Tengroth på tiljan 5 [frågetecken]

På omslaget till Vecko-Journalen nr. 22, 1941 ler Birgit Tengroth mot läsaren på ett foto med texten "Stockholms nyaste teaterdirektör". Inne i tidningen finns dock inga upplysningar om vad som menas, där hittar man enbart en tidigare nämnd recension av Nya Teaterns uppsättning av Ung kärlek med Birgit i en rollerna. Ingen notering om funktionen som teaterdirektör.

Edvin Adolphson nämner i sina memoarer att han någon gång kring denna tid var med i en grupp fast engagerade skådespelare vid SF som bildade bolaget FS, Filmens Scen. En av dessa var Tengroth tillsammans med Karin Swanström, Bullen Berglund, Anders Henrikson, Karin Kavli, Håkan Westergren och Gustaf Molander och det här gänget hyrde den lediga Oscarsteatern och framförde skådespel under vintertid då de vanligtvis var spellediga från filmen. "Alla var vi direktörer" skriver han, den enda anställda var Ingrid Bergman som i detta sammanhang gjorde sin scendebut.

För att få klarhet i detta gick jag till Hans Eklunds bok Från Humlan till Intiman: Stockholms privatteatrar (Bokförlaget Signum, 1990) som är en stor översikt där författaren med överdådigt bildmaterial följer privatteatrarnas öden under förra seklet. Men: inte ett ord om FS. Dock framgår det att Adolphson spelade rätt mycket på Oscars genom åren fram till 1941 då Gustaf Wally tog över ledningen och drog repertoaren mot revy, operett och show.

"'Slösande utstyrsel' på scen och 'premiärer med trafikkaos' utanför teatern hörde ihop med den tidens Oscars, en liten blänkande bit av neutralitetens instängda miniatyrmetropolis, vars axel i det glada nattlivet var Kungsgatan i hela dess längd. Många fester började under teaterns väldiga ljusgnistrande baldakin och slutade vid restaurang Ambassadeurs långbord, med kandelabrar och kupongfritt vildsvinskött."

som Eklund så målande beskriver det, även att jämföra med Hasse Ekmans nedtecknade minnen av den tiden.

1947 for dock Wally vidare till New York och Anders Sandrew tog över Oscarsteatern med Per-Axel Branner som konstnärlig ledare. Branner ville slå på stort: scenen skulle upplåtas för drama, balett, musikteater och symfoniorkestrar. Den nya regimen inledde i september '47 med en uppsättning av Cyrano de Bergerac med just Adolphson och Tengroth i huvudrollerna. En uppsättning som trots, sägs det, hyfsade recensioner inte förmådde att locka till sig publiken; dock gick den cirka 60 föreställningar. Adolphson tar gentlemannamässigt på sig något av utfallet eftersom han inte hade möjlighet att närvara vid repetionerna (!) på grund av sjukhusvistelse men han hade rollen i sig efter en säsong på Malmö stadsteater. Till och med kulisserna som hyrts in från Malmöuppsättningen krånglade.

Så på Oscars har hon förvisso spelat men hur hon blev teaterdirektör är ännu höljt i dunkel.