torsdag 22 maj 2008

Birgit slipper gå på gatan

Tidigare denna vecka körde SVT som eftermiddagsmatiné filmklassikern Kungsgatan [1943] i regi av den gamle filmräven Gösta Cederlund. Filmen är som kanske bekant baserad på Ivar Lo-Johanssons roman och skildrar en äventyrslysten statarflickas färd till Stockholm där hon rätt snabbt hamnar i s. k. dåligt sällskap och blir någon sorts lyxluder med bättre dansrestauranger som arbetsfält. Efter en tid i sus och dus, insvept i pälsar och med flashig funkisvåning, hamnar hon i alla fall på Sankt Görans sjukhus för behandling av onämnbar sjukdom. Sedan rasar det snabbt utför, hon snubblar omkring rejält på dekis och utan vare sig hopp, drömmar eller för den delen pengar.

Barbro Kollberg i huvudrollen är vacker som en dag, utsökt svalt sminkad och med en beslöjad, drömmande blick under tunga ögonlock. Hennes ungdomsflirt från vischan spelas av vår vän Sture Lagerwall som kanske känns lite vilsen i denna jordnära karaktär, klädd i arbetsoverall och jobbarkeps. Och runt om dem, ett gäng unga kvinnor som cyniskt och med en axelryckning gör sitt värv längs Kungsgatans trottoarer, hänger tillsammans på fik eller rumlar om mellan arbetspassen tills de försvinner en efter en. Den tidigare nämnda Linnéa Hillberg är också värd att nämnas, i rollen som ängslig och tröttsam morsa.

Nå, nu finns det en Tengrothkoppling till detta. Om man kan lita på Birgit själv så var det hon som ursprungligen var tänkt till huvudrollen, till och med kontraktet var påskrivet när hon plötsligt fick kalla fötter. Enligt henne var projektet tydligen alltför kommersialiserat, det var business och "pengar, pengar, pengar" som gällde. Hon antyder att gaget var därefter men det stank, som hon skriver i minnesboken. När dessutom Lorens Marmstedt samtidigt frestade med huvudrollen i Sonja - för betydligt färre kronor - var måttet rågat. Men Birgit hade en plan! Hon begärde företräde hos läkaren Nils Antoni, en dåtida auktoritet inom psykiatrin, professor i neurologi vid Karolinska institutet och ledamot av Vetenskapakademien. Därtill författare till ett stort antal skrifter inom professionen. En av dessa otaliga läkare som passerar revy i Tengroths skrivande.

Inför denne man lade hon fram sin syn på livet, hur upplägget var förblir ovisst men besöket gav vad hon (och Marmstedt) åstundade - ett sjukintyg som gjorde att hon kunde bryta kontraktet till Kungsgatan. "Jag slapp vara hora på Kungsgatan", avrundar hon anekdoten. Å andra sidan fick hon vara före detta i Sonja.

[Bilden: Kollberg visar upp minstingen i Vecko-Journalen, nr. 41, 1943. Inte ens efter så många år (1972) kan Tengroth låta bli att ge Kollberg ett tjuvnyp: "då gift med journalisten Guido Valentin, nu välbeställd krögarfru i Motala". Det är inte utan att det känns som att Birgit kunde vara rätt jobbig. Faktum är att Kollberg fick slita, som nybliven änka med småbarn drev hon Skansenteatern under flera år på 1950-talet, senare engagerad vid Norrköpings stadsteater (vid sidan av hotellverksamhet i Motala) - och därefter teaterpedagog i Göteborg. Välbeställd eller inte: så sent som 2004 var hjältinnan från Kungsgatan med i Kay Pollaks megasuccé Så som i himmelen, och 2006 syntes hon i Linus Tunströms mycket snygga TV-serie Mästerverket med Livia Millhagen och Ulf Brunnberg i underbara huvudroller! Ett rätt värdigt sätt att knyta ihop en karriär.]

Inga kommentarer: