Några sommardagar 1933 var det stort pådrag på Stockholms Stadion! Idrottsklubben Hellas fyllde 25 år och i samarbete med Stockholms-Tidningen arrangerade man något som kallades Elitspelen. Dåtidens stora friidrottsmän, bl. a. några olympiska mästare, hedrade Stockholms med sin närvaro och det kutades, hoppades och kastades efter bästa förmåga! En av de mest lyckosamma på löparbanorna var en färgad amerikan, den hurtiga speakern snubblar på namnet men kallar fortsättningsvis atleten dels Midnattsexpressen (sic!), dels det mer prosaiska negersprintern. Som sagt, året var 1933.
Svensk Filmindustri dokumenterade nogsamt arrangemanget i sin Veckorevy med ett elva minuter långt filmreportage som jag antar fungerade som någon sorts förfilm på biograferna i tidens stil. Naturligtvis utnyttjade man minutrarna också för lite egen produktplacering: i ett hörn av en av läktarna sitter nämligen fyra populära filmskådespelare och betraktar prestationerna på plan: Edvin Adolphson som nervöst puffar på sin cigarrett och lite spattigt kikar in i kameran, förmodligen nervös för att hans fru ska upptäcka vem han är där med. Håkan Westergren som sitter lite nonchalant avspänt och ser mest ut att längta till Operabaren, den underbara Marianne Löfgren - som några kilo senare skulle göra en sådan praktroll i Hasse Ekmans Flicka och hyacinter! - röker elegant enligt konstens alla regler, där har vi en dam som kan föra sig! Samt, närmast kameran, den 18-åriga Birgit. Sportfreak eller inte: faktiskt verkar hon vara den enda i skaran som är intresserad, trots stumfilmen ser man att hon kommenterar något som sker därute. Kanske en snygg sprinter just passerar.
Och helt omöjligt är det inte: slår man upp boken Kända stockholmare, utgiven 1936, finner man att hon i sin korta biografi angivet sitt specialintresse: sport!
Alla idrottsintresserade kan fortfarande beskåda detta spektakel hos Statens ljud- och bildarkiv på Karlavägen i Stockholm under rubriken Så såg vi Sverige då!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar