Ibland lämnar Den Vandrande Vålnaden sin djungel för Morristowns dimmiga hamngränder, och även filmredaktör Stig Almqvist avvek stundtals från biografsalongerna för upptäcksresor till teaterns foajéer. I Filmjournalen nr 12, 1946 recenserar han under rubriken En ny Birgit Tengroth Vasans nya uppsättning av pjäsen Morgondagens värld.
Stycket uppges vara en översättning av ett amerikanskt original, Tomorrow the world, skrivet under världskrigets inledningsskede då nazismen ännu var obruten, och ska skildra ondskans övergång till vanlig hygglighet - det gäller bara att vistas i rätt miljö!
Föreställningen haltar betänkligt dock, Almqvist är kritisk mot flera av skådespelarna och regissören, Vasans egen ägarinna Martha Lundholm. Huvudpersonen, en ung pojke, räcker inte till, Gösta Cederlund lufsar på mest som sig själv, gemytligt och lite underfundigt.
Berömmet sparas till de kvinnliga aktriserna bland vilka Linnéa Hillberg nämns med särskild värme.
Men kvällen var ändå Birgit Tengroths! Därom råder ingen tvekan, enligt Almqvist. Ryktet har nått huvudstaden om Tengroths framgångar nere i Malmö med Turgenevpjäsen En månad på landet, nu bevisar hon att vinden minsann viskade sant.
""Man fick på Vasan klart för sig, att hon alldeles uppenbart står mitt i en lycklig utveckling. Redan apparitionen förbluffade, det var en helt ny Birgit Tengroth man såg, en vältrimmad kvinna med självsäker "poise" och parant hållning, och spelet verkade helt utbrutet ur gammal slagg som länge följt med henne från hekatomber av ledsaamma filmroller. Aktionen var smidig, intelligent, segerviss. Man mötte en medveten och dugande aktris, och man komemr att följa hennes vidare arbete med stort intresse."
På topp alltså! Birgit hade ju tidigare uppträtt på Vasans scen, flera gånger, men detta verkade bli den sista. Hon hade bara några få år kvar i facket, innan hon kastade allt över bord och satte sig ner vid skrivbordet. För gott, med en penna som irrade fram genom den värld hon såg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar