söndag 14 mars 2010

Tengroth på tiljan 9: [not]

Sommarstiltje i nyhetsflödet? Vem vet, för under den första veckan av juli 1952 rasar notiserna in i huvudstadspressen: Birgit Tengroth är efter ett par års extravaganser i den privata sfären åter redo att beträda scenen! Nu påannonseras att hon ska axla huvudrollen i Hasse Ekmans nya uppsättning på Intiman till hösten!

Det hela har en bakgrund med sorgkant. Ekman var engarerad vid Intima teatern, uppe vid Odenplan. En liten teaterscen som ännu finns kvar och som vid denna tid ägdes av Terra-films Lorens Marmstedt och Alf Jörgensen (i en lokal som dessutom själve Edvin Adolphson ursprungligen hade lokaliserat). Där arbetade han tätt ihop med sin fru, Eva Henning, och inför hösten 1952 var det planerat att stycket Bell, Book and the Candle skulle upp som första höstprogram. Men, ack, nu bar det sig inte bättre än att Ekmans äktenskap havererade och Henning var på väg att också avveckla sin roll som skådespelerska på teatern, för vidare äventyr i grannlandet västerut.

Den tänkta amerikanska pjäsen kastades ut och in kom en nyskriven sak av Ekman själv, enligt uppgift hans debut som pjäsförfattare. I sin (andra) memoarbok beskriver Ekman rätt starkt smärtan, svartsjukan och sorgearbetet i samband med skilsmässan. Han sitter i Paris, övergiven, förkrossad och i självvald isolering och skriver stycket. Han lever på omelett och rödvin, och efter fem totalfixerade dagar är stycket klart. I pressen beskrivs den som en pjäs förlagd till pensionatsmiljö, som dessutom innehåller flera, och tydligt identifierbara porträtt från Stockholms scen- och kändisvärld. Notisskrivarna slickar sig om munnen i sommarbrisen.

Men vem ska då axla den kvinnliga huvudrollen? Och dessutom spela mot författaren själv, han gillar ju den treklangen, som man säger: skriva, regissera, spela. Jo, nu skrider Tengroth fram i ryktesfloran. Man kan ju också ha i minnet att det var vid denna tid som hon ringde upp Hasse för att reda ut en del minnesluckor inför sitt reportageporträtt av sin gamle, nåja: 37 år, ungdomsvän. Allt går ihop, och hör samman: Birgit, "författarinnan-aktrisen", är plötsligt huvudkandidaten!

Tidningarna söker de inblandade för kommentarer, men både Tengroth och Marmstedt befinner sig i Paris, och var inte Ekman också där? Allt förblir spekulationer i knappa veckan tills Stockholms-Tidningen den 8 juli skriver att planerna inte gick i lås: "Fru Tengroth har en mängd åligganden som författare som hon inte kan skjuta åt sidan just nu".

Så snabbt det sprack! Ett sista (?) försök att bejaka den andra karriären fick gå i papperskorgen.

Men höstsäsongen började henne förutan den 4 september, med Ekmanpjäsen Fullmåne som, visade det sig, hade Henning i rollen Maj Lovén, författarinna. Något hade alltså hänt under sensommaren som gjort att de kunde åter stå på samma scen. Handlingen tilldrog sig på pensionatet "Eriksfors slott i Västergötland" i "Nutid". Alltså väldigt nära parets tidigare boende på säteriet Vinsarp mellan Falköping och Ulricehamn. Liksom tidigare uppsättningar i Ekmans regi på Intiman blev Fullmåne en mindre succé: 165 föreställningar! Privat gick det inte lika bra: manusets avslutning där det frånskilda paret (Ekman och Henning) återförenas förblev en fåfäng fantasi och skilsmässan var snart fullbordad.

Inga kommentarer: