I Damernas värld nr 32, 1942 öppnar nämligen den unga filmstjärnan dörren för ett riktigt hemmahos-reportage. Diskretionen är näst intill total, platsen anges enbart till Östermalm, men har man ögonen med sig och vandrar Styrmansgatan fram och tillbaka går det lätt att identifiera huset med hjälp av den speciella vinklingen på fönstren mot gatan: nummer 39!
I artikeln berättar Birgit om säsongens filmande, sina kontakter med beundrarskaran men främst visar hon runt i sin våning, som med förlov sagt verkar på beskrivningen som rätt liten. Dock har hon möblerat den med fynd från allehanda antikvitetsaffärer, hon blandar nämligen gärna nytt och gammalt avslöjas det. Över pianot hänger ett porträtt av henne själv, målat av konstnärinnan och ungdomsvännen Mary Sundström-Cedercranz; hennes blivande värdinna ute i Bergshyddan.
Om det är krigstiderna som lägger ett grådis över tillvaron låter jag vara osagt men Tengroth uttalar sig lite präktigt negativt om make up och smink, enligt henne har svenskorna nog så vackra färger i sig själva. "Men", som hon konstaterar vid en blick i spegeln, "det skadar ju inte att sätta litet färg på läpparna". Inte heller uteliv på restaurang faller henne i smaken, hon säger sig föredra lugna hemmakvällar med pyssel i våningen - dock inte mer än att en jungfru anländer två gånger i veckan för att röja upp.
Det som inte berörs i artikeln och som kvarstår som ett frågetecken är om den omtalade frukostkaffekorgen från Grevgatan fick bäras runt kvarteret eller om budet kunde gena över innergården.
Den anonyme reportern lämnar sedan huset "med en känsla av att ha sett en av de naturligaste och trevligaste filmstjärnor man kan tänka sig."
När Birgit flyttade in var huset så gott som nytt, byggt under åren 1939-40 och ritat av arkitekten A. Stark. Nummer 39, eller Neptunus 16 som fastigheten heter, är ännu denna dag ett fräscht och näst intill modernt avbrott i gatans annars tunga 1800-talsarkitektur i sin beiga terrasitputs, långa balkonger och fri utsikt över grönskan på andra sidan gatan. Ett hus att andas fritt i. Det är ju ännu inte bekant på vilken av husets sex våningar stjärnan höll till men var dag passerade hon säkert entrén med sin gröna marmor och dekorativa väggrelief.
[Nutida foto: Martin Botvidsson. Dåtida: okänd fotograf]
Post scriptum: Vid närmare besiktning av fastigheten i slutet av mars 2008 verkar det som troligast att Tengroth bebodde en våning fyra trappor upp: Kontulainen står det nu på dörren; balkongavskiljningen stämmer med dåtida fotografier och en solblekt markis hänger fortfarande kvar. Lägenheten verkar vara genomgående med några rum inklusive balkong mot gården. Trappinredning och detaljer verkar i stort vara intakt sedan tiden och säkerligen har många kända ansikten stått vid den inre portdörren och fogat sig efter instruktionerna på porttelefonen från Siemens:
Tryck på knappen vid respektive namn och avvakta svar framför högtalaren. Ärendet framföres med normal röst. Porten öppnas elektriskt av hyresgästen.
Hjalmar Löfqvists Elektriska A.-B. Stockholm
Fler inredningsbilder hittar du här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar