"Jag har träffat många underliga och svårtydbara och komplicerade människor i min tid, men jag vågar säga: ingen mer fascinerande och oroväckande än Birgit Tengroth."
På hösten 1949 besöker författaren Sven Forssell vår hjältinna i hennes bostad för tydligen har han fått i uppdrag av tidskriften Filmjournalen att skriva ett porträtt. Det dröjer dock inte många minuter innan han lägger notesblocket åt sidan för att helt ägna sig åt detta samtal som alltmer fascinerar honom. Hans minnesanteckningar publiceras sedan i tidningen, i nummer 1, 1950 i form av ett brev till redaktionssekreteraren.
"Hon var inte sådan jag föreställt mig henne. Du vet, man har under en lång följd av år bildat sig en uppfattning (nu ser jag hur dumt det låter!) om en människa, och så plötsligt när man möter henne märker man att hon är helt annorlunda, ja på alla sätt annorlunda än man tänkt sig, och annorlunda alla andra man lärt känna."
Birgit bjuder på chateaubriand och stekt potatis och Forssell mumsar på och lyssnar under fem korta timmar till skådespelerskans utläggningar, "du vet hur få de är som man kan sitta och tala med och lyssna till flera timmar i sträck utan att bli trött."
Han noterar hennes litteraturval: Edith Södergran, Almqvist, Shakespeare, Vilhelm Ekelund, Hesse, Hagar Olsson, Bibeln.
Hennes improviserade aforismer.
Hennes oräkneliga infall och utfall.
Att hon längtar till Paris.
Till ljuset och värmen.
Att hon karaktäriserar sig som Lycklig.
Att hon inte talar skit om någon.
Att hon skriver på sin tredje bok.
Att hon röker "febrilt, nervöst".
Han gillar citatet i rubriken ovan som kommer från Birgit som svar på en kollegas fråga vad hon höll på med.
Det är inte utan att det känns som om Forssell nog blir lite förälskad i den han möter: "De där snabba skiftningarna i ögonen, de flyktiga leendena, händernas rörelser, den mjuka varma charmen i hennes sätt att vara. jag tror att hennes inre människa är oförändrad, absolut oförstörd. Hon är disharmonisk, kanske, eller 'kluven itu' som Dostojevski säger, men det är väl därför hon fascinerar. och det är väl därför hon kan skriva." Han blir "underligt varm i hjärtat. Man känner sig inte längre så fattig och ensam."
Sven Forssell? Jag måste erkänna att jag aldrig hört talas om karl'n men en kontroll visar att han gett ut ett antal skönlitterära titlar samt även stått bakom ett par filmmanus. Dessutom var Forssell ingen främling i film- och teatervärlden: han var under en period gift med Gudrun Brost och far till vår tids Johannes. Ett andra äktenskap ledde till att han blev farfar till TV-kändisen, eller ska vi säga TV-personligheten Gry Forssell - just nu aktuell på stans alla reklampelare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar