Herbert Grevenius alt. Tengroth på tiljan 2b

En figur som redan skymtat i utkanten av berättelsen om Birgit Tengroth är teaterkritikern och dramatikern Herbert Grevenius. Han skrev inte bara pjäserna som blev förlaga till de två Tengrothfilmerna Sonja och Krigsman erinran, han var dessutom den som knåpade ihop filmmanuset till Bergmans Törst (1948) - som alla vet vid det här laget baserad på Birgits egen novellsamling med samma namn.

Under två decennier - mellan 1931 och 1950 - var Grevenius verksam som teaterkritiker i Stockholms-Tidningen där han bevakade inte bara Stockholmsscenerna utan var närvarande vid teaterevenemang i Malmö, Helsingborg och Göteborg. Under 1950-talet var han chef för radioteatern och senare under Bergmans fögderi på Dramaten knuten till den scenen som "litterär medarbetare" och dramaturg. Andra kopplingar till Tengroths värld: han skrev manus till Hampe Faustmans Främmande hamn (1944) och Hasse Ekmans Vi tre debutera (1953).

Nå, under perioden 1940-1951 publicerade Grevenius tre fullmatade volymer med sin välskrivna teaterkritik: I afton klockan 8 (1940), Offentliga nöjen (1946) samt Dagen efter (1951). Att bläddra sig igenom dessa böcker är som att vada till knäna i tidens teatervärld, Grevenius tycks se allt, känna till det mesta och kunna bedöma det som kommer i hans väg.

Och bläddrar man snabbt till de fylliga registersidorna upptäcker man att även Birgits insatser på tiljan kommer upp till granskning.

I Offentliga nöjen (Fritzes, 1946) har Grevenius varit på plats i Eskilstuna för att se Riksteaterns premiär av Mans kvinna, teaterversionen  alltså, i januari 1944. Tengroth spelade ju här, liksom i
den senare filmen, bondhustrun Märit som drabbas av kärlek och förlöper hemmet. Grevenius konstaterar att "det vanliga är ju att sceniska artister spelar film. Birgit Tengroth är en filmartist som spelar teater, och det är inte alltid hon lyckas göra sig gällande där." Varpå han avfärdar hennes tidigare insats i uppsättningen av Claudia.

Men i dagens föreställning bjuds på bättre vara. Tengroth förmedlar vackert rollens renhjärtenhet, här är hon i ett slag lika bra som en gång på Vasan i mitten av 30-talet med I tider som dessa.

Denna lugna och själfulla jordiskhet ryms märkvärdigt nog också i hennes register med dess modernt nervösa betoning. Hon hade lagt en blond hårkrans kring Märits huvud och höll rollen genomgående ljus.

Grevenius skriver så att man nästan hör replikerna från scenen:

När skrattet, som frusit inne hos henne i det ojämna äktenskapet med Påvel, i förälskelsens ögonblick bröt fram, så kom det också som en vårbäck med sol över. Hon har emellertid en benägenhet att sjunga och darra på repliken, när den är full av känsla och innehåller något vackert. Det är farligt. Det kan bli sentimentalt.

Dramat innehåller ju sin religiösa dimension vilket tydligt framgår i Birgits filmversion, här tappar man bort det som Grevenius kallar helveteskräcken och låter kärleken färgas av mildare form av tro så att den snarare bli näpen och rar.

Det är ju fruktan att bli en från Guds ansikte utstött som gör det steg Märit tar till något i den gamla byn så oerhört. Däri ligger svagheten i Birgit Tengroths annars så fina och fängslande framställning, att man inte tillräckligt känner den ångestfulla kampen inom henne.

Men i det stora hela är han nöjd med föreställningen. En avslutande randanmärkning är dialekterna, repliker som är skrivna på en bestämd dialektmelodi splittras här upp på "allahanda munarter, dalska och skånska och litet stockholmska och vanligt teaterbondmål."

Teaterföreställningar är ju i sig ett flyende väsen om de inte råkar fångas på ljudband eller film men att bläddra fram och tillbaka i de här kritiksamlingarna och läsa än här, än där, är kanske det närmaste vi kan komma den tidens myllrande teaterliv, summerade av mycket kunnig iakttagares penna.

Inom kort, 1946, sätter sig Grevenius på tåget till Malmö för att få reda på om uppsättningen av Turgenjevs En månad på landet håller måttet.

Hur Törst blev till Törst: Herbert Grevenius berättar

Herbert Grevenius är ju känd sedan tidigare, teaterrecensent, manusförfattare, radiochef, Bergmanpolare och, vad det verkar, on-speaking-terms med själva Birgit Tengroth.

Året är 1949, Birgit debutbok håller på att omvandlas till film och i den behändigt lilla (A5-format) tidskriften Filmnyheters vår-och sommarnummer, 9-10, berättar Grevenius med egna ord hur omvandlingen skedde.

Våren 1948 hade Birgit bett Grevenius läsa ett par noveller hon skrivit. Han hade då redan läst hennes berättelse 'Törst', som tidigare publicerats under pseudonym och blivit imponerad: "kraftfull" och "koncentrerad" som han skriver, och de nya texterna gör honom inte besviken.

Han frågar henne om hon inte har en bok i tankarna. Men materialet räcker inte till, även om Birgit har flera saker under "utarbetande"´. Men så reser hon till Italien och försvinner ur Herberts synfält. När hon väl är tillbaka frågar hon honom om de inte kunde skriva en pjäs tillsammans baserad på "en stomme" hon jobbade på. Visst, tänker han, men tiden går och när sedan novellsamlingen Törst når bokhandelsdiskarna har det där med pjäsen fallit i glömska.

Boken blev ju en försäljningssuccé, och att Sven Stolpe skäller i Aftonbladet att boken är "grovt oanständig" bidrar till rusningen. Men där har Stolpe fel, menar Grevenius, letade man oanständigheter blev man säkerligen djupt besviken: "Det har på de senaste tjugo åren skrivits många mycket mer öppna böcker än 'Törst' och de har ändå aldrig nått ut till en tillnärmelsevis så stor publik".

Istället var det helt enkelt en bra bok, som blev årets snackis, och det man talar om vill andra läsa. Och folk vill läsa är äkta vara och 

"att den sa många människor någonting på ett sätt som för dem kändes nytt. Birgit Tengroth kom i rätta ögonblicket att så i den jord som 40-talisterna plöjt upp. Hon skrev enklare och med en helt annan dramatisk kraft om ensamheten inom och utom äktenskapet".

Novellsamlingen var "bra och personlig", med "dramatik" och med människor som var "ovanligt tydliga och levande".

Här har vi en omtalad bok, med ovan nämnda dramatik, därtill en känd författarinna, eller i alla fall skådespelerska: branschen hör sig för om det går att göra film av det hela? Självklart, tänker Grevenius och tar på sig att skriva manus.

Han får veta att den tänkte regissören är Ingmar Bergman. "Jag kontrollerade för säkerhets skull att han läst boken. Han kunde hjälpligt redogöra för den. Han hade sett bilder, bilder, bilder och han fann den full av stämning, av stämningar, olika slag".

Arbetet börjar. Man lägger novellen Resa med Arethusa som handlingens stomme, den "stomme" som Birgit tidigare talat om i samband med pjäsidén. De andra novellerna läggs in som återblickar och parallellhandlingar. Endast en text hamnar utanför det färdiga manuset.

Så efter dryga året från det Birgit första gången visade Grevenius sina texter ligger filmen så gott som klar ute i Råsunda. Manusarbetet hade tagit "några veckor" nere i Göteborg, Bergman repeterade två pjäser dagtid och på kvällarna besökte han Grevenius på dennes hotell och gick igenom dagens arbete. När detta var klart började slitet i Solnaateljén. Alla inblandade var "soliga och glada", Bergman slog i dörren bara sista inspelningsdagen och:

Birgit Tengroth togs hem från ett vårligt och ljuvligt Paris för att göra en av rollerna. Hon var klar på en vecka men hon hade liksom svårt att lämna Råsunda. Hennes sista scener togs tidigt en förmiddag men hela dan strök hon under allehanda kringsnack runt i ateljén utan att mejka av sig och visade alls ingen brådska att hinna med Parisplanet. Det säger något om stämningen kring inspelningen av 'Törst¨.

[De två fotografierna ovan är hämtade från artikeln av Grevenius. På det ena syns Eva Henning, Birger Malmsten samt Bergman under repetition. Det andra visar Hasse Ekman och Birgit i sin gemensamma scen i filmen. Högst upp omslaget till tidskriftsnumret (med Henning och Malmsten) där Grevenius redogörelse publicerades, samt ett porträtt av artikelförfattaren själv.]

Herbert Grevenius alt. Tengroth på tiljan 7b

Låt oss lämna det förra inläggets raljanta och uppkäftiga dissande av Tengroth och återvända till det sena 1930-talets teaterscener, när ungdomen blommade och hoppet fnittrade ofrivilligt till när ridån hissades.

Det sker på nytt i sällskap med recensenten Herbert Grevenius som en fredagskväll i slutet av februari 1938 besökte Oscarsteatern för att få ta del av hur Edvin Adolphsons teatertrupp F.S. ("Filmsamfundet" gissar Grevenius) gestaltar pjäsen George and Margaret av engelsmannen Gerald Savory. Scenen består av två rumsinteriörer där de medverkande rör sig på ett vardagligt och naturligt sätt: de äter, pratar, telefonerar, läser tidningen, smågrälar, spelar piano, stiger upp, sätter sig ner, röker cigarretter. Så håller det på alltmedan pjäsen rullar vidare.

Grevenius gillar inledningsvis vad han ser: den rutinerade kvartetten Erik Berglund, Gull Natorp, Edvin själv liksom Sture Lagerwall. Till dessa sällar sig två ungdomar "mycket vinnande och sympatiska": Åke Ohberg och vår egen Birgit Tengroth - "familjens hejiga unga dotter". Och precis som noterats tidigare lyser hon upp i en snabb och rappkäftad dialog med Sture Lagerwall (hennes storebror i dramat) - "men något ohyvlad i rösten".

Och även om texten - och Adolphsons regi till och från - inte bär fullt ut utan på slutet kan kännas något seg blir det hela ändå lite småputtrigt hemtrevligt och för stunden roande, tycks Grevenius mena. Och för Birgits del, ungt och närvarande friskt!

Recensionen som ursprungligen fanns i Stockholms-Tidningen där Grevenius var stående teaterrecensent publicerades också i samlingsvolymen I afton kl. 8: premiärer och mellanspel (Fritzes Bokförlag, 1940) - en av tre böcker med samlad teaterkritik..

Herbert Grevenius alt. Tengroth på tiljan 3b

Under några vintermånader 1946 stod Tengroth på Malmö Intima teaters scen i rollen som den vackra godsägarfrun Natalia i Ivan Turgenjevs En månad på landet. Vi har tidigare stött på samtida hyllningar både här och där. Dryga två veckor efter premiären publicerar den från Stockholm nerreste teaterkritikern Herbert Grevenius sin recension i Stockholms-Tidningen. En text som alltså senare kom att ingå i hans volym Dagen efter (Fritzes, 1951), sprängfylld med kunnig och spirituell teaterkritik från åren 1944-1950.

Grevenius har hört lovorden nerifrån Skåne, han har sett Birgit spela teater tidigare - någon gång på ont som i Claudia, men i de flesta fall med ett fullt godkänt resultat:

"Man ha tilltalats av det rappa, friska och osentimentala, den lilla hurtiga knycken i slutet av replikerna. [Mans kvinna] visade också att det fanns fonder av innerlighet och en glimmande sensuell glans."

Alltså blir han nyfiken - ska hon, filmflickan, mäkta med en sådan, i hans tycke, nyanserad kvinnoroll? Det har talats om att landet har fått en ny komedienne - men här värjer sig Grevenius allt en smula - en "komedienne" kräver framför allt mycket erfarenhet från scenen, hävdar han, replikväxlingen ska vara som "ett spegelgalleri med sekundsnabba blänk i ett kurragömma av reflexer".

Men vad Birgit presterar är minsann gott nog, hon spelar med "fin och nykter intelligens", med "kvickhet och ett behag". Ska man anmärka finns kanske en "brist på avslipning i rörelse och replik", hon kan tyckas spela för "nyktert, för genomlyst", "undertonerna är för så", "för utåtvänt" i kontrast mot sceneriernas och regins diskreta och dämpade ton.

Allt som allt får föreställningen tummen upp, det är charmfullt, träffsäkert, genomgående bra spelat - och det går för fulla hus kväll efter kväll och skåpar till och med ut - årets fiasko! utropar Grevenius i en bisats - operetten Serenad som parallellt går på Malmös Stora Scen.

Startlinjen, källförteckning

Sammanfattning, uppslagsordet Birgit Tengroth, enligt Wikipedia. Och på engelska.

Förteckning av hittills använda källor - exklusive Tengroth egna skrifter:

Abell, Kjeld: Melodien som kom bort: Larssons komedi i 21 bilder (Stockholm, 1936)

Adolphson, Edvin: Edvin Adolphson berättar (Stockholm, 1972)

Alving, Barbro: Personligt: dagböcker & brev 1950-1959 (Hedemora, 1992)

Andhé, Stefan: Himmelska tanter (Vallentuna. 1990)

Anna Riwkin: porträtt av en fotograf. Redaktör: Leif Wigh (Stockholm, 2004)

Aschberg, Olof: Gästboken (Stockholm, 1955)

Beer, Allan: Samtal med stjärnor: 20 skådespelarintervjuer (Stockholm, 1953)

Bergman, Hjalmar: Swedenhielms [ur Samlade skrifter, redigerad av Johannes Edfeldt] (Stockholm, 1957)

Bergman, Ingmar: Bilder (Stockholm, 1990)

Bergman, Ingrid & Alan Burgess: Ingrid Bergman: my story (London, 1980)

Bernadotte, Kerstin: Ett så'nt liv! (Stockholm, 1975)

Birkeland, Anders: Filmstaden: 1919-2000 (Stockholm, 2000)

Blomberg, Eva: Vill ni se en stjärna? Kön, kropp och kläder i Filmjournalen 1919-1953 (Stockholm, 2006)

Blomberg, Ruth: "Han krävde att få skilsmässa när jag fick cancer" [ur Året runt 1987, nr 30]

Boken om Karl Gerhard. Redaktör: Stig Ahlgren (Stockholm, 1964)

Branner, Per-Axel: Vår lilla teater (Stockholm, 1944)

Broman, Sven: Det handlar om kärlek... (Stockholm, 1993)

Burkar, påsar och paket: förpackningens historia i vardagens konsumtionskulturer. Redaktörer: Ulrika Torell, Roger Qvarsell & Jenny Lee (Stockholm, 2010)

Carlsson, Sickan: Sickan: minnen berättade för Anna Nyman (Stockholm, 1977)

Cedercranz, Bror: Berättelse om ett hus på Djurgården (Stockholm, 1985)

Ekelund, Allan: Att vara vid filmen. Redaktörer: Christer Ekelund, Lotta Ekelund, Christa Burman (Umeå, 2022)

Eklund, Hans: Från Humlan till Intiman: Stockholms privatteatrar (Lund, 1990)

Ekman, Hasse: Den vackra ankungen (Stockholm, 1955)

Ekman, Hasse: Flicka & hyacinter: manuskriptet (Göteborg, 2004)

Ekman Wrangel, Agneta: Hallon och torr champagne (Stockholm, 1987)

Enander, Crister: Ett skott i natten och andra litterära essäer (Stockholm, 2007)

Ericson, Annalisa: Lätta bubblor (Stockholm, 1998)

Ericson, Annalisa: Mina sju liv (Stockholm, 1982)

Forslund, Bengt: Från Gösta Ekman till Gösta Ekman: en bok om Hasse, far och son (Stockholm, 1982)

Forslund, Bengt: Vilhelm Moberg, filmen och televisionen: fakta och kommentarer. Brevväxlingar och debattinlägg (Stockholm, 1998)

Forslund, Bengt: Molander, Molander (Stockholm, 2003)

Forsman, Johanna & Kjell Sundstedt: Det svenska filmmanusets historia (Stockholm, 2021

Forssell, Sven: Birgit Tengroth - nästan [ur Filmjournalen 1950, nr 1]

Furhammar, Leif: Filmen i Sverige: en historia i tio kapitel (Höganäs, 1991)

Furhammar & Jannike Åhlund: En liten bok om Hasse: Hasse Ekman som filmregissör (Göteborg, 1993)

Gerhard, Karl: Katt bland hermeliner (Stockholm, 1956)

Gerhard, Per: Karl Gerhard: med kvickheten som vapen (Stockholm, 2007)

Grevenius, Herbert: I afton klockan 8 (Stockholm, 1940)

Grevenius, Herbert: Offentliga nöjen: premiärer och mellanspel 1939-1944 (Stockholm, 1946)

Grevenius, Herbert: Dagen efter: premiärer och mellanspel 1944-1950 (Stockholm, 1951)

Gustaf-Janson, Gösta: Gubben kom! Minnen (Stockholm, 1990)

Halling, Alli: Birgit Tengroth: man gör slut och slut och av många små slut blir ett bokslut [ur Damernas värld 1950, nr. 38]

Hasso, Signe: Inte än (Stockholm, 1988)

Hellberg, Therese: Heder och vanära i folkhemmet. [ur Tidskrift för genusvetenskap 2019, 43(2-3): 121-139].

Hellberg, Therese: Vanära, fattigdom och dubbelarbete: om kvinnors platser och värden i folkhemmet i romaner och krönikor 1940-1955 [avhandling]. (Malmö, 2022).

Historien om Julia och andra noveller från 40-talet. Redaktör: Olle Thörnvall [även inledning] (Stockholm, 2000)

Hidal, Sten: Varför jag blev katolik. Ett femtioårsminne [ur Signum 2005, nr. 6]

Hofsten, Ingela: Swing it, Kai! Kai Gullmar, en av sin tids största schlagermakare (Stockholm, 2023)

Holm, Crick: På tu man hand med filmidoler (Stockholm, 1947)

Holmberg, Clas-Göran: Litterära tidskrifter i Sverige 1900-1970: en kommenterad bibliografi (Lund, 1975)

Horn, Arne: Hennes liv - en roman: Birgit Tengroth - barnatro och skandaler [ur Allers 1973, nr. 16]

Husberg, Rolf: Mellan tagningarna: ett stycke filmhistoria (Stockholm, 1993)

Högkultur som subkultur? [Svenska Akademien] (Stockholm, 2006)

Höök, Marianne: Ingmar Bergman (Stockholm, 1962)

Josephson, Mikael: Svensk filmhistoria: historien om AB Svensk Filmindustri - från stumfilm till idag (Stockholm, 2022)

Kar de Mumma [Erik Zetterström]: Människor som mött mig (Stockholm, 1972)

Karmano, Nina: Våndan av att leva: en existentialistisk analys av Birgit Tengroths novellsamling Törst och Ingmar Bergmans film Törst [avhandling] (Åbo, 2001)

Kindblom, Mikaela: Den svenska drömfabriken: historien om Filmstaden i Råsunda (Stockholm, 2015)

Kindblom, Mikaela: Hasse Ekman: dandyn i drömfabriken (Stockholm, 2021)

Kindblom, Mikaela: Våra drömmars stad: Stockholm i filmen (Stockholm, 2006)

Kjellström, Ulf: Åke: boken om författaren, artisten, revy- och filmskådespelaren Åke Söderblom (Lidingö, 2002)

Kjellström, Ulf: Sture Lagerwall: teatergeni - och busfrö (Arvika, 2005)

Krag, Jens Otto: Travl tid, god tid (Köpenhavn, 1974)

Krag, Jens Otto: Hårda år - men härliga (Stockholm, 1975) [svensk översättning av föregående titel]

Krokstäde, M.: Lille fröken Ensam [ur Kosmorama; tidsskrift for filmkunst og filmkultur 2002, 48(23)]

Kungliga Biblioteket: 101 år 1896-1997: den svenska filmaffischen som publikinfångare genom 101 år. (Stockholm, 1997)

Leander, Zarah: Zarah: Zarah Leanders minnen [Handsekreterare: Jan Gabrielsson] (Stockholm, 1972)

Leidstedt, Anders: Uppsalas biografer: filmer, biografer och övrig nöjeshistoria 1897-1997 (Uppsala, 1997)

Lidbeck, Tomas: De bortglömda författarnas bibliotek (Lund, 2007)

Lidbeck, Tomas: Birgit Tengroth. [ur Alex författarlexikon, elektronisk resurs, hämtad 2023-01-19] (Trollhättan: Forflex AB)

Lidegaard, Bo: Jens Otto Krag: 1914-1961 (Köbenhavn, 2001)

Lind, Kalle: Snedtänkt: boken som handlar om det inga andra böcker handlar om (Stockholm, 2019)

Lind, Kalle: De omformade tidens kvinnoideal: 30-talets käcka och muntra aktriser [ur Svenska öden & äventyr 2023 (4): 7-10]

Luterkort, Ingrid: Om igen, herr Molander!: Kungl. Dramatiska teaterns elevskola 1787-1964 (Stockholm, 1998)

Löfgren, Lars: Teaterchefen (Stockholm, 1997)

Mattson, Ellen: Filmstjärnan som försvann [ur Göteborgs-Posten, 21 december 2009]

Milles, Ulrika: Ensamvargar: Stig Ahlgrens 1900-tal. Manlighet. Kärlek. Litteratur (Stockholm, 2019)

Molander, Gustaf: Jag minns så gärna (Stockholm, 1970)

Nationalmuseum/Svenska Filminstitutet: Svenska filmaffischer [utställningskatalog] (Stockholm, 1983)

Neander, Eva: Dimman. Staden. Nattljus [efterord av Jenny Björklund] (Hägersten, 2006)

Nordberg, Carl-Eric: Med mörknande melodi, skådespelerskan som blev diktare [ur Arbetet, 27 februari 1994]

Om vi inte minns fel: Karl Gerhard 1891-1991. Utgiven av Karl Gerhard-sällskapet. Redaktörer: Åke Pettersson och Helge Samuelsson (Göteborg, 1991)

Persson, Göran: Birgit Tengroth - skådespelerska som blev författare [ur Kvällsstunden 2009, nr 16]

von Platen, Gustaf: Min vän Stig Ahlgren: kvickhetens konung (Stockholm, 1977)

von Platen, Gustaf: Prövningar i framgångstid: resa till det förflutna II (Stockholm, 1994)

Pollak, Mimi: Teaterlek: memoarer (Stockholm, 1977)

Qvist, Per Olov: Folkhemmets bilder: modernisering, motstånd och mentalitet i den svenska 30-talsfilmen (Lund, 1995)

Rasch, Ellen: Tår och skratt (Stockholm, 1994)

Reich, Elisabeth: Gränslös lycka - nattsvart tragedi [ur Husmodern 1980, nr 22]

Rhodin, Teddy: Dans på rosor: minnen (Malmö, 1978)

Runnquist, Åke: Att samla litterära tidskrifter (Stockholm, 1952)

Runnquist, Åke: Litterära tidskrifter 1920-1960 (Stockholm, 1964)

Rydeberg, Georg: Ridån går alltid ner: memoarer (Stockholm, 1970)

Samuelsson, Ebba: Nu avslöjar hon allt! [ur Svensk damtidning 1972, nr 29]

Sandrews: de första femtio åren. En krönika med bidrag av Klas Freund, Bengt Haslum och Göran Lindgren (Stockholm, 1988)

Schildt, Lars: Mitt livs teater (1995)

Severin: Mitt i strömmen (Stockholm, 1980)

Sjöman, Vilgot: Mitt personregister: urval 97 (Stockholm, 1997)

Sköld, Gullan: Från moder till samhällsvarelse: vardagskvinnor och kvinnovardag från femtiotal till nittiotal i familjetidningen Året Runt [avhandling] (Stockholm, 1998)

Spoto, Donald: Notorious [boken om Ingrid Bergman] (Stockholm, 1998)

Stockholm och dess omgivningar, 4:e (helt omarbetade) upplagan. Utgiven av Svenska Turistföreningen (Stockholm, 1923)

Ströander, Hans-Eric: Tengroth, Birgit, författare [ur Ikoner 2005, nr 6]

Svensk filmografi: [del] 3, 1930-1939, utgiven av Lars Åhlander (Stockholm, 1979)

Svensk scenkonst och film [del 2], utgiven under redaktion av Erik Wettergren och Ivar Lignell (Stockholm, 1940)

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: Birgitta (Birgit) Eva Tengroth, www.skbl.se/sv/artikel/BirgitTengroth. Svensk kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Tytti Soila), hämtad 2023-01-19.

Sylwander, Claes: "Oh Gud, vad roligt vi haft!" Claes Sylwander om sig själv och om sin mamma Tora Teje. (Höganäs, 1993)

Sympatiens hemlighetsfulla makt: Stockholms homosexuella 1860-1960. Fredrik Silverstolpe et al. (Stockholm, 1999)

Thörnqvist, Ingrid: Skådespelaren som gjorde skandal som författare. [ur Svenska öden och äventyr 2023 (4): 26-29]

Thörnvall, Olle: På och utanför kartan: essäer (Lund, 2006)

Tjerneld, Staffan: Det romantiska 20-talet (Stockholm, 1963)

Tjerneld, Staffan: Södra teatern (Stockholm, 1977)

Ullberg, Hans: Riksteater i krig och fred: några drag i teaterns utveckling i Sverige 1940-1958 (Norsborg, 1994)

Waldecranz, Rune: Birgit Tengroth svek, men plötsligt stod Ingmar Bergman där med sina gycklare [ur Kulturens värld 1994, nr 4] (Stockholm, 1995)

Varför jag blev katolik: en samling inlägg. Redaktör: Sven Stolpe (Stockholm, 1955)

Vesterlund, Per: Den glömde mannen: Erik "Hampe" Faustmans filmer [avhandling] (Stockholm, 1999)

Wikars, Katarina: Bara mamma minns väl fortfarande Birgit Tengroth [radioprogram] (Stockholm, 1998)

Välfärdsbilder: svensk film utanför biografen. Red: Erik Hedling och Mats Jönsson (Stockholm, 2008)

Wästberg, Per: De hemliga rummen: en memoar (Stockholm, 2006)

Wästberg, Per: Ung mans dagbok: från tolv till sexton år, 1946-1950 (Stockholm, 1996)

Tryckta uppslagsverk:

Bonniers lexikon, Band 14. Uppslagsord: Birgit Tengroth (Stockholm, 1993)

Kända stockholmare, redaktör: Is. Goldmann, Hjalmar Meissner och Birgit Wennberg (Stockholm, 1936)

Litteraturhandboken, tredje utökade och omarbetade upplagan. Redigerad av Ulf Staberg och Margaretha Thoursie-Moback (Stockholm, 1959)'

Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning, [del] 14. Huvudredaktör: Uno "Myggan" Ericson. Uppslagsord: Birgit Tengroth (Höganäs, 1993)

Svensk uppslagsbok, andra omarb. & utvidgade uppl. Band 28. Uppslagsord: Eva Birgitta (Birgit) Tengroth (Malmö, 1958)

Svenska konstnärer: inom teaterns, musikens och filmens värld. Huvudredaktör.: Einar Sundström. Uppslagsord: Tengroth, Eva Birgitta (Birgit) (Stockholm, 1943)

Svenska män och kvinnor: biografisk uppslagsbok. Band 7. Uppslagsord: Eva Birgitta (Birgit) Tengroth (Stockholm 1954)

Svenskt författarlexikon 1941-1950. Biobibliografisk handbok till Sveriges moderna litteratur. Utarbetad av Bengt Åhlén. Uppslagsord: Tengroth(-Krag), Eva Birgitta (Birgit) (Stockholm, 1953)

Svenskt biograf-, och filmfolk i ord och bild. Huvudredaktör: Sven Nygren. Uppslagsord: Eva Birgitta (Birgit) Tengroth (Stockholm, 1940)

Svenskt biografiskt lexikon: band 17. Uppslagsord: Hjalmar Gullberg [författat av Carl Fehrmann]

Winquist, Sven G. & Torsten Jungstedt: Svenskt skådespelarlexikon. Uppslagsord: Tengroth, Birgit (Stockholm, 1973)

Digitala uppslagsverk:

Alex, författardatabas. Forflex AB. Se även: www.alex.se

Svensk filmdatabas. Svenska filminstitutet, databas. Se även: www.sfi.se

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Göteborgs universitet, databas. Se även: www.skbl.se/sv

Udda material:

Bokfilmen om vår egen tid: allt detta har hänt [krönika 1900-1959], 2:a, omarb. och utökade uppl. Saml. under red. av Christer Topelius (Malmö, 1969)

Ekman, Hasse & Kai Gullmar: I Heidelberg [musiknoter] (Stockholm, 1956)

Herrarnas kalender 1958. Redaktör: Sven Z. (Stockholm, 1958)

Köpenhamn, text: Ingvar Andersson m. fl. (Malmö, 1967)

Mårtensson, Jan & Ralf Turander: Kungliga Djurgården (Stockholm, 2007)

Stockholm och dess omgivningar, 4:e helt omarb. uppl. Utgiven av Svenska turistföreningen (Stockholm, 1923)

Stockholms adresskalender: 1915, 1916 samt 1926-1941 (Stockholm)

Tjugofem år med Sveriges Radio: radiomän berättar. Jubileumskrönika. Bilder från förr och nu (Stockholm, 1949)

Identifierade fotografer som sig själva ovetande bidragit med bildmaterial: Ateljé Uggla, K. G. Kristoffersson, Lennart Nilsson, Anna Riwkin, Stig Grip, lennart-per olov, Martin Botvidsson.

Tidskrifter:

Damernas värld, diverse nummer: 10/1941, 1/1944, 6/1944, 7/1944, 20/1944, 38/1950, 12/1951.

Filmjournalen, diverse nummer: 14/1931, 15/1931, 16/1931, 5/1932, 30/1932, 41/1932, 3/1933, 13/1933, 16/1933, 39/1933, 45/1933, 52/1933, 1/1934, 12/1934, 24/1934, 26/1934, 28/1934, 30/1934, 32/1934, 49/1934, 2/1935, 6/1935, 21/1935, 35/1935, 39/1935, 41/1935, 51/1935, 2/1936, 20/1936, 22/1936,  34/1936,  35/1936, 37/1936, 48/1936, 49/1936, 51/1936, 1/1937, 2/1937, 5/1937, 50/1937, 11/1938, 23/1938, 36/1938, 37/1938, 38/1938, 42/1938, 43/1938, 50/1938, 51-52/1938, 1/1939, 4/1939, 15/1939, 20/1939, 32/1939, 33/1939, 44/1939, 46/1939, 52/1939,  10/1940, 11-12/1940, 15/1940, 25-26/1940, 30/1940, 31/1940, 44/1940, 45/1940, 4/1941, 13/1941, 15/1941, 22/1941, 23/1941, 37/1941, 51-52/1941, 8/1942, 23/1942, 33/1942, 35/1942, 38/1942, 40/1942, 49/1942, 2/1943, 5/1943, 6/1943, 14/1943, 27/1943, 36/1943, 41/1943, 47/1943, 48/1943, 6/1944, 7/1944, 12/1944, 18/1944, 24/1944, 25-26/1944, 31/1944, 40/1944, 50/1944, 25-26/1945, 30/1945, 39/1945, 50/1945, 6/1946, 12/1946, 15/1946, 36/1947, 28/1948, 38/1948, 39/1948, 36/1949, 1/1950, 12/1950, 24/1950.

Husmodern, diverse nummer: 51/1934, 38/1935, 50/1937, 42/1941, 46/1941, 37/1942, 7/1943, 32/1948, 39/1948, 23/1950, 44/1950, 22/1980.

Röster i radio/TV, diverse nummer: 2/1960, 13/1967.

Scenen, diverse nummer: 14/1928 [s. 492 'Operett på Operan och Vasan'. Signaturen Lill], [s. 506: 'Teateralmanack'], 13/1933, påsknummer/1941.

Svensk Damtidning, diverse nummer: 41/1935, 38/1940

Såningsmannen, diverse nummer: 2/1939, 15/1940, 47/1942, 12/1944, 29/1944, 31/1944.

Vecko-Journalen, diverse nummer: 47/1932, 16/1933, 52/1933, 5/1935, 2/1936, 37/1938, 22/1939, 33/1939, 4/1940, 22/1941, 41/1940, 17/1941, 22/1941, 40/1941, 41/1943, 46/1943, 4/1944, 35/1945, 44/1946, 37/1947, 5/1952, 8/1952, 9/1952, 11/1952, 13/1952, 14/1952, 17/1952, 20/1952, 25/1952, 26/1952, 27/1952, 31/1952, 33/1952, 39/1952, 42/1952, 1/1953, 2/1953, 7/1953, 9/1953, 22/1953, 41/1953, 46/1953, 48/1953, 49/1953, 34/1954, 44/1954, 47/1954, 11/1955, 23/1955, 24/1955, 37/1972.

Vi, diverse nummer: 5/1946, 47/1955, 2/1956, 10/1956, 42/1956, 1/1957, 7/1957, 13/1957, 25/1957, 33/1957, 48/1957, 49/1957, 3/1958, 16/1958, 19/1958, 36/1967.

Förteckningen uppdateras naturligtvis efterhand: senaste revidering 22 oktober 2025.

Birgit Tengroth gör som hon vill

Ingmar Bergman lämnar oss ingen ro, nerifrån den gotländska myllan sticker ett gammalt gubbfinger upp och minner oss om en ständig närvaro. I tidskriften Kulturens värld 1995, nr. 4 finns en artikel av svensk films grand old man Rune Waldecranz om Bergmans Gycklarnas afton 1952, under rubriken Birgit Tengroth svek, men plötsligt stod Ingmar Bergman där med sina gycklare. En sådan titel fångar naturligtvis vår nyfikenhet!

Det visar sig handla om förspelet till Gycklarnas afton, Bergman kommer upp till Waldecranz på Sandrewfilm för att erbjuda sitt nya originalmanus. Waldecranz drar sig då till minnes att han några år tidigare, 1949, hoppats att få Bergman göra film för Sandrews. Den gången handlade om filmen Törst. W. hade fått tips om att Tengroths debutbok säkert skulle bli en försäljningsframgång och förmodligen göra sig bra som film. I detta läge tog han omedelbart kontakt med Tengroth, som gav honom option på boken, men med ett villkor - att Bergman skulle regissera! Varpå kontakt tas med den unge Bergman som i sin tur villkorar: Herbert Grevenius skulle skriva manuskriptet. När det visade sig att Grevenius var mycket intresserad av uppdraget föll bitarna snabbt på plats, förhoppningarna steg, då plötsligt bud kommer att Birgit varit ute i Filmstaden i Råsunda och skrivit kontrakt med SF om en filmatisering av boken, med Bergman, av Grevenius.

Shit happens, Rune.

Kristoffersson, fotograf

Om man skulle fortsätta på de två senaste inläggens tema, och försöka knåda ihop dem, så skulle resultatet kunna bli som det här: ett fotografi av K. G. Kristoffersson i anknytning till filmen Sonja!

I Filmjournalen nr 6, 1944 startar en ny följetong: Sonja. Man har nämligen låtit en kvinna vid namn Sonja [sic!] Sjöstrand ställa samman en prosaberättelse baserad på filmmanuskripet som i sin tur baserats på Herbert Grevenius tidigare skådespel, och från och med detta nummer kommer berättelsen spridas ut i nummer efter nummer - allt till läsekretsens glädje. Man betonar också att Grevenius själv har granskat det hela, och därigonom godkänt resultatet.

Birgit Tengroth har enligt en samstämmig kritik gjort en av sin karriärs bästa prestationer som Sonja

konstaterar tidningen i sin presentation. Till detta lägger man alltså Kristofferssons porträtt som fint fångar vemodet, skörheten och eftertänksamheten hos Tengroth, liksom den Birgit som stundtals brinner innanför ansiktsdragen. Fotografens alster har ju tidigare visats upp i dessa spalter, och på hans fotokonst finns ingen anledning att klaga. Verkligen inte.

Däremot finns för tillfället inget att berätta om mannen, utredning pågår. Lite senare, i mitten av 1950-talet gav han ut fotoboken Hon, kameran och jag: hur man fotograferar flickor [Nordisk rotogravyr, 1955] - och det låter ju något det! Men tittar man på Kristofferssons bidrag till det i normala fall anständiga kändisplåtandet så anar man att det knappast finns något ohälsosamt att hämta i flickfotograferandet. Där känner man sig trygg. Kanske kan det bli ytterligare granskning av fotografens bidrag till världsarvet, så småningom.

Naima, Mimi och Eva

En ny pausfilm från den bergmanska filmatiseringen av Birgits debutbok Törst. Här är det minnesbilderna från Operans balettskola som är i fokus, balettlärarinnan spelas av svensk teaters grand old lady, den ojämförliga, the fabulous Naima Wifstrand. Äntligen ett tillfälle att visa henne! Birgits eget "jag" gestaltas som förhoppningsvis bekant av fru Hasse Ekman, Eva Henning, och väninnan Valborg av Mimi Nelson. Vi anar här skiftningar och antydningar som är inledningen till den midsommarnattsscen mellan Birgit och Mimi med sina trevande lesbiska förtecken som tidens censurbyrå så brutalt satte saxen i så att allt i det stora hela blev helt obegripligt. För att citera Bergman själv.

Tengroths noveller bearbetades och fogades samman av dramatikern och manusförfattaren Herbert Grevenius, ett arbete som i stort fick beröm av samtiden. Samme Grevenius som ett par år tidigare skrivit föregående inläggs filmscenario: Krigsmans erinran.

De här dramatiserade scenerna från balettskolan har ingen direkt motsvarighet i boken, utan är en sorts gestaltning av den bakgrund som flera av novellsamlingens "jag" har i balettens värld. En historia det regelbundet refereras till i den skönlitterära texten, för som Birgit nån gång skrev: har man en gång dansat ser man sig sedan genom hela livet som dansare.

Mycket nöje.

Tengroth på tiljan 11: Sådana tider

Efter framgångarna med Flickor i uniform gick hela uppsättningen ut på turné land och rike runt, men då hade Birgit varit tvungen att hoppa av på grund av uppbokat filmarbete. Men redan efter sommaren 1935 var det åter dags för teaterrepetioner för unga fröken. Nu var det Vasa-teatern som gällde.

Teatern hade just fått en ny direktion, efter det att Gösta Ekman gått i konkurs tidigare på året och lämnat över stället till sin regissör Per Lindberg och direktör Harry Roeck-Hansen. Nu gällde att snabbt skyla över ett mindre fiasko med uppsättningen "Flicka i frack" och raskt plocka in något som kunde rädda situationen. Det blev Sådana tider av fransmannen Edouard Bourdet. Denne var en samtida dramatiker som under de nämast föregående åren hade haft åtminstone två pjäser uppe på Stockholm scener. Nu hade man skrapat ihop en grupp skådespelare som fick repetera ihop sig och man kan i recensionerna ana att en viss oro funnits för att det hela inte ska bära. Den 1 oktober 1935 var det upp till bevis: premiär!

Stycket ska vara en närgången studie i borgerligt förfall och omoral, klätt i komedins lätta form men som även inehöll scener som i Nya Dagligt Allehanda beskrevs som "av den mest utrerade vidrighet, som man över huvud taget kan tänka sig på ett teatergolv". Intrigen är uppbyggd kring en historia där en industriägande familj drabbas av ofördtider och för att arv och egendom lockas en dotter att gifta sig med en rik arvtagare som dessvärre dessutom är en brutal "halvidiot" pyntad med epileptiska anfall som i sitt äktenskap ger sig hän åt lustar som får publiken att flämta och kollektivt skruva på sig.

Det är Tengroth som gestaltar dottern som lockas av rikedomen och säljer sig åt den imbecille arvtagaren. Själv är hon käck och sportig och klarar uppenbarligen provet med glans: i Dagens Nyheter beskrivs som frisk och naturlig, i Svenska Dagladet anses hon ha "käckt behag" men även bärare "av ung och sund, kvinnlig revolt mot det abnorma". "Med så mycken flickaktig charme, att vi förläto henne om de häftiga sinnesrörelser hon mot slutet var utsatt för tämligen obetydligt läto sig avläsas i hennes rosiga kerubansikte", som Göteborgs Handelstidning med snirklig charm beskriver det. Och i Aftonbladet konstateras det att vissa scener till och med räddas av Tengroth spel och närvaro. Herbert Grevenius i Stockholms-Tidningen är värd att citeras lite mer:

Birgit Tengroth, som har satts i tillfälle att vandra den mindre vanliga vägen från filmen till teatern, visar sig vara en förtrollande bekantskap att göra även på scenen. Hon spelar det unga slaktoffret på Mammons altare med en så daggfrisk och självklar enkelhet och naturlighet, att kan kunde tro henne vara en tekniskt fullklappad aktris. Där har Vasateatern en tillgång, som det gäller att vara varsam om.

Sugen på fler citat? Skriftställaren Erik Lindorm summerar i Vecko-journalen:

Yngst och sötast av alla damerna var Birgit Tengroth, som här hade sin stora scendebut. Hon är en äkta svensk flicka med kinder klara som astrakaner och en friskhet över sina omålade läppar, som verkar långt ifrån parisisk. Hon har en bussig charm, och hon näbbas med sin bror med den absoluta naturlighet hundra tusentals svenska flickor gjort sedan, låt oss säga, kristendomens införande i Sverige. Det är färskt och fräscht alltsammans, och man är glad att ha fått se den flickan livslevande i naturlig storlek efter alla de fotografiska närbilderna, som aldrig gå upp mot originalet.

Klart att sådant värmde, klart att Birgit tog sin lunchtallrik några år senare och slog sig ner vid den alltmer tufsige Lindorms sida på Brända Tomten för en stunds överföring av den sorts destillerad visdom som bara den som betraktat mycket kan ge.

Nå, uppsättningen får i stort med beröm godkänt, vissa akter höljs till skyarna medan särskilt slutet sågas som en hafsigt hopsnickrat icke-trovärdigt försök att få till en happy ending. Så hade Birgit klarat ytterligare en prövning, och Vasa-tåget kunde tuffa på någorlunda stadigt och direktionen hade uppenbarligen tagit till sig Grevenius ord ovan, för snart skulle hon vara där på nytt!

Reportage och artiklar: om Birgit Tengroth

Tidskriftsartiklar om och kring Birgit Tengroth.
Listan kompletteras allteftersom nytt material flyter upp till ytan.

 

Porträtt och intervjuer:

Allers, nr 22, 1944: Bildreportage. Text och foton: Ej identifierade.
Allers, nr 16, 1973: Hennes liv - en roman: Birgit Tengroth: barnatro och skandaler. Text: Arne Horn. Foton: Okänd, ur olika filmer. Sid. 19-26.
Arbetet, 27 februari 1994: Med mörknande melodi: skådespelerskan som blev diktare. Text: Carl-Eric Nordberg. Foton: porträtt och scenbild ur filmen 'Törst'. Sid. 4.
Allers, nr 44, 1983: Birgit Tengroth slets sönder av passioner och tragedier. Hennes första kärlek övergav henne aldrig. Text: Elisabeth Reich. Foto: Pressens Bild, Svenskt Pressfoto. Sid. 4-5, 57, 89.
ALLT i fickformat, nr 5, 1943: Apropå omslaget [om B.T.] Text: Red. [Carl-Adam Nycop]. Sid. 3.
Atlantäventyret [S.F.:s programblad]: Birgit Tengroth berättar om resa till London och Paris. Sid. 10-13. Text: Okänd. Foton: ur filmen.
Dagens Nyheter 13 juli 2015: Filmstjärnan som försvann och blev författare [Tengroths 100-årsdag]. Text: Ulrika Milles. Foto: Åke Borglund.
Damernas värld nr 20, 1944: "Mans kvinna om mans kvinna: Birgit Tengroth om ett ömtåligt kvinnligt problem". Text: Ringer. Foto: Okänd. Sid. 23-24.
Damernas värld, nr 38, 1950: Birgit Tengroth: man gör slut och slut och av många små slut blir ett bokslut. Text: Alli Halling. Foto: Stig Grip. Sid. 24-25, 62.
Fickjournalen, nr 14, 1945: Birgit Tengroth. Text: close up. Foto: Studiobild. Sid. 20-21, 37.
Fickjournalen, nr 28, 1950: Birgit Tengroth [svarar på frågor från läsekretsen]. Sid. 30-31.
Filmjournalen, nr 14, 1931: Kring [notiser]: Tengroth får rollen i Hans livs match. Foto: Porträttbild. Sid. 22.
Filmjournalen, nr 15, 1931: En flicka med kurage. Text: X. X. Foton: Från film och Operan. Sid. 17, 26.
Filmjournalen, nr 41, 1932: Birgit Tengroth är för ung att gå i skola. Text: Remo. Foto: Okänd. Sid. 8-9.
Filmjournalen, nr 1, 1934: 18 år - Birgit Tengroth förlorade sin skönhet i London - men återfann den i Stockholm. Text: Strecklund. Foto: okända. Sid. 8-9.
Filmjournalen, nr 12, 1934: Polisen stod maktlös. Militär höll på att utkallas. Birgit Tengroth på triumffärd [PR-turné efter Atlantäventyret]. Text: Holly Ess. Foto: Okänd. Sid. 11, 29.
Filmjournalen, nr 32, 1934: Över en söndag [Ett veckosluts-hemma-hos hos familjens sommarnöje på Gräddö]. Text: Remo. Foto: okända. Sid. 8-9, 30.
Filmjournalen, nr 49, 1934: Besök hos Mörköga [Hemma-hos på Norr Mälarstrand]. Text och foto: Okänd. Sid. 8-9, 24.
Filmjournalen, nr 37, 1938: Äntligen kvinnor i svensk film! [Ingrid Bergman, Tutta Rolf, Birgit Tengroth i "Dollar"]. Text: Kar de Mumma. Foto: okända. Sid. 13.
Filmjournalen, nr 42, 1938: Duktig Birgit... [10 år som skådespelerska]. Sid. 18-19, 27.-28. Text: R.P.
Filmjournalen, nr 1, 1939: Så här bor en svensk flicka [hemmahos på Norr Mälarstrand]. Text: de Bergerac. Foton: Gullers Foto. Sid. 6-7.
Filmjournalen, nr 46, 1939: "Min första kyss slapp jag för jag storgrät". Text: Okänd. Foton: Okända. Sid. 8-9.
Filmjournalen, nr, 44, 1940: Birgit om Adolf. Adolf om Birgit [Jarl och Tengroth beskriver varandra]. Foto: BT: Uggla, Jarl: okänd]. Sid. 25-26
Filmjournalen, nr 5, 1943: Ung dam...går mot ny vår [Hemmahos på Styrmansgatan]. Text: Arne F. Foton: C. G. Kristoffersson. Sid. 15-17, 30.
Filmjournalen 15, 1946: Samtal om livet... ...och prat om annat med lycklig Birgit. Sid. 15-17, 24. Text: Tell. Foton: K.G. Kristoffersson.
Filmjournalen, nr 38, 1948: Farväl till schaletten! [Debutboken Törst]. Sid. 15, 29. Text: B.L. Foton: blandade, Ateljé Uggla.
Filmjournalen, nr 1, 1950: Birgit Tengroth - nästan. Sid. 18-19, 30. Text: Sven Forssell. Foton: ur filmer.
Filmnyheter, nr 14, 1949: Kvinnor i en film om kvinnoöden [Inför premiären av filmen Törst]. Text: Okänd. Foton: ur filmen. Sid: 4-6.
Folket i Bild, nr 36, 1957: Birgit Tengroth - en överraskningarnas kvinna. Text: Nils Beyer. Foto: Okänd. Sid. 11, 47.
Hela Världen, nr 43, 1953: Hon är så ärlig. Text: Gunnar Tannefors. Sid. 24, 3.
Hemmets Journal, nr 7, 1951: Birgit Tengroth. Text: Okänd. Foto: rollporträtt från Törst. Sid. 17.
Husmodern, nr 51, 1934: Vi ha snappat upp: Hemma hos Birgit Tengroth [hemmahos på Norr Mälarstrand]. Text: Okänd. Foto: Okänd. Sid. 38.
Husmodern, nr 23, 1950: Det var så de träffades; Birgit Tengroth och stadsrådet Krag...tack vare hennes temperamentsfulla noveller. Text: okänd. Foton: okända [BT: förmodligen K.G. Kristoffersson].Sid. 20, 44.
Husmodern, nr 22, 1980: Hennes liv är ett enda drama. Gränslös lycka - nattsvart tragedi. Text: Elisabeth Reich. Foton: Uggla, m.fl. Sid. 16-17, 19, 69, 72, 79.
Hänt i veckan, nr 29, 1978: Birgit Tengroth: Kärleken till Jens Otto var som en explosion i mitt liv! Text: Eva Schulman. Foton: Okända. Sid. 12-13.
Ikoner, nr 6, 2005: Tengroth, Birgit, författare. text: Hans-Erik Ströander. Sid. 46-50.
Kvällsstunden, nr 16, 2009: Birgit Tengroth - skådespelerskan som blev författarinna. Text: Göran Persson. Foto: [K.G. Kristoffersson].
Minnenas journal, nr 10, 2013: "Jag vill inte bara vara en blus full med bröst": Birgit Tengroth - hyllad, beundrad, utskälld. Text: Ingmar Norlén. Foto: Sjöberg Bild. id. 28-31.
OBS!, nr 12/13, 1952: Jag ville jag vore...Birgit Tengroth om sig själv. Text: Birgit Tengroth. Foton: Studiobild. Jan de Meyere: Birgit 12 år. Sid. 9-14.
Röster i Radio-TV, nr 2, 1960: Flickan kan tänka! Text: Okänd. Foto: [Pressens Bild]. Sid. 12-13, 39.
Scenen, nr 13, 1933: Unga ansikten  i svensk film. Text: NOCHE. Sid. 20-21.
SF-Nyheter, nr 5, 1934: Birgit Tengroth-nummer! Intervju. Text: Stebe. Sid. 6.
Svensk Damtiding, nr 29, 1972: Birgit Tengroth, filmstjärnan som försvann in i tystnaden: Nu avslöjar hon ALLT! Text: Ebba Samuelsson. Foto: Pressens Bild, Svenskt Pressfoto, Hans Malmberg. Sid. 60-61.
Teatern, nr 8, 1941: Birgit Tengroth gick från filmen till teatern. Text: F.G. [Folke Gustavson]. Sid. 7.
Vecko-Journalen, nr 35, 1945: Amerika får vara för mig. Text: Katrin. Foto: Kristoffersson. Sid. 17, 45.
Vecko-Revyn, nr 23, 1941: Vårens succédam. Text: Okänd. Foto: Okänd. Sid. 16.
Vårt hem, nr 21, 1942: Man blir inte klok på Birgit. Text: Stig Almquist. Foto: Okänd. Sid. X.

Filmerna:

Allas veckotidning, nr 43, 1947: Krigsmans erinran. Text: Bio-Rita. Foto: Svensk Filmindustri, handkolorerade ur filmen. Sid. 18-19.
Allers, nr 52, 1938: Teaterman gör film. [Per Lindberg regisserar Gubben kommer]. Text: Mike. Foton: mest rollporträtt. Sid. 22.
Allers, nr 49, 1939: Ateljérond. [Bl.a. Oss baroner emellan]. Text: Mike. Foton: ur filmen. Sid. 18-19.
Allers, nr 22, 1940: Hur kommer det sig kärleksscenerna i svensk film är så föra trovärdiga? [Som en tjuv om natten och Karl för sin hatt] Text: Marco & Streamline. Foton: Diverse porträtt, filmbild ur Karl för sin hatt. Sid. 22.
Allers, nr 30, 1940: Svensk film arbetar för högtryck. [Bl.a. om inspelningarna av Hasse Ekmans
Med dej i mina armar och Karl för sin hatt (Här: Två hjärtan och en koja). Text: Zwen. Foton: Okända. Sid. 26.
Allers, nr 16, 1941: Så tuktas en äkta man. [Från filminspelningen]. text: Okänd. Foton: Okänd. Sid. 27.
Allers, nr 37, 1941: Familjeidyll [från inspelningen av En man för mycket]. Text: Mike. Foton: Okänd. Sid. 26.
Allers, nr 31, 1949: Där höstens svenska filmer blir till. [Törst, Flickan från tredje raden, Bara en mor]. Text: Pajax. Foton: ur filmerna. Sid. 18-19.
Bionytt, nr 1 + 2, 1933: Bomans pojke: folklustspel med sång. Sid. 7-29. text: Envar. Foton: ur filmen.
Damernas värld, nr 1, 1944: Min starkaste kärleksupplevelse på film [Fem skådespelare minns kärleksscener de aldrig skall glömma]. Text: okänd. Foton: ur filmerna. Sid. 8-9, 40.
Filmjournalen, nr 13, 1933: Bomans pojke: vår filmnovell. Text: okänd. Foton: ur filmen. Sid. 16-19, 27, 29.
Filmjournalen, nr 16, 1933: Giftasvuxna döttrar: vår filmnovell. Text: okänd. Foton: ur filmen. Sid. 16-19, 29-30.
Filmjournalen, nr 45, 1933: En dag som passagerare på "Kungsholm": med däcksflirt och smokingdans [från inspelningen av Atlantäventyret]. Text: Filmqvist. Foto: Okänd. Sid: 8-9.
Filmjournalen, nr 1, 1934: Annandagspremiärer [Vad veta väl männen?]. Sid. 24-25.
Filmjournalen, nr 24, 1934: Den vackraste bild [Adolphson och Tengroth ur "Sången om den eldröda blomman". Foto: ur filmen. Sid. 12.
Filmjournalen, nr 26, 1934: Ungkarlspappa med fyra barn. Text: Remo. Foto: okänd. Sid. 21, 29.
Filmjournalen, nr 30, 1934: Tyresö slott filmbostad åt ungkarlspappan [från inspelningen av Ungkarlspappan]. Text: Remo. Foto: okänd. Sid. 13, 29.
Filmjournalen, nr 2, 1935: Ungkarlspappan. Text: okänd. Foton: ur filmen. Sid. 27.
Filmjournalen, nr 51, 1935: Ebberöds bank: får premiär i jul på Skandia. Text: okänd. Foton: ur filmen. sid. 18.
Filmjournalen, nr 37, 1936: En statist bekänner [Johan Ulfstjerna]. Text: Olaf Klausen. Foto: ur filmen. Sid. 16-17, 27.
Filmjournalen, nr 1, 1937: Olle har förälskat sig [Familjens hemlighet]. Text: Remo. Foto: okända. Sid. 12-13, 31.. Foto med BT och Gösta Gustaf-Janson. Text: okänd. Foton: okänd, från filminspelningen.
Filmjournalen, nr 23, 1938: Välkommen Tora Teje! [Gubben kommer]. Sid. 16-17. Foto med BT och Gösta Gustaf-Janson. Text: okänd. Foton: okänd, från filminspelningen.
Filmjournalen, nr 36, 1938: Gläd dig i din ungdom. Text: Stig Almqvist [kommentar inför inspelningen]. Sid. 7.
Filmjournalen, nr 37, 1938: Repliker ur "Dollar". Text: okänd. Foton ur filmen. Sid. 18-19.
Filmjournalen, nr 38, 1938: "Så möter Knut för första gången kvinnan" [Gläd dig i din ungdom]. text: okänd. Foto: Paul Melander. Sid. 7-9.
Filmjournalen, nr 43, 1938: ...och Adolf han går i ringen med söta Birgit [Oss baroner emellan]. Text: Buster. Foton ur filmen. Sid. 14-15, 27.
Filmjournalen, nr 4, 1939: Gubben som kom är en gubbe som går [Gubben kommer]. Txt: ?, Foto: ? Sid. ?
Filmjournalen, nr 20, 1939: Sommarsolen går upp för trettiotalet filmer [Säsongens svenska filmer]. Text: okänd, foton: okända. Sid. 16-19, 43.
Filmjournalen, nr 32, 1939: När solen glittrar och stormen ryter [Västkustens hjältar]. Text: okänd. Foto: Gullers. Sid. 16-17, 29.
Filmjournalen, nr 11-12, 1940: Sture kommer som en tjuv... [...som en tjuv om natten]. Text: okänd. Foton: filmfotografier. Sid. 34-35.
Filmjournalen, nr 15, 1940: Adolf hugger timmer och Birgit grinar mot solen [Så tuktas en äkta man]. Text: Okänd. Foton: Okänd. Sid. 12-13 + Sid. 10, 28: Veckans Philip den Magre.
Filmjournalen, nr 40, 1940: Falska bönder? Nej. Äkta bondjäntor? Ja. [Yrkesroller i svensk film]. Text: Marco & Streamline. Foton: okända. Sid. 12-13, 26-27.
Filmjournalen, nr 15, 1941: Flickan från storskogen [Fantasihistoria kring Så tuktas en äkta man]. Text: Okänd. Foton: ur filmen. Sid. 14-15.
Filmjournalen, nr 25-26, 1942: Envis som synden [Rospiggar]. Text: G. T-s [Gunnar Tannefors?]. Foton: okänd. Sid. 37, 46.
Filmjournalen, nr 35, 1942: Kan doktorn komma? Text: ?, Foton: ?, Sid. ?-?
Filmjournalen, nr 38, 1942: Veckans Philip den Magre. Sid. ?
Filmjournalen, nr 49, 1942: Höstrapport från Djurgårdsateljéer [I brist på bevis och Hasse Ekmans Ombyte av tåg]. Text: Marco Polo. Foton: Okänd. Sid. 14-15, 28.
Filmjournalen, nr 2, 1943: Lapparnas läkare fångad av kameran [Kan doktorn komma?]. Foton ur filmen. Sid. 14-15.
Filmjournalen, nr 5, 1943: Ungt blod [ledare om ung svensk film]. Text: Arne F. Sid. 7.
Filmjournalen, nr 6, 1943: Första dagen: Natt i hamn. Text: Marco Polo. Foto: Bernhard. Sid. 11, 26.
Filmjournalen, nr 36, 1943: Birgit mellan två män [Sonja]. Text: Marco Polo. Foto: från filmen. Sid. 14-15, 29.
Filmjournalen, nr 41, 1943: Ungt gäng stod rycken [Natt i hamn]. Text: okänd. Foto: okänd. Sid. 18-19.
Filmjournalen, nr 47, 1943: Stockholm, Småland och Staterna [Ledare om bl.a. Sonja]. Text: Arne F. Sid. 7. Veckans Philip den Magre [Sonja]. Foto: okänd. Sid. 9.
Filmjournalen, nr 24, 1944: Hälsingar ä´ vi allihopa [Skogen är vår arvedel]. Text: -s. Foto: okänd. Sid. 10, 30-
Filmjournalen, nr 25-26, 1944: När de debuterade [Synd (1928)]. Sid, 40-41. Text: okänd, Foton: ur filmer.
Filmjournalen, nr 31, 1944: Ett blommande löfte... [från inspelningen av Mans kvinna]. Sid. 15-17, 26. Text: Marco Polo, Foto: okänd.
Filmjournalen, nr 40, 1944: Fransk kvinnotjusare mördad [På farliga vägar]. Text: Marco Polo. Foton: från filminspelningen. Sid. 12-13.
Filmjournalen, nr 50, 1944: I farligt sällskap: bildnovell [På farliga vägar]. Sid. 10-11. Text: okänd. Foton: ur filmen.
Filmjournalen, nr 25-26, 1945: Om våld mot rätt [från inspelningen av Ödemarksprästen]. Sid. 28-29, 50. Text: Marco Polo. Foton: okänd.
Filmjournalen, nr 12, 1950: Med doft av hyacinter [Flicka och hyacinter]. Text: Okänd. Foton: ur filmen. Sid. 11, 4.

Filmnyheter, nr 9-10, 1949: Hur Törst blev film. Text: Herbert Grevenius. Foton: från filminspelningen. Sid. 4-7.
Hemmets-Journal, nr 35, 1939: Gläd dig i din ungdom [om filmen med samma namn]. Sid. 18-19. Text: -or. Foton: från filmen.
Se, nr 33, 1939: Moberg-bok i filmversion [Gläd dig i din ungdom]. Bildreportage. Sid. 32-22.
Se, nr 41, 1943: Nya svenska filmer [bl.a. Sonja]. Text: okänd. Foto: från inspelningen. Sid. 30-31.
Se, nr 47, 1944: Två legender på film [Bl.a. Mans kvinna]. Text: Okänd. Foton: ur filmerna. Sid. 7.
Vecko-Journalen, nr 47, 1932: Äkta, tjusigt och falskt: filmkrönika [bl.a. Pojkarna på Storholmen]. Text: Stig Almkvist. Foto: ur filmen. Sid. 35-36.
Vecko-Journalen, nr 16, 1933: Musketörer, mannekänger, pigor: filmkrönika [om bl.a. Giftasvuxna döttrar]. text: Stig Almqvist. Foto: ur filmen. Sid. 14-15.
Vecko-Journalen, nr 5, 1935: Ungdom stormar in: filmkrönika [om bl.a. Ungkarlspappan]. Text: Stig Almqvist. Foton: ur filmerna. Sid. 14-15, 2.
Vecko-Journalen, nr 2, 1936: 3/4 svenskt: filmkrönika [bl.a. Ebberöds bank]. Text: Stig Almqvist. Foton: ur filmerna. Sid. 12-13, 41. Text: Stig Almqvist. Foton: ur filmen
Vecko-Journalen, nr 37, 1938: Huller om Dollar: filmkrönika [bl.a. Dollar]. Text: Stig Almqvist. Foton: ur filmen. Sid. 18-19, 7.
Vecko-Journalen, nr 4, 1940: Ansats, insats; filmkrönika. [bl.a. Oss baroner emellan]. Text: Stig Almqvist. Foto: ur filmen. Sid. 12-13, 41.
Vecko-Journalen, nr 41, 1940: Fransysk visit: filmkrönika [bl.a. Natt i hamn]. Text: Carl Björkman. Foto: ur filmen. Sid. 32-33, 8.
Vecko-Journalen, nr 17, 1941: Nipponskt och nipprigt: filmkrönika [bl.a. Så tuktas en äkta man]. Text: Carl Björkman. Foton: Uggla och filmbild. Sid. 14-15, 5.
Vecko-Journalen, nr 44, 1946: Från Lappland och Siam [bl.a. Ödemarksprästen]. Text: Ingrid Arvidsson. Foto: Ur filmen. Sid. 10, 45.

I vimlet:

Filmjournalen, nr 34, 1936: Vad sig tilldrager [Birgit Tengroth vid sminkbordet]. Text: Philip den Magre. Foto: okänd. Sid. 10-11.
Filmjournalen, nr 50, 1937: Robert dansar och ler [bildreportage kring Robert Taylors Stockholmsbesök]. Sid. 10-13, 25, 31. Text: Gäckande skuggan. Foton: Oscar Norberg, Sandels,, Malmström m. fl.
Filmjournalen, nr 30, 1940: Å, vad det är skönt...att fira sommar i stan! [Stjärnor firar sommar i Stockholm]. Text: okänd. Foto: Oscar Norberg. Sid. 16-19.
Filmjournalen, nr 45, 1940: Veckans Philip den Magre [Från premiären av Charleys tant på Södra teatern. Foton: Okänd. Sid. 9-11, 22.
Filmjournalen, nr 4, 1941: Veckans Philip den Magre. Text: Marga Frunck. Foto: (Melander). Sid. 13-14 (+15, 7).
Filmjournalen, nr 23, 1941: Veckans födelsedagsbarn. Text: okänd. Foto: studioporträtt. Sid. 29.
Filmjournalen, nr 37, 1941: Veckans Philip den Magre. [BT och andra spelar sällskapsspelet Brio och kortspelet Flinch]. Foton: okänd. Sid. 9-11.
Filmjournalen, nr 51-52, 1941: Ung och dum och kär och tokig. [Stjärnor om sina ungdomssvärmerier]. Text: okänd. Teckningar: "Tumla S". Sid. 36, 56.
Filmjournalen, nr 23, 1942: Veckans Philip den Magre. Bildsvep med text från Annalisa Ericsons och Uno von Segebadens bröllop. Foton: okänd. Sid. 8-11.
Filmjournalen, nr 12, 1944: Veckans Philip den Magre [Reso-klubben bevistar Centrumateljéerna]. Text: okänd. Foto: okänd. Sid. 6-7.
Filmjournalen, nr 50, 1945: Nästa Södertälje Södra [Tågresa med Tengroth, Åke Grönberg, Sickan Carlson och Schamyl Bauman söderut]. Sid. 22-23, 28. Text: Okänd. Foto: "Wesley Barry" (?).
Husmodern, nr 50, 1937: 1000 flickor och en man [Foto på Tutta Rolf och BT som möter Robert Taylor på Bromma flygfält]. Text: Okänd. Foto: Okänd. Sid. 28.
Husmodern, nr 44, 1950: Kan ni tänka er att...[stående spalt] Foto på BT och Krag inför avresan till USA. Text: Okänd. Foto: Okänd. Sid 28.

Svensk Damtidning, nr 41/1935: På bal hos Carl XV i Råsunda. Text: Aleppo. Foton: från filminspelningen. Sid. 16-17.
Vecko-Journalen, nr 22, 1939: I världens vimmel [Birgit och Sickan Carlsson på Valdemarsudde med Prins Eugen]. Sid. 25-26. Foto: Okänd.
Vecko-Revyn, nr 10, 1942: Sett på stan [Birgit vid Blanche-teaterns sceningång]. Foto: Okänd. Sid. 19.

Mode:

Damernas värld, nr 6, 1944: Bli söt som Birgit Tengroth: sticka hennes favorit-sportkofta! Stickbeskrivning: okänd. Foto: okänd. Sid. I-II (Bilaga: DV:s stora stickparad)
Damernas värld, nr 7, 1944: Bäst klädd i Sverige, Birgit Tengroths garderob. Text: Bi. Sid. 12-13, 41.
Filmjournalen, nr 15, 1939: Hur klä de sig? Paris modekungar bedöma våra svenska filmflickors toaletter. Text: Maj-Ann. Foton: ur filmer. Sid. 14-15, 26-27.
Filmjournalen, nr 14, 1943: Birgit Tengroth: långbyxor och aftonklänning. [Från BT:s egen garderob]. Text: okänd. Foto: K. G. Kristoferson. Sid. 16-17.
Vecko-Journalen, nr 4, 1944: Hur fort blir ni vacker, min sköna? Några av tidens kändisar räknar ut hur mycket tid de lägger ner på sitt utseende per dygn. [Förutom Tengroth, Susanna Renzetti, italiensk ministerfru i Stockholm, författarinnan Alice Lyttkens samt fru Gerd Ribbing (DN)]. Text: Ringer, Foto: Okänd. Sid. 16-17, 6

 

Fotoporträtt:

Filmjournalen, nr 30, 1932: Birgit Tengroth. Foto: Paul Melander. Sid. ?
Filmjournalen, nr 52, 1933: Birgit Tengroth. Foto: American Studio. Sid. 15.
Filmjournalen, nr 35, 1935: Birgit Tengroth. Foto: Arne Wahlberg. Sid. 12.
Filmjournalen, nr 2, 1936: Birgit Tengroth. Foto: Riwkin. Sid. 13.
Filmjournalen, nr 2, 1937: Birgit. Foto: Riwkin. Sid. 5.
Filmjournalen, nr 52, 1939: Dikt: "Singing Boy". Foto: Okänd. Sid. 17.
Filmjournalen, nr 33, 1942: Allas våran Birgit [Kortare fotoreportage]. Foto: [Lennart Nilsson]. Sid. 27.
Filmjournalen, nr 48, 1943: Frisk Sonja. Foto: Studio Eson. Text: okänd. Sid. 27.
Filmjournalen, nr 6, 1944: Sonja. Foto: K. G. Kristoffersson. Text: okänd. Sid. 20.
Vecko-Journalen, nr 52, 1933: En vacker flicka varje vecka: Birgit Tengroth. Foto: American Studio. Sid. 16.

 

Teatern:

Filmjournalen, nr 11, 1938: Filmens kärlek och scenens [Från premiären på George och Margaret, Oscars]. Text: Philip den Magre. Foto: okänd.
Filmjournalen, nr 22, 1941: Chefen fröken Birgit [Ung kärlek på Nya Teatern]. Text: Marco Polo. Foton: okänd. Sid. 14-15, 26.
Filmjournalen, nr 7, 1944: Veckans Philip den Magre [Mans kvinna, Riksteatern]. Foto: okänd. Sid. 8, 28.
Filmjournalen, nr 18, 1944: Hjärter bakom ridån [Mans kvinna på Vasan]. Text: okänd. Foto: K. G. Kristoffersson. Sid. 24-25.
Filmjournalen, nr 12, 1946: En ny Birgit Tengroth [Morgondagens värld på Vasan]. Sid. 8, 25. Text: Stig Almqvist.
Filmjournalen, nr 36, 1947: Promenaden. [Cyrano de Bergerac repeteras på Oscars]. Text: okänd. Foto: okänd. Sid. 8-9, 4.
Idun, nr 4, 1935: Familjetrassel [Sådana tider]. Text: Carl Björkman. Foto: Almberg & Preinitz. Sid. 13, 20-21.
Husmodern, nr 42, 1941: Claudia. [Fotosvit från Riksteaterns uppsättning av Frankens Claudia]. Foto: Okänd. Sid- 22-23..
Mans kvinna [filmprogram]. Svensk Filmindustri, 1945. Texter: Okänd. Foton: ur filmen. 12 sid.
Se, nr 41, 1941: Folk inför kameran [Notis kring Riksteaterns Claudia]. Foto: från föreställningen. Sid. 20-21.
Se, nr 7, 1944: "Mans kvinna" landet runt [Riksteatern turnérar i samarbete med Vasateatern]. Text: Stig Almqvist & Paul Melander. Foton: Från uppsättningen. Sid. 22-23.
Vecko-Journalen, nr 22, 1941: Lyckad förfalskning [bl.a. Ung kärlek på Nya teatern]. Text: Sigfrid Siwertz. Foton: Scenfoton. Sid. 14.
Vecko-Journalen, nr 40, 1941: Godingar: Claudiapremiären på Gävle Teater. Text: Carl Björkman. Foton: Scenfoton. Sid. 25, 32.
Vi, nr 5, 1946: Teater i fyra städer [bl.a. En månad på landet på Malmö stadsteater]. Text: Sven barthel. Sid. 28.

 

Udda lekar:

Allers, nr 19, 1939: Är ni vidskeplig? [Åtta från scen och film kända personer bikta sig för Allers]. Sid. 12-13. Text: Okänd. Foton: rollporträtt.
Allers, nr 40, 1940: I svampskogen. Karikatyr med tidens kända som svampar. Bild: Carl Berglöw. Sid. 24-25. [Tengroth: Ung ringlös flugsvamp (!)].
Allers, nr 43, 1940: Allers startar film- och teaterskola [Tengroth presenteras som en av tio lärare]. Text: Okänd. Sid. 26-27.
Allers, nr 16, 1943: I Thalias hönsgård [Skådespelare tecknade som tuppar, hönor & kycklingar (Påsknummer)]. Sid. 14-15. Tecknare: svårtydbar signatur.
Damernas värld, nr 1, 1944: Min starkaste kärleksupplevelse på film [Kärleksscener man aldrig ska glömma]. Text: okänd. Foto: ur filmer. Sid. 8-9, 40.
Filmjournalen, nr 16, 1933: Munnen tiger men läpparna tala! [Närbilder av filmstjärnors läppar som är "själens spegling"]. Text: okänd. Foton: okända. Sid. 22-23.
Filmjournalen, nr 28, 1934: Ungkarlspappan regerar. [Karikatyr från filminspelningen]. Teckning: Carl Berglöw. Sid. 27.
Filmjournalen, nr 20, 1936. Våra filmstjärnor bekänna: här svara Birgit Tengroth och Åke Söderblom på de 15 frågorna. Text: Heman. Foto: Riwkin. [BT]. Sid. 20.
Filmjournalen, nr 48, 1936: Här han, dagens ideal nr 1! [12 skådespelerskor/kvinnor röstar]. Text: de Bergerac. Foto: okända. Sid. 14-15, 22.
Filmjournalen, nr 51-52, 1938: Han! Han! Han! [Sex flickor väljer Han med stort H på bio]. Sid.20-21, 58. Text: okänd. Le, lacka och ge [Skådisar slår in julklappar]. Foto: Gullers. Sid. 42-43.
Filmjournalen, nr 9, 1939: Sickan vill bo i en Söderhavsby [Filmstjärnor berättar vad de skulle göra vid en storvinst på lotteri]. Text: Hansemer. Foto: okända. Sid. 16-17.
Filmjournalen, nr 28, 1939: Idealsemestern [Filmstjärnor berättar om sina sommarplaner. Text: Okänd. Foton: Okända. Sid. 8-9, 30.
Filmjournalen, nr 11-12, 1940: [(Enkla) påskrisverser kring svenska skådespelerskor]. Text: Bisse. Foton: Okända. Sid. 18.
Filmjournalen, nr 51-52, 1943: Den vackraste visan om kärleken [Känt filmfolk väljer sin favoritkärleksdikt]. Text: Okänd. Sid. 14-15, 56. Tretton tomtar tittar ut! [13 skådespelare i tomtemasker. Tävling]. Sid. 22-23. Efterlyses! [13 försvunna skådespelare efterlyses]. Text: okänd. Foto: okända. Sid. 42-43.
Filmjournalen, nr 25-26, 1944: Poesialbum [Filmstjärnor, bl.a. Tengroth, fyller i fjärde raden på av redaktionen författade treradiga dikter]. Sid. 10-11. Text: Okänd.
Filmjournalen, nr 30, 1945: Vad är lika? [Nio skådespelare, bl.a. Birgit, fyller 30 år]. Text: Okänd. Foton: Idolbilder. Sid. 8.
Filmjournalen, nr 6, 1946: Veckans pass [fejkat pass med B.T.]. Sid. 9. Text: Okänd.
Filmjournalen, nr 36, 1949: Rätt så, lilla Brita! [FJ firar 30 år. klipp från FJ nr 6 1928 där Tengroths mamma skickat rekommendationsbrev om sin dotter]. Sid. 21. Text: Okänd.
Husmodern, nr 38, 1935: Är det nyttigt för Er bli berömd så ung? En indiskret fråga till några av filmens unga [Tengroth, Sickan Carlsson, Birgit Rosengren]. Sid. 49, 74. Text: Okänd, Foto: studiofoton.
SF-nyheter, julen 1933: Puzzletävling för de unga. [B.T. som pussel att klippa ut]. Sid. 29.
Vecko-Revyn, nr 1, 1942: Hur kommer ni bort från bekymren? [Kändisars knep när allt ser hopplöst ut]. Foto: AW. Sid. 4-5.

Vi, nr 48, 1957: Sex Vi-stipendiater delar på 16.000 kronor [Birgit tilldelas veckotidningen Vi: litterära stipendium. Foto: Okänd.

 

Omslagsflicka:

Allas veckotidning, nr. 32, 1942. Handkolorerat foto: okänd.
Allas veckotidning, nr 12, 1945. Handkolorerat foto ur Mans kvinna.
ALLT i fickformat, nr. 5, 1943: Birgit tengroth - filmstjärnan som blivit Sverige trogen. Handkolorerat foto: Okänd.
Bionytt, nr 1, 1933: Birgit Tengroth. FTto: Studiobild.
Damernas värld, nr 10, 1941. Birgit Tengroth ler i marssolen. Handkolorerat foto: Uggla.
Damernas värld, nr 7, 1944. Lyckligt nygift. Handkolorerat foto: Kristoffersson.
Filmjournalen, nr 16, 1931. Birgit Tengroth, den nya debutanten i "Hans livs match". Foto: Okänd.

Filmjournalen, nr 5, 1932. Birgit Tengroth som spelar huvudrollen i "Hans livs match". Foto: HÅRD.
Filmjournalen, nr 41, 1932. Birgit Tengroth i "Pojkarna på Storholmen". Foto: Okänd.

Filmjournalen, nr 3, 1933. Birgit Tengroth. Handkolorerat foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 13, 1933. Birgit Tengroth i "Bomans pojke". Foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 39, 1933. Birgit Tengroth. Handkolorerat foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 1, 1934. Birgit Tengroth. Gott nytt år! Foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 6, 1935. Birgit Tengroth framgångsrik i "Ungkarlspappan". Foto: P. Melander.
Filmjournalen, nr 21, 1935. Birgit Tengroth och Sture Lagerwall i "Flickornas Alfred". Foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 39, 1935. Birgit Tengroth. Handkolorerat foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 37, 1936. Birgit Tengroth i "Johan Ulfstjerna". Handkolorerat foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 1, 1937. Birgit Tengroth och Kotti Chave i "Familjens hemlighet". Handkolorerat foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 50, 1938: Birgit Tengroth och George Fant i "Gubben kommer". Handkolorerat foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 33, 1939: Birgit Tengroth i "Gläd dig i din ungdom". Foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 31, 1940: Birgit Tengroth sprider glädje i "Två hjärtan och en koja" där hon spelar mot Adolf Jahr. Foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 15, 1940: Påskens par: Birgit Tengroth och Håkan Westergren i "Så tuktas en äkta man" från Europa Film. Handkolorerat foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 23, 1942: Birgit Tengroth och Karl-Arne Holmsten i "Rospiggar" från Sandrew Bauman. Foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 2, 1943: Birgit Tengroth och Arnold Sjöstrand i Lux' psykologiska kriminalfilm "I brist på bevis". Foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 41, 1943: Birgit Tengroth gör den kvinnliga huvudrollen i "Natt i hamn" och "Sonja" i en intensiv närbild från Studio Eson.
Filmjournalen, nr 50, 1944: Birgit Tengroth och Sture Lagerwall i "På farliga vägar". Foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 39, 1945: Birgit Tengroth, attraktiv skådespelerska, som vi snart får se i "Ödemarksprästen". Foto: Okänd.
Filmjournalen, nr 39, 1948: Birgit Tengroth nu aktuell för både "Törst" och "Synd". Foto: Kristoffersson.
Filmnyheter, nr 14, 1949: Birgit Tengroth i "Törst". Foto: Studiobild.

Filmnyheter, nr 8, 1949 (baksidefoto): Birgit Tengroth och Hasse Ekman i "Törst". Foto: från filmen.
Folket i Bild, nr 47, 1947: Edvin Adolphson och Birgit Tengroth i filmen efter Vilhelm Mobergs roman "Mans kvinna". Foto: ur filmen.
Hela världen, nr 49, 1935. Handkolorerat foto: Okänd.
Hela världen, nr 52, 1942: Birgit Tengroth i filmen "Kan doktorn komma?". Handkolorerat foto: Okänd.
Husmodern, nr 46, 1941: Birgit Tengroth - aktuellt och vackert ansikte. Färgfoto: Okänd.
Husmodern, nr 37, 1942: Söta Birgit Tengroth har inte haft många stunder lediga i sommar, här plockar hon svamp mellan inspelningarna. Handkolorerat foto: lennart-per olov.
Levande livet, nr 49, 1941. Birgit Tengroth spelar Jägersrospelet. Handkolorerat foto: Okänd.
OBS!, nr 12/13, 1952: [Birgit Tengroth]. Teckning: Erik Hermansson.
Scenen, nr 13, 1933: [Birgit Tengroth]. Foto: Ej namngiven [Jan de Meyere].
Se, nr 16, 1944: Birgit Tengroth [med anledning av Mans kvinna]. Foto: Ej namngiven.
Teatern, nr 8, 1941. Birgit Tengroth: Riksteaterns Claudia. Foto: Uggla.
Svensk Damtidning, nr 30, 1934. Ungkarlspappan, ny S. F.-film med Birgit Tengroth och Olof Winnerstrand. Foto: Studiofoto.

Svensk Damtidning, nr 41, 1935. Premiär: Birgit Tengroth och Arnold Sjöstrand i "Sådana tider" på Vasa-teatern. Foto: Almberg & Preinitz.

Svensk Damtidning, nr 38, 1940 [21 sept.]. Birgit Tengroth gör lycka i Vasa-Teaterns komedi 'Jag ska ha ett barn!'. Hovfoto: Jaeger.

Teatern, nr 1, 1944. Birgit Tengroth: Mans kvinna. Foto: Okänd.
Tidsfördrif, nr, 38, 1933: Birgit Tengroth i S.F.-filmen "Vad veta väl männen?" Foto: Okänd.
Tidsfördrif, nr 19, 1943: Birgit Tengroth i S.F.-filmen "Natt i hamn". Foto: Okänd.
Vecko-Journalen, nr 22, 1941: Birgit Tengroth - söt vårflicka och Stockholms nyaste teaterdirektör. Foto: Okänd.
Vecko-Journalen, nr 46, 1943: Birgit Tengroth som "Sonja" i filmen efter Herbert Grevenius pjäs. Foto: Eson.
Vecko-Journalen, nr 35, 1945: Birgit Tengroth i sin nya Djurgårdsmiljö. Foto: Kristoffersson.
Vecko-Journalen, nr 37, 1947: Birgit Tengroth och Edvin Adolphson - gnistrande kärlekspar i Cyrano. Foto: Kristoffersson.
Veckorevyn, nr 23, 1950: Nygifta: Jens Otto Krag, Danmarks handelsminister, och Birgit Tengroth, skådespelerska, författarinna. Foto: Okänd.
Vi, nr 5, 1946: Birgit Tengroth har haft sitt genombrott som comedienne i Turgenevs "En månad på landet" på Malmö stadsteater. Foto: Rollporträtt.
Vårt Hem, nr 44, 1941: Birgit Tengroth, Riksteaterns förtjusande Claudia. [Handkolorerat] Foto: Uggla
25:an, nr 38, 1942. Birgit Tengroth: Rospiggar. Foto: Okänd.

Bara bilder:

ALLT i fickformat, nr 4, 1943: Vårblomster [B.T.]. Foto: K-G Kristoffersson. Sid. 47.
Bonniers novellmagasin, nr 7, 1936: Håkan Westergren och Birgit Tengroth i Annonsera. Foto: ur filmen. Sid. 53.
Fickjournalen, nr 48, 1949: Birgit Tengroth. Foto: Studiobild. Sid. 2.
Filmjournalen, nr 51, 1935: Gösta Ekman och Birgit Tengroth läser manuskriptet till Johan Ulfstjerna. Sid. 9.
Filmjournalen, nr 35, 1936: En svensk vecka [bilder från Annonsera]. Text: Philip den Magre. Sid.10.
Filmjournalen, nr 49, 1936: Här serveras [Bild från Familjens hemlighet]. Text: Philip den Magre. Sid.11-13.
Filmjournalen, nr 22, 1936: Foto från "Melodien" eller "Komedien om Larsson" på Vasateatern. Sid. 13.
Filmjournalen nr. 51, 1936: Medeltid och framtid [Bild från Familjens hemlighet]. Text: Philip den Magre. Sid. 13-15
Filmjournalen, nr 5, 1937: Kälkborgarliv i Råsunda [BT och Nils Ohlin i "Melodien som försvinner". Text: Philip o. Philimon. Foto: Riwkin. Sid. 10-11.
Filmjournalen, nr 44, 1939: Vad blev det av Anna-Clara? [Svenska filmbarn i debutroller - BT i Synd, 13 år gammal]. Text: Okänd. Foton: ur filmer. Sid: 16-18.
Filmjournalen, nr 10, 1940: Veckans Philip den Magre [från inspelningen av ...som en tjuv om natten] Foton: okänd. Sid. 9-11.
Filmjournalen, nr 13, 1941: Veckans Philip den Magre. [Så tuktas en äkta man]. Sid. 9.
Filmjournalen, nr 8, 1942: Veckans Philip den Magre. [Jakobs stege] BT med Sture Lagerwall. Sid. 10.
Filmjournalen, nr 40, 1942: Karl i keps [Reportage om George Fant, bild ur Katrina]. Sid. 14-15, 26.
Filmjournalen, nr 14, 1943: Veckans Philip den magre [Från Vålådalen]. Sid. 11.
Filmjournalen, nr 27, 1943: Kaffe, musik, ärliga karlar. Foto: Uggla. Sid. 21.
Filmjournalen, nr 39, 1945: Veckans Philip den Magre ["i sitt vackra hem Bergshyddan på Djurgården"]. Sid. 6. Foto: okänd.
Filmjournalen, nr 36, 1949: Tecknat dubbelporträtt av Tengroth inför Nattportier. Konstnär: Viggo Thomsen. Sid. 33.
Vecko-Journalen, nr 33, 1939: En vacker flicka denna vecka: Birgit Tengroth [Rollporträtt från Gläd dig i din ungdom]. Bildtext: Okänd. Sid. 28.

Följetonger/Noveller:

Filmjournalen, nr 39, 1940: Karl för sin hatt [novell byggd på filmen]. Text: Arne Fägersten. Foton: ur filmen. Sid. 26-29.
Filmjournalen, nr 6-12, 1944: Sonja [Bearbetning av Herbert Grevenius manus]. Foton ur filmen.
Filmjournalen, nr 41-43, 1948: Synd [Bearbetning av Boel-Marie Beronius manuskrift]. Foton ur filmen.
Filmjournalen, nr 1-11?, 1950: Törst [Bearbetning av Herbert Grevenius manus]. Foton ur filmen.
Husmodern, nr 7, 1943: I tid: av Einar Wallquist. Foto på Birgit Tengroth och Björn Berglund. Foto: Uggla. Sid. 20-21. Ej känd början, följetongen avslutas i nr 8.

[Reviderad: 20 januari 2025]

Sonja (1943)

En av Birgits filmer har faktiskt visats flera gånger på SVT:s eftermiddagsmatinétid, nämligen Erik "Hampe" Faustmans Sonja från 1943 som gått hela två gånger bara de senaste åren om jag lyckats hålla räkningen.

Manuset baserades på en pjäs av Herbert Grevenius som tidigare gått på Dramaten (1929) och som är en äktenskapsskildring i arbetarmiljö. Åke Grönberg spelar maken som jobbar på verkstad, ung, rund och ambitiös, och som under filmens gång avancerar till förman och Birgit är hans maka, Sonja, som sköter hemmet, ekonomin och håller maken borta från sitt tidigare rumlande. Paret bor i lägenhet nedanför Mariahissen, några trappor upp i hörnhuset där Bastugatan möter Brännskyrkagatan. Och in i denna idyll kliver Mr. Kool Kat himself, "Nick", slemmigheten personifierad och lysande gestaltad genom hela filmen av Sture Lagerwall som så fort han visar sig i första filmrutan får hela bilden att spricka. Inte nog med det: han flyttar dessutom hem till det unga paret!

Den lyckliga och husliga Sonja har nämligen en hemlighet i bagaget, en mörk historia som ingen - utom Nick förståss - känner till. I sitt tidigare liv var hon hålldam och gatflicka i Göteborg med Nick som sammanboende hallick, eller sutenör, som Cornelis sa. Och som hon "delade vinsten med" som han så rättrådigt berättar. Och nu utnyttjar han denna historia för att pressa den allt mer förtvivlade Sonja på pengar och dessutom fritt boende. Tengroths rollfigur får efter Stures ankomst en alltmer frånvarande, beslöjad blick som än vänder sig djupt inåt eller långt bort i fjärran, hur trevligt än personerna runt omkring henne har. Hon står plötsligt utanför alla sammanhang: skräckslagen.

När Nick slutligen börjar snärja Grönbergs lillasyster för att få henne i sitt garn vaknar Sonja upp, ingriper och ställer allt tillrätta, till priset av sin egen framtid.

Maken, den nyblivne förmannen, får nämligen spelet när Lagerwall med resväskan packad och klar slutligen berättar Sonjas historia. Han faller rakt genom golvet, vräker ur sig allt en förnedrad man kan säga till en kvinna han inte har kontroll över, slänger ut henne och koncentrerar sig huvudsakligen på pilsnerdrickande. Och det är här filmen känns förvånansvärt modern, med ett snarare kvinnligt perspektiv där damerna står för sanningsägandet, bl. a. Gunn Wållgren (under denna period fru Faustman!) i en självlysande scen mot filmens slut, medan karlarna mer eller mindre tuffar på i sina ogenomtänkta, sjävupptagna banor.

Jag tycker nog att filmen fortfarande håller och känns oväntat fräsch med genomgående starkt skådespeleri, även i biroller med Bengt Ekeroth och Barbro Fleege - någon som hört talas om henne? Manuset är också välskrivet och framför allt nyanserat där ingen av personerna framstår som enbart svarta eller vita, t.o.m. Nick tillåts få förtvivlan i ögonen och kan darra på rösten. Slutet kan dock kännas något jolmigt, när den stolta och nyvaknade Sonja går tillbaka till (den i detta läge mycket eventuella) tomtebolyckan så fort maken annonserat i tidningen efter henne, hänger av sig trenchcoaten i tamburen och börjar städa upp i den vid det här laget lätt stökiga ungkarlskvarten. Men, men: lyckan har ju sitt pris och det kan vara rätt starkt att gå tillbaka, trots allt. Maken Kurt är hursomhelst en erfarenhet rikare, och ser ut att kunna förvalta den.

Erik Faustman var när filmen kom 24 år och detta var hans andra film. Han var vid denna tid något så ovanligt som en regissör med vänsterperspektiv. Fram tills femtiotalets slut skulle han stå bakom en rad uppmärksammade filmer och dyker också upp som skådespelare här och var. I Sonja gör han på knappa minuten rollen som verkstadschef med knivskarp replik, en av filmens höjdpunkter. Redan 1961 var dock sagan all då Faustman dog i förtid, tydligen efter en period av rejält supande, 42 år gammal.

Här syns Faustman till höger med Birgit till vänster på en bild från samma år, 1943, men tagen i samband med inspelningen av Natt i hamn, debutfilmen, även den feat. Birgit.

Slutligen: tillåt mig citera Åke Grönbergs slutreplik när han upptäckt att den försvunna hustrun/slampan har återvänt till boet: "Säg ingenting. Vi talar inte om det. Vi glömmer det bara!" Även en karl kan lära sig något, känns betryggande. Tack, Hampe.

Det svenska filmmanusets historia

En någorlunda ny (nåja) bok som rör sig i Tengroths närområde är Johanna Forsman och Kjell Sundstedts Det svenska filmmanusets historia (Albert Bonnier, 2021), en genomgång av filmmanuskriptets historia i Sverige, Från tidernas morgon (1895) med trender, utveckling och personer som framträtt under resans gång. Hela vägen fram i mål (2021).

Birgit skrev väl inga filmmanus, kan den insatte tänka. Nå, så är det men hon hanterade och kånkade hem en rad manushäften under sin två decennier långa filmkarriär så något kan man lära sig om miljöer, arbete, tänkesätt.

Boken är indelad i kapitel om varje decennium från det förra sekelskiftet fram till in på vårt innevarande sekel. Låt oss kasta en blick på Tengrotperioden.

1930-talet: här handlar det om den dåtida, famösa, diskussionen om den dåliga kvaliteten inom mycket av svensk film, om det lättsamma men också hur det annalkande världskriget slutligen satte sina spår i motivvalen. Bemärkta personer som Gösta Stevens, Sölve Cederstrand och, inte minst, Stina Bergman tas upp.

Fru Bergman hade länge varit inblandad i filmverksamhet, alltsedan stumfilmens tid, som manusförfattare vilket bl.a. innefattade bearbetningar av flera av maken Hjalmars romaner. Hon var inom parentes dessutom bror med regissören Per Lindberg. 1942 tillsattes hon av nye VD:n Carl Anders Dymling som chef för SF:s manusavdelning, inkomna filmmanus gick så att säga från ax till limpa på hennes baktråg.

1940-talet: här är stort fokus kring Hasse Ekman och Ingmar Bergman, de två manusförfattande och  brådmogna nykomlingarna. Och via dem besök på Terrafilms och SF:s till synes vitala manuskripthantering med allt mörkare motiv, nazism och ett växande intresse för sociala frågor. Hasses inte helt enkla samarbete med Walter Ljungquist tas också upp.

Birgit då? Inte mycket - men så skrev hon ju inte manus heller. Hon syns på bild med Stina Bergman under arbetet med 'Dollar' (se foto här intill) och det nämns att Bergmans 'Törst' baseras på hennes novellsamling. C'est tout.

Av de filmer hon medverkat i nämns: 'Synd' (1928, manus Paul Merzbach), 'Dollar' (manus Stina Bergman & Gustav Molander), 'Karl för sin hatt' (manus Hasse Ekman), 'Natt i hamn' (manus Lars-Eric Kjellgren, Alf Kjellin & Gunnar Fischer), 'Törst' (manus Herbert Grevenius) samt 'Flicka och hyacinter' (Hasse igen). Om jag nu inte missat någon.

[Bokens omslag ovan är hämtat från Albert Bonniers förlagssida. Fotot på fru Bergman och Birgit hittas på sidan 159 i boken. Och är i sin tur en arkivbild från Filminstitutets bibliotek.]

Post scriptum: i boken dyker en Gustav Scheutz upp på sidan 148, en småländsk rikemansson - arvtagare till Boda glasbruk - som investerar och bygger upp Europa Film tillsammans med Schamyl Bauman. Namnet Scheutz har ju dykt upp i bloggen tidigare: 1950 sitter Birgit nere i Köpenhamn och skriver till advokat Wilhelm Scheutz (även han smålänning) i ett okänt ärende. Tidigare har vi gissat på något civilrättsligt men att familjen Scheutz även var insyltad i filmbranschen öppnar för fler möjligheter. Eller inte. Det kan finnas någon Scheutz' släktförening, aktiv in i dessa dagar, som har mer att tillföra. Eller inte.

Enligt Svenskt biograf- och filmfolk i ord och bild (Biografiskt Galleri A.-B., 1940) var Gustav under 1930-talet djupt involverad i filmbranschen med en rad - förutom Europa Film - styrelseuppdrag i olika filmsammanslutningar. Dessutom Ecuadors vice konsul i Stockholm. Inte illa för en grabb från Algutsboda. Han var dessutom aktiv inom Europa Film ända in i Bo Widerbergs tid och hann tampas med den "skånske våghalsen" innan han gav klartecken till filmen 'Elvira Madigan'.