Basfakta, samtida omdömen 5

Tillåt mig presentera en liten doft från när det hela började, när stigen ännu ledde framåt, när ungdom ryckte och slet i uttrycket:

Nordisk familjebok: encyklopedi och konversationslexikon, 3:e väsentligt och koncentrerade upplagan, kom ut i 20 band från 1923 och fram mot mitten av trettiotalet och där givetvis Birgit inte hade någon plats. Verket kompletteras dock med några supplement och när "Tjugotredje bandet, supplement: Luleå stift - Övralid" kommer ut 1937 har karriären skjutit så pass fart så att Tengroth, 22 år gammal, blir ett encyklopediskt uppslagsord!

Signaturen R. A-g (R. Allberg, filmskriftställare) sammanfattar:

Tengroth, Eva Birgitta (Birgit), filmskådespelska (f. 1915 13/7). Började sin filmbana som skolflicka och hade sin första större roll i "Hans livs match". Sedan ha följt bl. a. "Vad veta väl männen?", "Atlantäventyret", "Sången om den eldröda blomman" (ljudfilmsversionen), "Ungkarlspappan", "Kungen kommer", "Annonsera", "Johan Ulfstjerna", "Familjens hemlighet", "O, en så'n natt" och "Dollar". T. har även haft en framgångar på scenen, bl. a. i "Sådana tider", "Jean", "Melodien som kom bort" och St. Peters finger".

Lika alert är inte Svensk uppslagsbok (Malmö, 1929-1938) som ges ut i 30 volymer, och där band 27 (Svår - Tomillares) publiceras just 1937 utan en rad om unga fröken Tengroth.

Nyfiken på mer baskunskaper?

Basfakta, samtida omdömen 4

Det kan tyckas likgiltigt vad gamla uppslagsverk, när de är både tunna och översiktliga, har att säga - men de ger otvivelaktigt en vink av samtidens tyckande och tänkande.

"Lilla uppslagsboken", Band 9 (Malmö, 1959) karakteriserar T. på följande sätt:

"Tengroth, Birgit, skådespelerska, författarinna (f. 13/7 1915), gick i Operabalettens elevskola 1926-31, har verkat som skådespelerska vid skilda stockholmsscener och framträtt i ett 30-tal filmer. T. har utg. noveller, ss. 'Törst' (1948) och 'Nattportier' (1949), samt romaner ss. 'Den stora glädjen' (1957)." [Utan bild].

Cirka 25 år senare har perspektivet förskjutits från skådespelerska till författare:

"Focus uppslagsbok", fjärde rev. upplagan, band 5 (Stockholm, 1984) skriver:

"Tengroth, Birgit, 1915-1983, skådespelerska, författarinna. Film- och teaterroller från 1928, bl.a. i filmerna Mans kvinna (1945) och Törst (1949). T. som 1950 lämnade filmen, debuterade som författarinna med Törst (1948), en samling fränt realistiska erotiska noveller. Den följdes av flera uppmärksammade kvinnoskildringar, delvis självbiografiska bl.a. 'Julibarn' (1950) och
'Jungfruburen' (1951). Bland senare böcker märks 'Jag vill ha tillbaka mitt liv' (1972) och 'Jag trodde Du var död' (1975)." [Utan bild].

Mera bas? Se här.

Basfakta, samtida omdömen 3

Svenska män och kvinnor: biografisk uppslagsbok, Band 7 Sibylla-Tjällgren (1954) skriver: "T. vidgade småningom sitt register och tillförde sitt spel en nerv och en spänning som verkningsfullt bröt mot den naturell hon tidigare spelat på. Hon kunde emellertid också genom ett omedelbart spel och sprudlande temperament ge färg åt en roll, vilket hon visade i titelrollen i "Claudia" på Riksteatern 1944. S. å. hade hon även en framgång som Märit i Mobergs "Mans kvinna", en roll, vars renhjärtenhet hon tolkade enkelt och gripande. Som Roxane i Rostands "Cyrano de Bergerac" på Oscarsteatern 1947 hjorde hon starkt intryck genom kombinationen av friskt lustspelshumör och graciöst koketteri."
(Signaturen H.U. = Sekr. Hans Ullberg)
Mera bas? Se här.

Basfakta, samtida omdömen 1 & 2

Svensk uppslagsbok, 2:a omarb. och utvidgade uppl., Band 28 (1958) skriver:

"Tengroth, Eva Birgitta (Birgit), skådespelerska och författarinna (f. 13/7 1915). T. gick 1926-31 i Operabalettens elevskola, medverkade i smärre filmroller från 1928 och fick 1932 sin första huvudroll på film i 'Hans livs match'. Hon har sedemera framträtt i bortåt ett 30-tal filmer av växlande kvalitet, såväl i komedier som i mera allvarligt betonade uppgifter. Med åren har hennes spel mognat i uttryck och nyanseringsförmåga. Bland hennes bästa filmer märkas 'Sången om den eldröda blomman', 'Kungen kommer', 'Gläd dig i din ungdom', '...som en tjuv om natten', 'Jacobs stege', 'Sonja', 'Mans kvinna', 'Törst' och 'Flicka och hyacinter' (1950). T. har även varit engagerad vid olika scener i Stockholm (Blanche-, Komedi-, Vasa-, Nya och Oscarsteatrarna) och vid Riksteatern samt därvid haft ledande roller i bl.a. 'Flickor i uniform', 'Min hustru dr Carson', 'Jag skall ha ett barn', 'Claudia', 'Mans kvinna' och 'Cyrano de Bergerac'. En ny inriktning fick hennes konst, då hon, efter att tidigare under pseudonym ha skrivit i veckopressen, 1948 debuterade med novellsaml. 'Törst' följd av 'Nattportier' (1949). I dessa och följande skönlitterära arbeten, 'Julibarn' (1950), 'Jungfruburen' (1951), 'Än lever häxan' (1952), 'Livs levande' (s.å.) och 'Kalla läppar' (1953) övervägande med erotiskt, delvis självbiografiskt innehåll, har hon givit prov på god berättartalang och en allt säkrare och mer finslipad stil. Med ovanlig värme och förståelse har hon sysslat med unga, moderna kvinnors problem i och utanför äktenskapet. Hon medverkar även i 'Vecko-Journalen' o.a. tidskr. - G. 1) 1943 m. fil. lic. Stig Ahlgren, 2) 1950 m. dåv. danske handelsministern Jens Otto Krag (båda äktenskapen upplösta)."
(signaturen B.Hgn = redaktör Bertil Hagman).

Åtta år senare sammanfattas hennes gärning så här i:

Bonniers lexikon, band 14 (Stockholm, 1966) skriver:

"Tengroth, Birgit, f. 1915, skådespelerska och författarinna. T. var under 1930-t. med sitt behagfulla spel en av svensk films mest populära aktriser. Under 1940-t. visade hon prov på ett mer dramatiskt utspel i filmer som Mans kvinna (1944) och Törst (1949). Som författarinna har T. främst framträtt med realistiska, fränt avslöjande kvinnoskildringar i roman- och novellform (Törst, 1948) och självbiografiska romaner (Julibarn, 1950, Jungfruburen, 1951). [Utan bild, och tillika osignerad]


Önskas mera bas? Titta här.

13 juli 1915

På Slam's Böcker och Skivor i hörnet Upplandsgatan/Frejgatan köper jag Svenska konstnärer inom teaterns, musikens och filmens värld, redaktör Einar Sundström och utgiven av Bokförlaget Mimer 1943:

"TENGROTH, EVA BIRGITTA (BIRGIT), skådespelerska, född i Stockholm 13 juli 1915. Föräldrar: Tullöverkontrollören Carl Gustaf T. och hans maka Eva Elisabet. Som liten flicka gick Birgit Tengroth fem år i operabalettens elevskola och medverkade tidigt i radions barnprogram. Hon fick även småroller på film, i Mordbrännerskan, Hin och smålänningen och Synd (1928), och visade anlag."

Räcker så, kommer nog att återkomma till den här boken vars andra halva (s. 211-527) är en A-Ö-lista med kortare biografiska texter om tidens främsta inom de ovan nämnda konsterna. Fotoporträtt på de flesta, och man får dessutom veta vem som är gift med vem! Tengroth har ännu inte träffat Ahlgren.

Kontrollerar texten mot Svenska män och kvinnor, del 7 (Stockholm, 1954):

"Efter skolgång i Statens normalskola för flickor och fem års elevtid i operabaletten debuterade T. 1928 i en mindre filmroll hos Sv. filmindustri. Hon hade då redan framträtt på K. teatern som Petter i den populära barnpjäsen 'Lille Petters resa till månen'."

Modern hette för övrigt Sjögren som ogift.