söndag 17 maj 2009

Fairway Birgit

Knappt har vi hunnit peta på den till synes slumrande Gösta Gustaf-Janson för att se om liket lever förrän det rycker till under svepningen.

Författaren Hans Gunnarsson [se bilden till vänster] har efter några tidigare bokframgångar släppt en ny roman: Albatross på Albert Bonniers Förlag. Romanen utspelar sig tydligen längs en runda på golfbanan och har, vad jag kan förstå, i stort fått ett positivt mottagande. Det lite unika med boken är golfmotivet, inte den vanligaste bland svenska romanmiljöer enligt recensenterna. Och mitt i denna krets av välvilliga anmälare glimrar en av kritikens fixstjärnor, den alltid lika läsvärde Johan Svedjedal.

Svedjedal har som vanligt koll. I DN, fredagen 15 maj 2009 skriver han: "För ordningens skull ska det då kanske sägas att den svenska litteraturen i åtminstone femtio år har rymt en golfroman, Gösta Gustaf-Jansons charmiga "Kärlekens decimaler" (1959). Huvudpersonen är en golfpro som framträder som en erotikens trickster och ställer det mesta till rätta."

Så sant, "charmig" är väl ett rätt ord för Gustaf-Jansons romankonst! Jag har själv några mer eller mindre dimmiga minnen av golfboken som, förutom några rundor med klubbsetet, rör sig otvunget mellan Danmark och Sverige och inleds med den filmmässigt snärtigaste inledningsrepliken sedan Stieg Trenter föste in Harry Friberg på scenen med Farlig fåfänga (1944).

OK, Gustaf-Janson är någotsånär ihågkommen - men hur kommer Tengroth in i spelet, undrar vän av ordning? Ja, egentligen bara som ett väl valt tillfälle att få visa vidstående bild med sin stilfulla pose, tagen från filmen Flickornas Alfred från 1935. Ledigt men vårdat klädd beträder unga fröken banan och hanterar klubban tillräckligt säkert för att bollen ska hamna utanför bild. Nog hade Birgit sving på mycket.

[Tillägg: skulle någon - mot förmodan - vilja ge Gustaf-Janson en chans är romanen Goda vänner trogna grannar från 1955 en hyfsad start. Med en rapp dialog mellan levande och väl tecknade människor skildrar den en handfull bosatta invid en station långt norrut utmed Roslagsbanans sträckning, med alla förvecklingar och skavsår som ett villasamhälle kan ge upphov till. Låter trängre än vad det är.]

Inga kommentarer: