessförinnan kunde hon i intervjuer och annat nämna Bergman namn i mer oskyldiga sammanhang, rent av som exempel på begåvat skådespeleri. Men i efterhand kan man bara se det som ironi och ett försök att driva med både journalisten, läsekretsen och kollegan.

Hur såg det då ut från andra hållet? Bläddrar man sig fram i Ingrid Bergmans biografi Ingrid Bergman: my story [London, 1980], skriven av författaren Alan Burgess i nära samarbete med Bergman själv, verkar irritationen varit ömsesidig. I alla fall under de första åren när Bergman fortfarande verkade inom den svenska film- och teatervärlden. Birgit var ju ett namn först, hon hade ju inte heller behövt skola sig på Dramaten (i vars elevskola hon till skillnad från Bergman inte fick plats). Bergman hoppade dock av utbildningen och var inom kort på banan, men blev till att börja med jämförd med Tengroth. Burgess klipper ur Bergmans dagbok omedelbart efter filmdebuten i Munkbrogreven tidigt 1935 där recensionerna citeras:

They say, 'Ingrid Bergman doesn't give any strong impression.' And: 'A somewhat overweight copy of that promising young actress Birgit Tengroth.'

En sådan respons kom från olika håll under tiden som följde, att det nog räckte med en Birgit - vilket naturligtvis gjorde Bergman upprörd. Man kan här se hur branschen och industrin utnyttjade det hela och spelade ut de båda, Ingrid jämfördes med Birgit, Tengroth hetsades med Bergman. Dessutom ansågs de vara väldigt lika utseendemässigt. I jobbet möttes de två gånger: dels på Oscars 1937 i pjäsen Jean (Bergman nämner detta helt kort i sin bok, att Birgit fick spela hennes husa) samt året därpå i filmen Dollar. I båda dessa uppsättningar tilldelades Bergman mer centrala roller.

Och det blev Gösta Ekman, dunderguden, som elegant fick komma in på scenen och trösta dem båda, var och en på sitt håll.

Rätt snart behövde inte Bergman fler klappar på axeln - det hollywoodska fyrverkeriet blixtrade för fullt! Inte förrän nästan två decennier senare, när Tengroth än en gång fick chansen att dra i de trådar hon fortfarande förfogade över.

1955 damp Ingrid Bergman åter ner i Stockholm, denna gång i form av Jeanne d'Arc. Fjättrad vid bålets påle. Lite passande kanske, för sedan sist hade hon gjort skandal: blivit älskarinna, därpå hustru, till den italienske regissören Roberto Rosselini. Och lämnat sin förste, svenske, make: tandläkaren Petter Aron Lindström som hon dessutom hade barn med. Att Hollywood satte drinken i halsen var väl inte oväntat, och även på hemmaplan förfasade man sig. Nu drog den Rosselinska familjen in i kungliga huvudstaden med en turnerande uppsättning i makens regi och klev in på själva Operans scen.

Pressen samlades till premiär, Vecko-Journalen skickade redaktör Ahlgren som hetsad - enligt rykten - av sin före detta hustru tog till storsläggan, men han var inte ensam: omdömena var i stort negativa, föreställningen inklusive Bergman sågades rejält. Man ironiserade stort över biljettpriset och Bergmans lott: inte ens Jussi Björling kostade så här mycket! Det allmänna pressen verkar dessutom - och man får nog tro på Bergman - har betett sig lika slaskigt som nuförtiden, hon hånades, barnens närvaro utnyttjades och en journalist trängde sig in t. o. m. i Rosselinis hotellrum.

Men pressen är en sak, själv vittnar hon om kärlek från publiken. Barbro "Bang" Alving skriver i klippboken Personligt: dagböcker & brev 1950-1959 [Gidlunds, 1992] att folk minsann ropade bravo och trängdes efter biljetter, självaste kungen stod och applåderade. Bang var också en av dem som i efterhand skyndade till Bergmans försvar.

Efter en veckas hugg och slag utnyttjade Bergman en stödgala för att inför den samlade pressen och publiken hålla ett försvarstal och berätta vad hon efter detta spektakel tyckte om Sverige och i synnerhet dess presskår. Hon påannonserade sitt uppträde inför en annan väninna, konstnären och journalisten Mollie Faustman - vår hjälte Hampes mor! - som inte vågade närvara utan tryckte på Königs Café dit Bergman rusade efter sin "föreställning", utan ett ord till någon - hon bara tog sin kappa och sprang iväg.

Och vidare in i en fortsatt karriär.

Trots allt eget elände överlevde Birgit lite otippat sin antagonist, även om det var på håret: Ingrid Bergman gick bort på sin egen födelsedag i september 1982.

[Bilden: vilopaus under inspelningen av filmen Dollar, regissör Gustav Molander böjer sig över sin triplett av unga damer: Bergman, Tutta Rolf och Tengroth.]

torsdag 5 juli 2007

Basfakta, samtida omdömen 5

Tillåt mig presentera en liten doft från när det hela började, när stigen ännu ledde framåt, när ungdom ryckte och slet i uttrycket:

Nordisk familjebok: encyklopedi och konversationslexikon, 3:e väsentligt och koncentrerade upplagan, kom ut i 20 band från 1923 och fram mot mitten av trettiotalet och där givetvis Birgit inte hade någon plats. Verket kompletteras dock med några supplement och när "Tjugotredje bandet, supplement: Luleå stift - Övralid" kommer ut 1937 har karriären skjutit så pass fart så att Tengroth, 22 år gammal, blir ett encyklopediskt uppslagsord!

Signaturen R. A-g (R. Allberg, filmskriftställare) sammanfattar:

Tengroth, Eva Birgitta (Birgit), filmskådespelska (f. 1915 13/7). Började sin filmbana som skolflicka och hade sin första större roll i "Hans livs match". Sedan ha följt bl. a. "Vad veta väl männen?", "Atlantäventyret", "Sången om den eldröda blomman" (ljudfilmsversionen), "Ungkarlspappan", "Kungen kommer", "Annonsera", "Johan Ulfstjerna", "Familjens hemlighet", "O, en så'n natt" och "Dollar". T. har även haft en framgångar på scenen, bl. a. i "Sådana tider", "Jean", "Melodien som kom bort" och St. Peters finger".

Lika alert är inte Svensk uppslagsbok (Malmö, 1929-1938) som ges ut i 30 volymer, och där band 27 (Svår - Tomillares) publiceras just 1937 utan en rad om unga fröken Tengroth.

Nyfiken på mer baskunskaper?

måndag 4 januari 2010

Epoker på vift: Det pensionerade paradiset

Kvalificerad och stilren filmkritik i Aftonbladet var under en mycket lång tid undertecknad Jurgen Schildt (1923-1990). Vill man hålla honom mellan hårda pärmar kan man plocka fram hans bok om 1930-talets svenska filmkonst: Det pensionerade paradiset [Norstedts, 1990], en fängslande genomgång av mönster i den tidens svenska film, temata och upplägg, toppat med lite personhistoria.

Och vi kan här gå vidare från förrförra inlägget om Gustaf Molander då Schildt ägnar ett helt kapitel åt denne regissör och den värld han gestaltar i sina alster: "på 30-talet blev Molander salongskomediernas, ytelegansens och de sentimentala förvecklingarnas främste utövare i Sverige. Han kom att dominera årtiondet kvantitativt, med tjugotre inspelade filmer. I viss mån även kvalitativt, om vi med kvalitet avser hantverkskännedom, puts, teknisk fläckfrihet."

Från denna markering går Schildt vidare genom att peta i resterna av Molanders produktion, han vrider och vänder på denna, i Schildts tycke, eleganta, kliniska och i mångt och mycket asexuella värld.

Och i detta sammanhang kommer han också till Tengroths insatser, om än aldrig med namns nämnande. Flera av de filmer hon medverkade i läggs här upp för dissekering: Dollar, Familjens hemlighet och Ungkarlspappan, där Tengroths roller ofta präglades av ståndscirkulation, en "askungesaga", som han kallar det. Men där Molanders sympati innerst inne hela tiden fanns hos Börden, Egendomen, Arvet och Ståndet.

Med det inhemska 30-talets förutsättningar var Molanders filmer relativt förstklassiga. de ägde en regiteknisk finish som kontrasterade mot decenniets förhärskande och industriella skrovlighet. De uppvisade en personinstruktion som, i gynnsamma och vilsamma ögonblick, vittnade om Molanders teatrala bakgrund, hans sceniska professionalism.

Även Per Axel Branners Hans livs match - med unga Birgit i huvudrollen - visar sig vara ett exempel på tidens klassresor. Schildt går vidare genom att diskutera andra regissörers typiska och återkommande figurer i sina produktioner. Han presenterar en handfull "typiska" 30-talsfilmer, t. ex. Bomans pojke [1933], dominerad av smuggelsprit, där Birgit hade den kvinnliga huvudrollen. Men även här diskuteras rollen, men inte skådespelerskan.

En annan regissör som Schildt vrider ut och in på är Per Lindberg, "den ledande expressionisten i vår teatervärld", men - ack - knappast ledande i rollen som filmregissör, konstaterar Schildt. Birgit medverkade ju i två Lindbergfilmer, Gubben kommer, efter Gösta Gustaf-Jansons bok och Gläd dig i din ungdom (efter Vilhelm Moberg). Trots en visuell begåvning, vilken vår Jurgen villigt erkänner: "men så tar aktörerna till orda". Samtalen liknar mest uppläsningar, man mässar, överdriver "pekoralistiskt". Nu pekas inte skådisarna ut som haverade yrkesmän, eller i vårt fall -kvinnor, utan det är fullt ut regissören som tilldelas hundhuvudet.

Hur som helst, Schildt skriver initierat, rappt och fräscht. Tengroth mötte ju kollegan Thor Modéen i några filmer: Bomans pojke (här kommer den igen), Annonsera!, Kungen kommer, O, en så'n natt, Oss baroner emellan, Så tuktas en äkta man - för att rabbla titlar. Och det är i bokens avsnitt, snarast essä, om detta tidsfenomen som Schildt glänser i full styrka. Texten är en lysande äreräddning över vår egen Groucho Marx, en naturbegåvning med fullständig tajmning som övertog varje skriven roll, nåja, i alla fall de flesta, och gjorde den till något enastående och unikt. Förhoppningsvis kan vi återkomma på något sätt till Modéen längre fram.

Nu fanns det ju också ytterligare en koppling mellan kritikern Schildt och Birgit Tengroth: Jurgen blev Annalisa Ericsons tredje (och sista) man. Annalisa heter tydligen fortfarande som änka Annalisa Schildt. I sin lilla nätta volym Lätta bubblor [Norstedts, 1998] karaktäriserar hon ju Birgit under senare delen av sitt liv som "sjuk, nervös, irriterad och djävulskt svår när det passade henne". Till råga på allt uttryckte hon sitt ogillande av Annalisas förbindelse med Schildt:

Hon påpekade att Jurgen var intellektuell och kom från en kulturfamilj. Jag hade ju endast gått i Hedvig Eleonora folkskola, där jag för övrigt sällan var. Hon var orolig för min bristfälliga bildning.

Så är det, man har de kompisar man förtjänar!

Såja, åter till Schildt: mycket snack om en (bokstavligt) relativt tunn volym, där för övrigt Birgit gömmer sig bakom hörnet! Mer finns dock att tillgodogöra sig om man vill läsa mer om ämnet och tiden, om än kanske lite omständligare serverat: Per Olov Qvists Folkhemmets bilder [Arkiv, 1995] - en spännande fortsättning följer alltså! ...så småningom.

måndag 3 juni 2013

Den stora pilsnerboxen [2013]

Det är bara att bita ihop: hoppas att sommaren snart är över så att vi når fram till den 28 augusti 2013. Det datum då enligt dagens braskande nyhetsutskick Studio S Entertainment släpper den av många efterlängtade pilsnerboxen, dessutom stor. Med Thor Modéen överallt och den mytomspunna Pensionat Paradiset som främsta slagnummer.


Men tittar man noga i texten och kisar en aning när den modéenska strålkastaren skiner rakt i ögonen så innefattar denna filmbox en riktig liten raritet: O, en så'n natt med vårt eget tema Birgit Tengroth i den kvinnliga huvudrollen. Flankerad förståss av kaxiga herrar som Åke Söderblom och jo, just det: Thor Modéen. Samt rivjärnet nummer ett: Julia Cæsar. Men med Erik Berglund, Sickan Carlsson, Katie Rolfsen, Allan Bohlin och Elof Ahrle bland övriga roller kan vi nog hoppas på en del utmärkta rollprestationer.

Birgit nämns för övrigt inte i pressmaterialet, men så var hon ju inte heller en komedienne i pilsnerfacket.

Regin står Anders Henriksson för, han har för övrigt ställt samman två av boxens filmer, Weyler Hildebrand har också gjort två, medan Ivar Johansson samt - Thor Modéen själv i den tidiga Augustas lilla felsteg från 1933 kreerat varsin.

Detta blir alltså, om jag räknat rätt, den femte Tengrothfilmen som transformeras i DVD-format: Törst, Flicka och hyacinter, Oss baroner emellan och Dollar har varit föregångarna. Med lite tur kanske fler halkar in på banan, även om de som nu åker snålskjuts med andra, mer tacksamma namn.

Bläddra också fram till boxens Kyss henne! med Annalisa Ericson, en liten fin safir i svartvitt. Inte bara Ericson, utan hela filmen. Tack, Studio S. Det blir en film man kan Njuta av.

tisdag 28 december 2010

Filmvärldens friska fläktar: ny Tengroth-film i butiken!

Knappt har man hunnit lägga undan dvd-versionen av filmen Dollar förrän nästa nyutgåva dyker upp! Plötsligt visar det sig nämligen att ytterligare en Tengroth-film getts ut kommersiellt, dessutom för ett halvår sedan. Vilket avslöjar en märkvärdigt haltande omvärldsbevakning på den här sidan. Hur som helst rör det sig om den av Ivar Johansson regisserade Oss baroner emellan från 1939. Lite otippat kanske, den är väl knappast att räkna till klassikerna och att namn som Thor Modéen och Adolf Jahr i denna vår tid kan förväntas ge pengarna tillbaka är i alla fall för undertecknad minst sagt tveksamt. Men någon kan antas ha tänkt till och bolaget Sandrews är värd all respekt för detta eventuella vågspel.

Utgåvan ingår i alla fall i serien Sandrews Filmpärlor och är vad jag kan förstå den fjärde av Tengroths filmer som nu finns tillgänglig ute i butikerna. Huruvida filmen verkligen är en pärla får jag återkomma till så snart jag hunnit forcera vintervallarna till en välsorterad filmbutik.

Rapport kommer inom kort!