Atlantäventyret (1933)

SVT visade rätt nyligen en av Tengroths tidiga filmer: Atlantäventyret, produktion och regi av Lorens Marmstedt i samarbete med Edvin Adolphson. Handlingen utspelar sig under en kryssning mellan Göteborg och New York med Svenska Amerikalinjens paradskepp Kungsholm och tittaren får uppleva miljöer alltifrån maskinrummet upp till kaptenshytten och förstaklassbaren. Tengroth spelar ung dam utklädd till pojke, och ser inte en dag äldre ut än femton. Manuset är lite tjofaderittan hejsan svejsan med en tunn diamantjakt, flåsigt överspel i de flesta biroller och Tengroth brer på med en stockholmsaccent som vore hon lillasyster till Åke Söderblom som, faktiskt, också skrivit texten till Jules Sylvains filmmelodi "Yes, sir - no, sir" som på uppsluppet manér framförs i duett av en yster Birgit och Valdemar Dalquist. Inte alls dåligt med shakerkoreografi och allt.

Sången ska dock inte sammanblandas med Zarah Leanders tyska örhänge från det bistra sena trettiotalet "Yes Sir" av Ralf Benatzky och som så lysande framförs av vår tids Leander: Nina Hagen på två mästerliga album: "Return of the mother" (2000) och "Irgendwo auf der Welt (2006). Men nu är vi långt från Birgit.

Från början fripassagerare men senare utsedd till uppassare till förste styrman gestaltad av Adolphson själv, blir hon ohjäpligt förälskad i honom när hon tilldelas några stränga örfilar (!). Styrman anar ingenting, är allmänt bossig men blir med tiden märkligt dragen till den unge pojken och först när han efter ett avslutande handgemäng kvicknar till på golvet och finner Tengroth över sig med uppsliten kavaj och blus ser han sammanhangen (tydligt) och kärleken kan spira mer straight och okomplicerat.

En roll som Adolphson inom kort skulle göra till sin, även utanför ateljéerna.

Tengroths spel är kanske något yvigt, men bär för det mesta i alla fall med 30-talsglasögon på. Adolphson är rak i ryggen och filmens onda femme fatale i Margit Manstads gestalt sveper omkring antingen i aftonklänning eller pälsbrämad ozelotkappa. Och är kanske den kvinna som styrman trodde sig vilja ha - tills den där unge grabben klev in över tröskeln...

[Foto: förförisk ut i fingerspetsarna: Margit Manstad, ur Filmjournalen 2/1937.]