Hur var det nu det hela började? Sagans början har redan skymtat förbi på flera ställen men Filmjournalen nr 15, 1931 skissar den tidigaste historien i ett samlat grepp.
I ett drygt sidolångt, illustrerat, reportage presenterar tidningen under ovanstående rubrik den nya stjärnans förhistoria. Hon är vid denna tid bara 17 år, men har"redan prövat tre konstarter: balettdans, radio och film!"
Det är en rätt kaxig och självmedveten ung dam som presenteras, det hon har åstadkommit har hon mer eller mindre presterat av beslutsamhet: "Birgit Tengroth vet visst alltid att handla snabbt" som tidningen uttrycker det. Hon gick, nio år gammal, upp till radions studio på Malmskillnadsgatan och bad att få provprata i programmet Barnens brevlåda - vilket hon fick. Hon stegade in på Operan och bad att få provdansa - vilket hon kvalificerade sig till på en gång.
Väl inne i det Huset fick hon - 13 år gammal - huvudrollen i uppsättningen Petters resa till månen [bilden till höger] vilket så småningom gav henne lycka då regissören Per-Axel Branner råkat se en av dessa matinéföreställningar och sedan mindes den unga eleven när han skulle tillsätta rollerna i filmen Hans livs match baserad på Erik Lindorms manus. Den unga förmågan visade sig just vara på Tysklandsresa men Branner sände telegram till Tengroth nere i Warnemünde, som några timmar senare satt på tåget till Stockholm.
Och därmed hade hjulet börjar rulla.
Reportern X. X. skriver: [Tengroth, med sitt mörklockiga huvud och två pigga flickögon] "ser samtidigt helt förtjust ut vid blotta tanken på alla de oanade möjligheter till publika framgångar som hägra. Men i nästa ögonblick förseglar en viss blygsamhet hennes tunga. Hon hyser nog också en viss misstro mot intervjuare. De kunna i hast lägga upp hennes hemligaste tankar till allmänt beskådande. Genom några rader i tidningen kan publiken få intrycklet av skrytsamhet eller blyghet, egenkärlek eller ödmjukhet, pratsamhet eller klädsam tystsnad."
"Svensk film behöver", avslutas reportaget, "unga och glada ansikten. Kanske behöver den också några ungdomar med förmågan att på ett vinnande sätt undvika det självgoda 'pladder för publiken' vi en och annan gång stöta på i spalterna."
Redan här, 17 år gammal 1931, har den Tengroth som senare utvecklas till en fullödig - men bitvis 'hysterisk' - blomma börjat formas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar