Fru Gabriella Koch gick bort under förra veckan, säkert mer ihågkommen under sitt film- och flicknamn Gaby Stenberg. Och för en samtida generation förmodligen mest bekant som en av figurerna i TV-serien Rederiet.Men det började långt tidigare än så: född in i en svunnen tid i ett avlägset kejserligt Japan kom hon redan som spädbarn tillbaka till Sverige, drogs i unga år in skådespelarfållan och hade i tidens anda en bred repertoar och talang: hon agerade under många långa år såväl på teater- som revyscenen, både här och där, samt deltog i en lång rad åtskilliga filmer. Förutom förståss att hon sjöng operett och spelade piano i koncertsammanhang.
Vid två (kända) tillfällen kom hon i närheten av tengrothska närområdet, dels som medspelare i filmen Jacobs stege från 1942 där hon som dotter till en skrupelfri grosshandlare sånär tvingas gifta sig med karriäristen och hämndgirige Sture Lagerwall för att förhindra familjens ekonomiska ruin. Det slapp hon dock då Sture istället i sista sekunden väljer sin gamla ungdomskärlek, hembiträdet Birgit.
Mer betydande i dessa sammanhang - om än inte i speltid - var hennes insats i Bergmans Törst som hustru till den uniformerade fähunden Raoul, huvudpersonen i Birgits debutnovell som behandlades i förra inlägget. Även här står hon alltså i någon sorts konkurrens till Birgit, som är makens lilla älskarinna. Även om det just här är Eva Henning som så att säga spelar Tengroth.
"Med sitt ovanligt älskliga utseende och spirande talang" som översiktsverket Svenska konstnärer uttryckte det redan 1943. Den recensionen gällde ännu så sent som 2008 då hon fick ta emot applåder från en fullsatt salong när hon tillsammans med Annalisa Ericson närvarade vid Cinematekets visning av den gamla filmen Kyss henne! från 1940 på biografen Sture.
Bilden ovan av den till synes evigt chica Gaby till vänster är tagen vid ett annat tillfälle de båda damerna var samlade, Annalisa till höger. Som tidigare sagts: det blir allt glesare bland de som en gång var med.
3 kommentarer:
Själv råkade jag gå på samma bio som Gaby Stenberg och Annalisa Ericson något år tidigare på 00-talet. "Den osynlige" var det nog. Grovt våld, grovt språk, hetsigt klippta actionsekvenser, förvirrande och förråande. I varje fall jämfört med vad man tänker på när man ser Annalisa. Men hon satt i en jury till sin man Jurgen Schildts minne och kände sig förstås förpliktigad att göra en arbetsinsats. Gaby verkade inte heller särskilt road. Men för mig var det roligt att få hälsa på dem efteråt, och säga: jag tycker att "Tappa inte sugen" var en mycket bättre film!
Är bilden som ska föreställa Gaby verkligen Gaby,jag skulle kunna ta gift på att det är Hariett Andersson.
Svälj inte Fredrik! Jag har blivit tillrättavisad även från annat närstående håll. Jag har bytt nu, till garanterat Harrietfritt. Jag ber om överseende. Skumt.
Skicka en kommentar